Enkätundersökning: Pensionärer på landsbygden upplever mera ekonomiska svårigheter än pensionärer i stan
19.8.2019 08:47:00 EEST | Eläketurvakeskus (ETK) | Pressmeddelande

De ekonomiska skillnaderna syns speciellt i inkomsterna. Var femte pensionär som bor på landsbygden är låginkomsttagare och varannan får folkpension utöver arbetspensionen. Bland pensionärer som bor i städer är bara var tionde låginkomsttagare och endast var fjärde får folkpension.
Pensionärer som bor på landsbygden upplever också litet oftare svårigheter att klara sig ekonomiskt än de som bor i stan, framgår det ur Pensionsskyddscentralens enkätundersökning som kommit ut idag.
På landsbygden uppger två av fem pensionärer (40 %) och i städer en av tre av pensionärer (33 %) att det inte blir pengar över efter de nödvändiga utgifterna.
På landsbygden handlar de ekonomiska svårigheterna oftare om läkemedels- och boendekostnader än i stan. Fler än var tredje pensionär på landsbygden har svårigheter av någon grad beträffande dessa utgiftsgrupper. I städerna upplever bara var fjärde svårigheter med dessa utgifter.
– Det är lite överraskande att det är svårt att täcka boendeutgifter, eftersom boendeutgifterna på landsbygden är mindre än i städerna. Landsbygdens pensionärer har emellertid så mycket lägre inkomster än stadsborna att de upplever att det är svårare att täcka boendeutgifter och överlag klara sig ekonomiskt, säger nationalekonom Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.
Landsortsbor mindre nöjda med sin ekonomi än stadsbor
Pensionärerna på landsbygden är dessutom mera missnöjda med sin ekonomiska ställning än pensionärer i stan. Två av fem (41 %) av dem som bor på landsbygden upplever sin ekonomiska tillfredsställelse som låg, medan en motsvarande andel av stadsborna är var tredje (35 %).
– De regionala skillnaderna i missnöje och upplevd ekonomi allmännare taget är klart mindre än man kunde förvänta sig utifrån inkomstskillnaderna. I praktiken klara man sig bättre på mindre inkomster på landet än i städerna. Det kan handla om större självförsörjning och annorlunda konsumtionsvanor, säger Nivalainen.
Lika nöjda med livet på landet och i stan
Trots ekonomiska brister är pensionärer som bor på landsbygden lika nöjda med sitt liv som stadsborna. På en skala från 0 till 10 får pensionärernas livstillfredsställelse medeltalet 7.
På landsbygden verkar det alltså finnas faktorer som ökar livstillfredsställelsen och kompenserar för den svagare ekonomin. De som bor på landet bor t.ex. oftare i ägarbostäder än de som bor i stan. Undersökningen visar på ett samband mellan ägarbostad och livstillfredsställelse.
– En ägarbostad ger ekonomisk trygghet och förutsebarhet i livet, vilket ökar livstillfredsställelsen. Det gäller i synnerhet om boendekostnaderna är rimliga och bostaden i relativt gott skick, säger nationalekonom Kati Ahonen på Pensionsskyddscentralen.
Pensionsskyddscentralens omfattande undersökning bygger på en enkät som hösten 2017 besvarades av 2 909 pensionstagare. De som svarade var i åldern 55–85 år och fick ålderspension, sjukpension eller partiell sjukpension. Svarsprocenten var exceptionellt hög, 73 procent.
Sju artiklar om studier av pensionärernas ekonomiska välfärd ur många perspektiv
– ålderspensionärers upplevda ekonomi efter pensioneringsrutt
– regional jämförelse av pensionärernas ekonomi
– sambandet mellan ägarbostad och livstillfredsställelse
– jämförelser av subjektiv upplevelse av ekonomin och ekonomisk tillfredsställelse
– förvärvsarbete som pensionerad och motiven att arbeta
– inbördes hjälp mellan hushåll som en del av pensionärernas ekonomi
– faktorer som gör det lättare respektive svårare att klara sig ekonomiskt enligt de öppna svaren
Infobox
- På landsbygden är var femte pensionär låginkomsttagare. I städerna är motsvarande andel en av tio.
- Som låginkomsttagare har i undersökningen räknats pensionärshushåll, vilkas inkomster per person efter skatt är mindre än 1 000 euro i månaden.
- Det är ca 50 % av finländarnas disponibla medianinkomst.
- Inkomstuppgiften grundar sig på svaret på en enkätfråga om hushållets disponibla inkomster.
Pensionsstatistik:
Statistik över pensionstagarna i Finland (Statistiksida på Etk.fi)
Statistikdatabasen: Finlands officiella pensionsstatistik, bl.a. medelpensioner efter kommun
Nyckelord
Kontakter
Nationalekonom Satu Nivalainen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen(at)etk.fi
Nationalekonom Kati Ahonen, tfn 029 411 2539, kati.ahonen(at)etk.fi
Bilder


Dokument
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Nästan hälften av unga vuxna sparar med tanke på pensionstiden11.3.2026 07:00:00 EET | Pressmeddelande
Privat sparande med tanke på tiden som pensionär har blivit vanligare i alla åldersgrupper, men i synnerhet bland unga vuxna. Enligt en ny undersökning av Pensionsskyddscentralen uppgav nästan hälften av 25–34-åringarna att de hade sparat för pensionstiden.
Lähes puolet nuorista aikuisista säästää eläkeaikaa varten11.3.2026 07:00:00 EET | Tiedote
Yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten on yleistynyt kaikenikäisillä, mutta erityisesti nuorilla aikuisilla. Eläketurvakeskuksen uuden tutkimuksen mukaan vuonna 2024 lähes puolet 25–34-vuotiaista kertoi säästäneensä eläkeaikaa varten.
Pensionsövergångarna senarelagts snabbt - PSC:s Kautto: ”Förändringen stärkt de offentliga finanserna”13.2.2026 09:00:00 EET | Pressmeddelande
Pensioneringsåldern i Finland har stigit snabbare än målsättningen. I fjol pensionerades finländare med arbetspension i genomsnitt vid 63,2 års ålder. Samtidigt fortsatte sysselsättningsgraden bland äldre att stiga.
Eläkkeelle siirtyminen myöhentynyt nopeasti – ETK:n Kautto: "Muutos vahvistanut julkista taloutta"13.2.2026 09:00:00 EET | Tiedote
Eläkkeellesiirtymisikä on noussut Suomessa tavoiteltua ripeämmin. Viime vuonna suomalaiset jäivät työeläkkeelle keskimäärin 63,2-vuotiaana. Samalla ikääntyneiden työllisyysaste jatkoi nousuaan.
De som pensionerats före 30 års ålder har en kort arbetshistoria – depression vanligaste orsaken till unga vuxnas sjukpension15.1.2026 07:45:00 EET | Pressmeddelande
Största delen av sjukpensionerna för personer under 30 år beror på psykiska sjukdomar. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är de som blivit sjukpensionerade som unga ändå olika på många sätt. Ungefär hälften av dem som blivit pensionerade i 18–29 års ålder inte arbetat alls.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
