Endast regionala förändringar i Finlands storskarvsbestånd
Sommaren 2022 var häckningsbeståndet i Finland nästan en procent, dvs. 140 bon, mindre än föregående sommar. Hösten 2021 hittades en ny koloni med trehundra bon i Fredrikshamn, vilket ökade antalet bon förra året till cirka 24 610. 2021 års bestånd var fem procent mindre än år 2020.
I både Finska viken och Bottenhavet fanns ungefär en tredjedel av storskarvens bon, en femtedel i Skärgårdshavet, tio procent i Kvarken och nio procent i Bottenviken.
”Skarvbeståndet i Finska viken minskade med drygt tio procent, liksom även i Skärgårdshavet och Kvarken. Däremot var skarvbeståndet i Bottenhavet och Bottenviken en femtedel större än sommaren 2021”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.
Enligt Rusanen inverkade det rikliga havsörnbeståndet i Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken på storskarvarna: ”I Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken fanns det i år sammanlagt nästan 6 000 färre storskarvsbon än för fyra år sedan. I Kvarken upptäckades knappt hälften av antalet bon jämfört med sommaren 2018 och två kolonier istället för sju.”
Skarvbeståndet i hela Bottenvikenområdet ökade med sammanlagt 12 procent. Det fanns nästan 12 700 bon i Bottenvikenområdet, varav cirka 8 010 i Bottenhavet, 2 480 i Kvarken och 2 190 i Bottenviken. Sommaren 2022 fanns det cirka 7 380 bon i Finska viken och 4 400 i Skärgårdshavet.
En allt större andel av storskarvarna häckade i stora kolonier
I Finland observerades 52 skarvkolonier. Kolonierna häckade på sammanlagt 71 skär eller öar, och dessutom häckade fem kolonier i små grupper enbart i sjömärkenas, linjetavlornas eller fyrarnas konstruktioner.
Över 60 procent av hela Finlands storskarvsbeståndet häckade i de åtta största kolonierna. Dessa kolonier med över tusen bon fanns i Raumo (omkring 4 700 bon), Korsholm (2 240), Borgå (1 680), Åbo (1 490), Kristinestad (1 430), Karleby (1 360), Enäjärvi i Björneborg (1 250) och Esbo (1 140).
På kommunal nivå minskade beståndet mest i Kyrkslätt med omkring 1 100 bon och ökade mest i Raumo med 1 040 bon. I Nystad och Raseborg minskade beståndet med omkring 400 bon. I Esbo, Björneborg och Korsholm ökade beståndet med omkring 300 bon.
Det totala häckningsområdet för storkarvskolonierna var cirka 65 hektar. Andelen storkarvarar som häckar i träd växer fortfarande klart. I sommar stod trädbon redan för hälften av det totala antalet bon, medan andelen för tre år sedan bara var en fjärdedel. Andelen häckningar i träd har ökat på samma tid som havsörnens allt kraftigare jakt på storskarv.
Många kolonier övergavs
I år övergavs ett exceptionellt stort antal kolonier. I de 23 övergivna kolonierna fanns ännu förra sommaren cirka 3 000 bon. Ett stort antal av dessa bon lämnades tomma på grund av havsörnens ökade jakt. Dessutom har storskarvens häckning helt misslyckats i flera mindre kolonier.
Tio nya häckningsplatser observerades i olika havsområden. I dem fanns sammanlagt endast 160 bon. Dessutom var tre häckningsplatser i bruk efter en paus på flera år.
Olagliga störningar av storkarvskolonier inträffade i sommar åtminstone i Raseborg och Finström på Åland, där det enda häckningsförsöket som observerats i landskapet förhindrades. Dessutom finns det tecken på störningar åtminstone i Lovisa, Borgå och Kristinestad.
Sommaren 2022 deltog närmare 90 personer i räknandet, letandet och granskningen av storskarvskolonier. Uppföljningen av storskarvsbeståndet samordnas av Finlands miljöcentral. Vid uppföljningen samlar man in grundläggande information om artens ekologi och utbredning. I Finland är storskarven skyddad av naturskyddslagen året runt och finns inte med på EU:s lista över arter som får jagas.
Nyckelord
Kontakter
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi
Specialplanerare Markku Mikkola-Roos, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 685, fornamn.efternamn@syke.fi
Kommunikationsexpert Eija Järvinen, SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Dokument
Länkar
Om
Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Finnish Ecosystem Observatory makes nature data accessible to all22.4.2024 15:13:39 EEST | Press release
The significance of nature data in society has grown significantly in recent years, as decision-making often requires more accurate, up-to-date, and diverse information about nature. The Finnish Ecosystem Observatory project has responded to society's information needs by, for example, building the Finnish Nature Information Hub website. In addition, a group bringing together different organisations has been established to coordinate nature information.
Viikkokatsaus 22.–26.4.202422.4.2024 14:11:46 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa tällä viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen maanantaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Finlands ekosystemobservatorium gör naturinformationen tillgänglig för alla22.4.2024 12:50:17 EEST | Tiedote
Behovet av naturinformation i samhället har de senaste åren ökat kraftigt, eftersom beslutsfattande ofta kräver allt mer exakt, aktuell och mångsidig information om naturen. Inom ramen för det finska ekosystemobservatorieprojektet har samhällets informationsbehov bland annat mötts genom att bygga en gemensam och omfattande plattform, Luontotieto.fi. Dessutom har projektet lett till att en samordningsgrupp för naturinformation har bildats, vilket tidigare inte funnits i Finland.
Luonto koetaan tärkeäksi arkimaisemissa22.4.2024 09:54:55 EEST | Tiedote
Maisemat vaikuttavat ihmisten hyvinvointiin, arvioivat lähes kaikki valtakunnalliseen maisemakyselyyn vastanneista. Tyytyväisyyttä omiin arkimaisemiin tuovat erityisesti vesien ja metsien läheisyys. Useimpien mielestä maisemat tulisi ottaa päätöksenteossa nykyistä paremmin huomioon niin kaupungeissa kuin maaseudullakin.
Naturen upplevs viktig i vardagslandskap22.4.2024 09:54:39 EEST | Tiedote
Landskap påverkar människors välbefinnande, enligt nästan alla som svarade på en riksomfattande landskapsundersökning. Särskilt nöjda är de med närheten till vatten och skogar i sina vardagslandskap. De flesta anser att landskapen bör beaktas bättre i beslutsfattandet både i städerna och på landsbygden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum