Esbo stads revisionsnämnd har publicerat utvärderingsberättelsen för 2018

För sektorerna har det ställts upp fler invånar- och kundorienterade bindande resultatmål än tidigare. För att nå målen ska processerna kring invånar- och kundpåverkan och verksamheten kring delaktighet utvecklas i en mer möjliggörande riktning.

Utmaningar för Esbos ekonomi är att skatteintäkterna ökat långsamt medan behoven av tjänster och investeringar ökat som en följd av folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen. Under året ökade Esbos invånarantal med nästan 4 600 invånare. Skatteinkomsterna ökade med bara 0,8 procent från året innan. Stadens och dess affärsverks samt balansenheters årsbidrag var 195,5 miljoner euro, vilket var 35 miljoner euro mindre än år 2017. Räkenskapsperiodens resultat, 34 miljoner euro, var 52 miljoner euro mindre än året innan. Både stadens och koncernens lånestock ökade. Koncernens lånestock var 3 503 miljoner euro i slutet av år 2018. Koncernlånen per invånare är 12 336 euro. Stadskoncernens bruttoinvesteringar var nästan 500 miljoner euro, av vilket man kunde finansiera cirka 65 procent med internt tillförda medel. Staden måste genomföra målen i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU 2 för att uppnå ekonomisk hållbarhet och för balansering av både stadens och koncernens ekonomi.

Arbetslöshetsgraden i Esbo var 7,9 procent i slutet av 2018, jämfört med året innan hade den sjunkit med 0,6 procentenheter. Ungdomsarbetslösheten har minskat sedan juni 2016. De högt utbildade utgör fortfarande en betydande grupp arbetslösa. Kostnaderna för stadens andel av arbetsmarknadsstödet på 19,9 miljoner euro var fortfarande på en hög nivå.

I slutet av år 2018 hade staden nästan 49 000 invånare med främmande språk som modersmål. Staden ska satsa allt mer på integration av invandrarfamiljer, på smidigare småbarnspedagogik och skolgång samt på snabbare sysselsättning.
Revisionsnämnden utvärderade tillsynen av omsorgstjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Det har upptäckts brister i omsorgstjänster för äldre bland annat gällande personaldimensioneringen, möjligheterna till läkarbesök, primärvården, läkemedelstillstånden, personalens språkkunskaper och vårdplanerna. Man har beslutat att tillsynen ska effektiveras år 2019 och att det ska göras fler tillsynsbesök, vilket revisionsnämnden anser vara nödvändigt. Inom handikappservicen har de största bristerna gällt två boendeenheter och genomförandet av anstaltsvård.

Handikappservicens tillsynsresurser har varit bristfälliga. Revisionsnämnden anser att det är viktigt att tillsynen av handikappservicen görs mer planenligt än i nuläget och att det reserveras tillräckliga resurser för tillsynen.

Temat för den gemensamma utvärderingen som revisionsnämnderna i huvudstadsregionens städer och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS utförde var barns och ungas tillgång till mentalvårdstjänster. Barns och ungas tillgång till mentalvårdstjänster fungerar inte till alla delar och resultaten av tjänsterna följs inte upp systematiskt av alla anordnare. I utvärderingen betonades vikten av att bland annat mentalvårdstjänsterna och läkarresurserna stärks, att informationsgången mellan olika aktörer förbättras, att man skapar samarbetspraxis och vårdkedjor samt att man utökar den intensiva öppenvården. Inom skol- och studerandehälsovården samt elevhälsan konstaterades brist på hälsovårdare, läkare, skolkuratorer och psykologer. Inom dessa tjänster behövs mer personal för att motsvara behovet av tjänster, så att betjäning kan ges utan fördröjning.

Revisionsnämndens utvärdering bygger på en utvärderingsplan som omfattar hela fullmäktigeperioden och på ett utvärderingsprogram som utarbetas årligen. Utvärderingsberättelsen överlämnades till stadsfullmäktiges ordförande 6.5.2019.

Ytterligare upplysningar lämnas av revisionsnämndens ordförande Paula Viljakainen, tfn 050 5727 497.