Suomen ympäristökeskus

Endast regionala förändringar i Finlands storskarvsbestånd

Dela

Sommaren 2022 räknades cirka 24 470 storskarvsbon i Finland. Sedan 2015 har storleken på häckningsbeståndet i hela Finland bara varierat med några få procent. På regional nivå är dock de årliga variationerna i antalet bon stora.

Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta

Sommaren 2022 var häckningsbeståndet i Finland nästan en procent, dvs. 140 bon, mindre än föregående sommar. Hösten 2021 hittades en ny koloni med trehundra bon i Fredrikshamn, vilket ökade antalet bon förra året till cirka 24 610. 2021 års bestånd var fem procent mindre än år 2020.

I både Finska viken och Bottenhavet fanns ungefär en tredjedel av storskarvens bon, en femtedel i Skärgårdshavet, tio procent i Kvarken och nio procent i Bottenviken.

”Skarvbeståndet i Finska viken minskade med drygt tio procent, liksom även i Skärgårdshavet och Kvarken. Däremot var skarvbeståndet i Bottenhavet och Bottenviken en femtedel större än sommaren 2021”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.

Enligt Rusanen inverkade det rikliga havsörnbeståndet i Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken på storskarvarna: ”I Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken fanns det i år sammanlagt nästan 6 000 färre storskarvsbon än för fyra år sedan. I Kvarken upptäckades knappt hälften av antalet bon jämfört med sommaren 2018 och två kolonier istället för sju.”

Skarvbeståndet i hela Bottenvikenområdet ökade med sammanlagt 12 procent. Det fanns nästan 12 700 bon i Bottenvikenområdet, varav cirka 8 010 i Bottenhavet, 2 480 i Kvarken och 2 190 i Bottenviken. Sommaren 2022 fanns det cirka 7 380 bon i Finska viken och 4 400 i Skärgårdshavet.

En allt större andel av storskarvarna häckade i stora kolonier

I Finland observerades 52 skarvkolonier. Kolonierna häckade på sammanlagt 71 skär eller öar, och dessutom häckade fem kolonier i små grupper enbart i sjömärkenas, linjetavlornas eller fyrarnas konstruktioner.

Över 60 procent av hela Finlands storskarvsbeståndet häckade i de åtta största kolonierna. Dessa kolonier med över tusen bon fanns i Raumo (omkring 4 700 bon), Korsholm (2 240), Borgå (1 680), Åbo (1 490), Kristinestad (1 430), Karleby (1 360), Enäjärvi i Björneborg (1 250) och Esbo (1 140).

På kommunal nivå minskade beståndet mest i Kyrkslätt med omkring 1 100 bon och ökade mest i Raumo med 1 040 bon. I Nystad och Raseborg minskade beståndet med omkring 400 bon. I Esbo, Björneborg och Korsholm ökade beståndet med omkring 300 bon.

Det totala häckningsområdet för storkarvskolonierna var cirka 65 hektar. Andelen storkarvarar som häckar i träd växer fortfarande klart. I sommar stod trädbon redan för hälften av det totala antalet bon, medan andelen för tre år sedan bara var en fjärdedel. Andelen häckningar i träd har ökat på samma tid som havsörnens allt kraftigare jakt på storskarv.

Många kolonier övergavs

I år övergavs ett exceptionellt stort antal kolonier. I de 23 övergivna kolonierna fanns ännu förra sommaren cirka 3 000 bon. Ett stort antal av dessa bon lämnades tomma på grund av havsörnens ökade jakt. Dessutom har storskarvens häckning helt misslyckats i flera mindre kolonier.

Tio nya häckningsplatser observerades i olika havsområden. I dem fanns sammanlagt endast 160 bon. Dessutom var tre häckningsplatser i bruk efter en paus på flera år.

Olagliga störningar av storkarvskolonier inträffade i sommar åtminstone i Raseborg och Finström på Åland, där det enda häckningsförsöket som observerats i landskapet förhindrades. Dessutom finns det tecken på störningar åtminstone i Lovisa, Borgå och Kristinestad.

Sommaren 2022 deltog närmare 90 personer i räknandet, letandet och granskningen av storskarvskolonier. Uppföljningen av storskarvsbeståndet samordnas av Finlands miljöcentral. Vid uppföljningen samlar man in grundläggande information om artens ekologi och utbredning. I Finland är storskarven skyddad av naturskyddslagen året runt och finns inte med på EU:s lista över arter som får jagas.

Nyckelord

Kontakter

Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi

Specialplanerare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunikationsexpert Eija Järvinen, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Storskarvar. Foto: Heikki Kotiranta
Ladda ned bild
Antalet storskarvsbon 2013–2022.
Antalet storskarvsbon 2013–2022.
Ladda ned bild
Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2013–2022
Storskarvsbeståndets procentuella tillväxt 2013–2022
Ladda ned bild
Antalet storskarvsbon per havsområde 2013–2022.
Antalet storskarvsbon per havsområde 2013–2022.
Ladda ned bild
Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2022
Antalet regionala storskarvsbon (st.) 2022
Ladda ned bild

Dokument

Länkar

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

 

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Ruovikon niitto on vain laastari - uusi käsikirja antaa ohjeita, miten vesistöjä kannattaa kunnostaa Natura-alueilla30.9.2022 08:37:00 EEST | Tiedote

Suomen ympäristökeskuksen ja Metsähallituksen uusi käsikirja tarjoaa toimintamallin siitä, miten vesistöjä kannattaa kunnostaa Natura-alueilla, eli millaisilla ratkaisuilla rehevöitymistä voi estää ja mitä luontoarvoja pitää samalla huomioida. Toimintamallin ja sen ohjeiden tavoitteena on tukea kustannustehokasta suojelutyötä esimerkiksi ELY-keskuksissa, järjestöissä, konsulttitoimistoissa, kunnissa ja alueellisissa vesiensuojeluyhdistyksissä.

Marja Salo ja Laura Salmivaara Ratkaisuja-blogissaan: Ilmastotavoitteiden saavuttaminen edellyttää kulutuksen nopeaa muutosta.27.9.2022 12:58:20 EEST | Blogi

Arjen sujuvuutta ja energian ja tavaroiden saatavuutta ovat viime aikoina heilauttaneet nykysukupolville ennennäkemättömät kriisit: koronapandemia ja Venäjän hyökkäyssota. Ilmasto- ja luontokriisit eivät kuitenkaan ole hävinneet minnekään, ja toimistamme riippuu, saadaanko kriisien aiheuttamat murrokset valjastettua vauhdittamaan muutosta kohti kestävämpää kulutusta ja hiilineutraaliutta, kirjoittavat Marja Salo ja Laura Salmivaara Ratkaisuja-blogissaan.

Palveluja kiertotaloustyöhön – Kiertotalous-Suomi aloittaa toimintansa27.9.2022 08:05:04 EEST | Tiedote

Kiertotalous-Suomi (KiSu) on kiertotalouden osaamisverkosto, jonka tavoitteena on tukea kuntien, yritysten, elinkeinoelämän ja kiertotalouden ekosysteemien työtä hiilineutraalin kiertotalousyhteiskunnan rakentamisessa. Kiertotalous-Suomea on kehitetty yhdessä sidosryhmien kanssa keväästä 2022 asti. Lanseeraustilaisuudessa 27.9. esiteltiin kiertotalouden tilannekatsaus, verkkopalvelu ja osaamisverkoston tarjoamat palveluaihiot.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum