Europeiska systemrisknämnden rekommenderar nya verktyg för Finland för att stävja hushållens skuldsättning
Den strängaste rekommendationen för Finland gäller förslaget om att ett skuldkvotstak intas i lagstiftningen, dvs. ett tak för låntagarens skulder i förhållande till inkomsterna, eller alternativt för låntagarens skuldbetalningskostnader i förhållande till inkomsterna. Systemrisknämnden rekommenderar också begränsning av återbetalningstiden för bostadslån. Vidare uppmanar kommittén myndigheterna att rekommendera att långivarna följer dessa begränsningar redan innan lagstiftningen om dem träder i kraft.
Det är Europeiska systemrisknämndens uppgift att identifiera sådana risker och sårbarheter för den finansiella stabiliteten som i värsta fall skulle kunna ge upphov till finanskriser eller andra allvarliga störningar i EU-ländernas ekonomier. Systemrisknämnden gav i november 2016 en varning om sårbarheterna på bostadsmarknaden. Med den aktuella rekommendationen kompletterar systemrisknämnden sin tidigare varning och preciserar vilka verktyg den bedömer som lämpliga för att åtgärda sårbarheterna.
Finlands Bank har under en lång tid påtalat samma risker med hushållens skuldsättning och föreslagit åtgärder för att minska dem. ”Europeiska systemrisknämndens rekommendation stöder vår bedömning att det är nödvändigt att införa nya makrotillsynsverktyg för bostads- och bostadsbolagslån för att förebygga riskerna med hushållens skuldsättning”, konstaterar vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.
Jukka Vauhkonen beskriver i sin blogg (på finska) innehållet i Europeiska systemrisknämndens rekommendation för Finland, medan Hanna Putkuri i sin blogg (på finska) redogör för de risker som ligger till grund för systemrisknämndens rekommendationer och varningar till olika länder.
• Europeiska systemrisknämndens rekommendation
• Hanna Putkuris blogg: Asuntomarkkinat Euroopassa – missä riski, sinne varoitus tai suositus (på finska)
• Jukka Vauhkonens blogg: Rahoitusvakauden vahtikoira murisee suomalaisten kotitalouksien velkaantumisesta (på finska)
Nyckelord
Kontakter
Närmare upplysningar lämnas av direktionens vice ordförande Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07 och avdelningschef Katja Taipalus, telefon 09 183 23 45.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum