Européer lämnar arbetsmarknaden i allt högre ålder – utbildningsrelaterade skillnader i hur länge man fortsätter syns fortfarande

Enligt undersökningen finns det fortfarande ett klart samband mellan utbildningsnivå respektive kön och den ålder då man lämnar arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper har också hållits relativt stabila.

– År 2020 lämnade högutbildade européer arbetsmarknaden i snitt vid 64,9 års ålder, de som hade utbildning på mellanstadiet vid 63,4 års ålder och lågutbildade vid 62,1 års ålder, säger specialforskare Aart-Jan Riekhoff på Pensionsskyddscentralen.

I Finland är motsvarande åldrar 64,6 år, 63,8 år och 63,0 år.

Högre utträdesålder och mindre skillnader mellan utbildningsnivåer i Finland

I Finland har utträdesåldern stigit och skillnaderna mellan utbildningsnivåerna i fråga om utträdesåldern minskat jämförelsevis mycket. I likhet med Tyskland och Sverige hör Finland till de länder där utträdesålden år 2020 var högst och skillnaderna mellan utbildningsnivåerna minst bland länderna i jämförelsen.

I samtliga 16 länder lämnade man arbetsmarknaden i allt högre ålder: i snitt steg utträdesåldern med 2,5 år. Skillnaderna mellan olika länder i fråga om utträdesåldern och dess utveckling är dock betydande.

– Exempelvis i Finland, Tyskland, Nederländerna och Norge har man lyckats ta ett språng mot längre arbetsliv. I de här länderna steg utträdesåldern från en ganska låg nivå år 2003 till en relativt hög nivå år 2020, säger specialforskare Kati Kuitto på Pensionsskyddscentralen.

Höjd utbildningsnivå bland äldre arbetstagare

I samtliga länder har 45–65-åringarnas utbildningsnivå höjts – i synnerhet kvinnornas. Samtidigt har 50–64-åringarnas arbetsmarknadsdeltagande ökat. Ändå är det fortfarande en utmaning i många länder att i synnerhet lågutbildade äldre kvinnor lämnar arbetsmarknaden före den lagstadgade pensionsåldern.

– När framtida pensionsreformer bereds borde man beakta socioekonomiska skillnader i arbetslivslängden. Dessutom borde man studera hurdana konsekvenser skillnaderna har för hur väl pensionen räcker till, säger Kuitto.

– Forskningsresultaten tyder på att en ytterligare förlängning av arbetslivet förutsätter åtgärder som förbättrar i synnerhet de lågutbildades sysselsättning och välbefinnande, säger Riekhoff.

Närmare:

Specialforskare Aart-Jan Riekhoff, 029 411 2361, arie.riekhoff@etk.fi

Specialforskare Kati Kuitto, 029 411 2479, kati.kuitto@etk.fi

Forskningspublikationen: Educational differences in extending working lives – Trends in effective exit ages in 16 European countries