Esbo sätter organiskt avfall i cirkulation

Juhani Piekkala svänger in vid Vermo i Esbo, sätter vant in munstycket i sin Golfkombi och trycker på knappen för biogas. Snart är gastanken full igen. Efter att ha fyllt tanken med 16 kg biogas är han bara drygt 30 euro fattigare.  

Biogasen som förädlas från bioavfall från närområdet och reningsverkets slam är verkligen ett närproducerat bränsle. När bilbytet blev aktuellt för Juhani Piekkala 2019, var en gasdriven bil ett naturligt val för familjen som strävar efter att leva hållbart. Ända sedan starten har familjen endast tankat sin bil med inhemsk biogas.  

Rysslands attack mot Ukraina har fått upp ögonen hos många bilister och väckt funderingar kring sätt att ersätta fossila bränslen med ryskt ursprung. Biogas är ett kostnadseffektivt alternativ för den ekologiska bilisten. Nya elbilar är dyra, medan priserna på gasdrivna bilar ligger på samma nivå som för bensinbilar. En gammal bensindriven bil kan också konverteras till gasdrift.   

Efterfrågan på biogas ökar därmed kraftigt. Esbo stads utvecklingschef Tiia Tuuri har till uppgift att effektivisera stadens återvinning av organiska massor.  

I huvudstadsregionen är cirkulationen av bioavfall och slam från reningsverken redan ganska bra. Detta sköts av HRM som ansvarar för den kommunala avfallshanteringen. Det återstår dock mycket arbete för att trygga tillgången till biogas. Tiia Tuuri presenterar Esbo stads färska kartläggning av biomassor. Den avslöjar att i grönskande Esbo utnyttjas bara hälften av de användbara biomassorna: allt från vass till hästspillning och organiskt avfall från företag är ännu outnyttjat.  

– Vi vill utvidga användningen av biomassor. Förutom energin, bör vi också ta vara på näringsämnena. Tillgången till fossila bränslen har försämrats på grund av kriget, säger Tiia Tuuri. 

På Tuuris arbetslista står också främjandet av efterfrågan på det nästan utsläppsfria bränslet. Trafiken står för en tredjedel av utsläppen i Esbo. För att uppnå kolneutralitetsmålet före 2030 är det bra att vid sidan av elektrifiering av trafiken även utnyttja biogas, uppmuntrar Tuuri. 

– Biogasens förädlingsvärde är som högst när den används i trafiken. Och när det finns efterfrågan blir också återvinningen av biomassor ekonomiskt lönsam, funderar Tuuri. 

 

Efterfrågan på biogas – och samtidigt viljan att återvinna biomassorna – har förbättrats under de senaste månaderna på grund av den rejäla prisökningen för fossila bränslen.  

Det ekologiska bränslet är också billigast 

Juhani Piekkala säger att han kör ungefär 400 kilometer med full gastank. Med ett bensindrivet fordon skulle bränslekostnaden lätt vara det dubbla. Förr i tiden var körning med ekologiskt bränsle en ekonomisk uppoffring, men sedan förra hösten har biogasen varit billigare än fossil naturgas på tankstationerna. 

Speciellt elektrifieringen av tunga lastbilar är tekniskt utmanande. För dessa är biogas förstahandsalternativet vad gäller drivkraften just nu. Esbo stads färska livscykelkalkyl avslöjar att biogas nu är det ekonomiskt mest lönsamma bränslet för tunga fordon som staden skaffar. 

Det visar sig att Juhani Piekkala, som tankat sin gasdrivna Golf i Vermo, är en verklig biogasexpert. Han fattade intresse för området när han skaffade sig sin gasdrivna bil och arbetar för närvarande som expert vid Työtehoseura där han främjar användningen av förnybar energi. Just nu ligger på hans arbetsbord bland annat lönsamhetsutredningen för en ny biogasanläggning i Vichtis.  

I startgroparna 

Också priset på biogas har gått upp de senaste månaderna. Piekkala anser att det är bra, då det fungerar som en sporre till att öka produktionen. Gasum har 17 biogasanläggningar i Finland och Sverige och det finns mindre producenter runtom i landet.  

– Men vi är ännu i startgroparna, uppskattar Piekkala.  

På marknaden händer dock saker, till exempel framsteg i utnyttjandet av kospillningen från mjölkgårdar i energiproduktionen. ST1 har nyligen inlett ett samarbete med Valio, SEO i sin tur med Arla. 

– Nu är biogas och återvunnen gödsel en bra businessmöjlighet, säger Juhani Piekkala. 

I Esbo stads kartläggning av biomassorna listas flera nya användningsområden för biomassor som för närvarande inte utnyttjas.  

”Esbo stad spelar en stor roll i utnyttjandet av potentialen. Det kräver samarbete såväl inom staden som med de andra städerna i huvudstadsregionen och med privata aktörer”, konstateras i kartläggningens sammanfattning.  

Tiia Tuuris arbete för att främja återvinningen av biomassor är mer aktuellt än någonsin. 

Att ersätta fossila bränslen bidrar till bättre försörjningsberedskap och skapar nya arbetsplatser.  När organiskt avfall förädlas till biogas och näringsämnena återvinns i återvunna gödslingsmedel, minskar samtidigt kuststadens näringsämnesbelastning på Östersjön.   

– Att öka biocirkulationen är att skydda Östersjön, påminner Tiia Tuuri.  

Vilka tips har Juhani Piekkala när det gäller att effektivisera cirkulationen av biomassor i Esbo? 

Piekkala uppmuntrar till att börja använda de outnyttjade råvaruresurserna, men säger att det finns utrymme för effektivisering även i den återvinning av biomassor som görs i dagsläget. I dagsläget förädlas biogas till exempel för att användas som energikälla inom industrin, även om den är mer värdefull i trafiken.  

– I Esbo produceras rätt mycket biogas, men mängden biogas som används som trafikbränsle är ganska liten. 

Också alla stadsinvånarna kan dra sitt strå till stacken för att effektivisera återvinningen. 

– Fortfarande hamnar över 60 procent av bioavfallet som invånarna i huvudstadsregionen producerar i blandavfallet, beklagar sig Piekkala.  

Blött bioavfall bland blandavfallet försämrar avfallskraftverkens energieffektivitet och näringsämnena förblir outnyttjade.