En tredjedel av dem som tagit ut partiell pension saknar arbete
I slutet av maj hade 5 466 personer börjat ta ut partiell ålderspension.Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska enkätundersökning är en betydande del av dem som får partiell pension inte i arbetslivet.Var tredje är arbetslös eller annars utanför arbetslivet.De arbetslösa utgör 27 procent.
De intervjuade uppger att den viktigaste orsaken till att söka partiell ålderspension var osäkerhet om den egna livslängden och hälsan.Många säger också att den partiella pensionen avhjälper ekonomiskt trångmål eller erbjuder extra pengar att röra sig med.I synnerhet bland arbetslösa är ekonomin orsaken till att man tagit ut pensionen.
Största delen av dem som arbetar fortsätter som förut
Av de löntagare och företagare som tagit ut partiell ålderspension uppger 60 procent att de arbetar som förut.
På motsvarande sätt använder 40 procent den partiella ålderspensionen som en möjlighet att varva ner i arbetet.30 procent har börjat arbeta mindre, företagare oftare än löntagare.Ca 10 procent uppger att de helt har slutat arbeta.
Knappt hälften av dem som tagit ut partiell ålderspension är löntagare.Nästan en fjärdedel är företagare eller lantbruksföretagare.Män har oftare sökt partiell ålderspension än kvinnor.Av dem som valt partiell pension är 60 procent män.
Partiell ålderspension minskar den slutliga pensionen
Största delen av de sökande har tagit ut pensionen i förtid, före pensionsåldern.Enligt specialforskare Noora Järnefelt på PSC förekommer det också missuppfattningar om att den nya pensionsformen ger gratis pengar.
– Var och en betalar senare själv för att ha tagit ut partiell pension i förtid genom att den slutliga månadspensionen blir mindre.Det förtida uttaget kan ses som ett lån, som man måste betala tillbaka i den senare pensionen, säger Järnefelt.
Enligt Järnefelt pekar forskningsresultaten på att många som tar ut partiell ålderspension sätter mera värde på nuet och en extra inkomst inom den nära framtiden än på sin slutliga ålderspension.
Partiell ålderspension möjlig vid 61 års ålder
Partiell ålderspension är en ny pensionsform som vid årsskiftet infördes i stället för deltidspension.Man kan ansöka om den redan vid 61 års ålder och samtidigt fortsätta arbeta.I motsats till deltidspension kan partiell ålderspension sökas också av arbetslösa.Arbetslösa kan få pensionen utan att gå miste om sin dagpenning.
Forskningsresultaten grundar sig på telefonintervjuer med dem som tagit ut partiell ålderspension och på PSC:s registeruppgifter.I undersökningen intervjuades 500 finländare, som börjat ta ut partiell ålderspension i februari–mars 2017. Intervjuerna gjordes av Taloustutkimus Oy i april– maj.
Närmare:
Specialforskare Noora Järnefelt, tfn029 411 2152, noora.jarnefelt(at)etk.fi
Direktör Mikko Kautto, tfn029 411 2185, mikko.kautto(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Linkit
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme