Esbos konsumtionsrelaterade koldioxidavtryck utreddes för första gången – "Det mer omfattande faktaunderlaget stöder kommunens klimatarbete"

Utgångspunkten för den nya beräkningsmodellen som förverkligats i ett brett samarbete är kommuninvånarnas konsumtion och de växthusgasutsläpp som orsakas av konsumtionen, det vill säga kommuninvånarnas koldioxidavtryck, oavsett om varorna har producerats i kommunen, i övriga Finland eller utomlands. Den nya konsumtionsbaserade modellen för utsläppsberäkningen är inte ett alternativ till den traditionella regionala utsläppsberäkningen, utan modellerna kompletterar varandra. HRM gör årligen en regional utsläppsberäkning för hela huvudstadsregionen.

Att lyfta fram de konsumtionsbaserade utsläppen erbjuder ny information till stöd för att lösa det globala klimatproblemet. En motsvarande beräkning har inte genomförts tidigare i Finland. Även på global nivå har utsläppsberäkningar relaterade till konsumtion ofta varit landspecifika eller så har de gjorts av enskilda kommuner. Även globalt sett är det endast enstaka kommuner som följer upp konsumtionsbaserade utsläpp på ett systematiskt och pålitligt sätt. Esbo och de övriga kommunerna som varit med i projektet är alltså verkliga föregångare.

Den nya konsumtionsbaserade utsläppsberäkningen stöder Esbo stad som föregångare för FN:s klimatarbete och mål för hållbar utveckling.

"Det är fint att vi och våra partner har undersökta fakta till hands", säger Esbo stadsdirektör Jukka Mäkelä. "Utöver strävan efter att minska koldioxidavtrycket är det viktigt att koldioxidhandavtrycket, det vill säga arbetet för hållbar utveckling som baseras på finskt kunnande, förbättrar exempelvis universitetens och företagens konkurrenskraft i en internationell skala", fortsätter han.

"I år sammanställer vi vårt eget klimatarbete samt det arbete som görs i samarbete inom Esbo-gemenskapen till en färdplan och stärker vårt koldioxidhandavtryck. De nya konsumtionsbaserade utsläppsuppgifterna erbjuder ny information till stöd för klimatarbetet", konstaterar utvecklingschefen Niina Nousjärvi.

Modellen som tagits fram för beräkningen producerar nya slags uppgifter om de utsläpp som orsakas av kommuninvånarnas verksamhet, exempelvis om utsläpp från byggmaterial som används och livsmedel som konsumeras i kommunen.

"De nya resultaten synliggör de utsläpp från kommunens och kommuninvånarnas verksamhet som hamnar utanför kommunernas traditionella utsläppsberäkningar. Det mer omfattande faktaunderlaget gynnar kommunernas klimatarbete där man genom olika slags åtgärder strävar efter att påverka också konsumenternas val", berättar projektchefen Emma Liljeström från Sitowise.

Beräkningen genomfördes som en del av projektet Kulma där konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp för första gången beräknades för ett stort antal finska kommuner och städer på ett jämförbart sätt. Vid sidan av Esbo deltog 14 kommuner i projektet. Projektet genomfördes av Sitowise Oy tillsammans med Naturresursinstitutet. Projektet finansierades av deltagarkommunerna och stiftelsen Kestävä Lahti -säätiö. Beräkningen av utsläpp från livsmedelskonsumtion möjliggjordes av ett samarbete med S-gruppen.