En klimatpolitik enligt 1,5-gradersmålet förutsätter en snabb förnyelse av EU:s utsläppshandel
Utsläppshandeln är hörnstenen i EU:s klimatpolitik, som minskar utsläppen på ett effektivt sätt. Spelreglerna inom utsläppshandeln måste uppdateras, så att EU kan nå målen enligt Parisavtalet. För att uppnå målen krävs det en omfattande förnyelse av utsläppshandeln, som måste göras omedelbart, visar en färsk utredning från Sitra.
Det internationella klimatavtalet som ingicks i Paris 2015 har som mål att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 1,5 grader. Finlands EU-ordförandeskap inträffar under en kritisk period, för parterna i Parisavtalet – även Europeiska unionen – väntas komma med nya åtaganden om utsläppsminskningar som sträcker sig fram till 2030, under 2020. Kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har understött en ökning av EU:s utsläppsminskningsmål. Samtidigt har man i Finlands nya regeringsprogram satt upp målet att öka EU:s utsläppsminskningsmål till minst 55 procent jämfört med nuvarande 40 procent.
De nuvarande klimatåtagandena räcker inte för att bekämpa klimatkrisen. Och man kan inte uppnå striktare åtaganden utan en betydande förnyelse av utsläppshandeln. Därför analyserade man i utredningen The role of the EU ETS in increasing EU climate ambition, som Sitra låtit göra, de centrala metoderna för att göra det möjligt att förnya utsläppshandeln.
”Vi står inför det avgörande decenniet för att nå utsläppsmålet på 1,5 grader och har helt enkelt inte tid för kosmetiska ändringar i utsläppshandeln eller för att bygga nya system. Vår utredning visar att man genom en kombination av tre metoder kan förnya utsläppshandeln i tillräckligt hög grad. Och endast en omfattande förnyelse gör det möjligt att nå målen för utsläppsminskningarna”, säger ledande expert OutiHaanperä på Sitra, som är insatt i utsläppshandeln.
EU:s nya utsläppsmål avspeglas på utsläppshandeln
För närvarande är EU:s mål att minska växthusgasutsläppen med minst 40 procent av utsläppsnivån 1990 fram till år 2030.
I den utredning som Sitra låtit göra granskade man hur målen för utsläppshandeln bör ändras om EU:s utsläppsminskningsmål skärps från nuvarande 40 procent till 55 eller 60 procent jämfört med nivån år 1990.
”EU:s nya utsläppsminskningsmål skulle innebära att utsläppen som är föremål för utsläppshandeln bör minskas med 61─65 procent jämfört med nivån 2005. Med det som utgångspunkt började vi kartlägga metoderna”, förklarar Haanperä.
Några av de metoder som analyserades var exempelvis ett minimipris på utsläppsrättigheter, en minskning av antalet utsläppsrättigheter och en minskning av antalet fria utsläppsrätter och överutbudet samt en utvidgning av utsläppshandeln. Av dessa är det möjligt att med exempelvis en skärpning av utsläppstaket, det vill säga att minska antalet utsläppsrätter, uppnå betydande utsläppsminskningar, medan effekterna av en utvidgning av utsläppshandeln enligt utredningen skulle bli betydligt mindre.
I utredningen bedömde man i vilken grad olika metoder skulle minska utsläppen och hur lätt de skulle kunna tillämpas. Enligt utredningen behövs det en kombination av tre metoder.
”Det finns inte en enda universallösning som stärker utsläppshandeln tillräckligt mycket, utan de metoder som fungerar måste införas på bred front. En sänkning av utsläppstaket är den mest centrala åtgärden för att säkerställa att utsläppshandeln är i linje med de nya, strängare klimatmålen”, säger Haanperä.
Kombinationen av tre metoder innefattar förutom en sänkning av utsläppstaket att stärka marknadsstabilitetsreserven, vilket innebär att dämpa överutbudet på utsläppsrätter.
”Det är viktigt för att inte hamna i den situation som följde på finanskrisen 2008, då överutbudet på utsläppsrättigheter och det låga priset på dem var ett hot mot ett fungerande system”, säger Haanperä.
Den tredje metoden är att föregångarländerna ska vara ett föredöme när det gäller att stärka systemet genom att införa ett minimipris på utsläppsrättigheter. Dessa föregångarländer bör samtidigt frivilligt annullera utsläppsrättigheter som ska auktioneras ut, så att nationella beslut (bland annat om nedmontering av kolkraften) inte ökar överutbudet av utsläppsrättigheter på marknaden.
Förutom utsläppshandelssektorn behövs det också ytterligare åtgärder inom ansvarsfördelnings- och markanvändningssektorn, men det har inte granskats i denna utredning.
Finland har möjligheten att verka för en snabb förnyelse av utsläppshandeln
”En lösning på klimatkrisen kräver en stark enighet i EU och djärva åtgärder – och här kan Finland som EU:s ordförandeland påverka. Enligt vår utredning är en förnyelse av utsläppshandeln en lösning för att uppnå 1,5-gradersmålet, för metoderna har stor inverkan på utsläppen och kan genomföras”, säger Haanperä.
Utredningen, som kom ut idag, gjordes av det tyska forskningsinstitutet Öko-Institut, som är specialiserat på hållbarhetsfrågor.
Nyckelord
Kontakter
Outi Haanperä, ledande expert, klimatlösningar, Sitra, fornamn.efternamn@sitra.fi, tfn 029 461 8470
Janne Peljo, projektledare, klimatlösningar, Sitra, fornamn.efternamn@sitra.fi, tfn 029 461 8251
Länkar
Om
Sitra är en aktiv framtidsaktör som undersöker och utreder samt engagerar samarbetsparter från olika sektorer i fördomsfria experiment och förnyelser. I fokus för framtidsarbetet finns Finland, som är en framgångsrik föregångare inom hållbar välfärd.
Följ Sitra
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sitra
Korona paljasti Suomen päätöksenteon kehittämistarpeita14.1.2021 02:00:00 EET | Tiedote
Tuoreen muistion mukaan suomalainen päätöksenteko- ja hallintojärjestelmä on toiminut koronakriisissä melko hyvin. Silti esimerkiksi päättäjien reagointikykyä, lainvalmistelun laatua ja eri hallinnonalojen välistä yhteistyötä tulisi parantaa vastaamaan tulevien kriisien haasteisiin.
Kirjastot kehittävät keinoja kansanvallan vahvistamiseksi – eduskunnalta lisäraha toiminnan jatkamiseen22.12.2020 09:22:23 EET | Tiedote
Kirjastot eri puolilla Suomea kehittävät toimintamalleja, joiden avulla kirjastot voisivat toimia osallistumisen, kohtaamisten ja turvallisen keskustelun alustoina. Konseptien jatkokehittämiseen ja levittämiseen osoitettiin eduskunnan budjettikäsittelyssä miljoona euroa valtion ensi vuoden budjettiin.
Coronatiden har skakat om finländarnas värden: hållbara levnadsvanor hoppas förbli permanenta15.12.2020 02:00:00 EET | Tiedote
Coronaviruset har tillfälligt gjort många människors levnadsvanor mer hållbara. Många önskar att de nya levnadsvanorna skulle förbli permanenta, avslöjar vår nya utredning.
Korona-aika on ravistellut suomalaisten arvoja: kestävistä elämäntavoista toivotaan pysyviä15.12.2020 02:00:00 EET | Tiedote
Poikkeusolot ovat muuttaneet monen elintapoja hetkellisesti kestävämpään suuntaan. Useat toivovat uusista elintavoista kuitenkin pysyviä, kertoo Sitran tuore selvitys.
Tiedonkäyttö lainsäädäntötyössä on sekavaa – selvitys ehdottaa kehittämisen asiantuntijoita eduskuntaan ja valtioneuvostoon24.11.2020 09:30:00 EET | Tiedote
Päätöksentekoa ja lakien säätämistä tulisi selkeyttää ja tehdä avoimemmaksi, jotta luottamus kansanvaltaan säilyy monimutkaistuvassa maailmassa. Päätöksenteossa kansalaisten rooli tiedon tuottajina jää nykyisin pieneksi.
Mediakutsu webinaariin ti 24.11.2020 klo 9:30: Miten tietoa käytetään päätöksenteossa?19.11.2020 15:54:25 EET | Kutsu
Tilaisuudessa julkistetaan Sitran tekemä Miten tietoa käytetään päätöksenteossa -selvitys, joka tarkastelee lainsäädäntöprosessin sujuvuutta ja sitä, miten tietoa käytetään päätöksenteossa.
”USA:s kaos behöver inte vara Finlands väg” – Kommunerna prövar en robot som stöd för delaktighet och demokrati3.11.2020 13:04:44 EET | Tiedote
Föregångarkommuner på olika håll i Finland prövar under hösten och vintern om robotsamtal och analys med artificiell intelligens fungerar som stöd för att höra kommuninvånarna och som grud för att utveckla kommunen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum