Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Experimenterandet med narkotika har ökat snabbt från en generation till en annan – nu provar nästan varannan person på narkotika

Dela

Andelen som har provat på narkotika har ökat snabbt i Finland från en generation till en annan. Medan 8 procent av de som föddes på 1950-talet angav att de någon gång i livet provat på cannabis, var andelen bland de som föddes på 1960-talet 14 procent, på 1970-talet 26 procent och på 1980-talet 42 procent. Ökningen har varit accelererande.

Resultaten baseras på en analys av materialet från Institutet för hälsa och välfärds (THL) Narkotikaenkät från 2018 och publicerades i den senaste utgåvan av tidningen Yhteiskuntapolitiikka.

De yngsta av de som föddes på 1990-talet var när enkäten gjordes fortfarande i en aktiv experimenteringsålder, dvs. 19–28 år. Bland dem kommer andelen som provat på cannabis sannolikt att fortsätta öka, kanske till och med snabbt till över 40 procent. De som föddes på 2000-talet börjar först nu komma in i experimenteringsåldern, men riktningen för att prova på narkotika går kraftigt uppåt.

I generation Y född på 1980-talet och generation Z född på 1990-talet är användningen av amfetamin, ecstasy, kokain, LSD och svampar betydligt vanligare än i andra åldersgrupper. Typiskt för generation Y och Z är att de har erfarenhet av klart fler substanser än äldre generationer.

”Vi har vant oss vid att tänka att användningen av narkotika ökar och minskar i vågliknande trender. Men om vi tittar på narkotikaanvändningen hos olika generationer har experimenteringen med narkotika ökat stegvis och ständigt uppåt från en generation till en annan”, berättar Pekka Hakkarainen, forskningsprofessor vid THL.

Ny kommunikationsteknologi revolutionerar narkotikamarknaden

Den globala ökningen av webbmarknader som baseras på det dolda nätet (darknet) och skyddade meddelandeappar (cryptomarkets) ändrar utbudet av narkotika, men 2018 utnyttjades de främst av de yngsta åldersgrupperna. Av de i generation Z som använt narkotika berättade var tionde att de alltid eller oftast skaffat substansen på darknet och en tredjedel sade att de beställde därifrån ibland.

Coronapandemin kan ha stärkt webbmarknadsföringens andel i och med att folk rör sig mindre och har mindre närkontakt.

Stora attitydskillnader mellan generationerna

Bland generation Y och Z ansåg två tredjedelar att risken med att prova på cannabis är på sin höjd ringa.

Mest positiv till att använda cannabis regelbundet var generation Z, där 40 procent av männen och nästan 20 procent av kvinnorna bedömde att risken var ringa.

Inställningen till att prova på andra typer av narkotika var försiktigare, även om respondenterna såg skillnader mellan dem. Cirka 30 procent av respondenterna i generation Y och Z ansåg att risken med att prova på ecstasy på sin höjd är ringa.

Cannabis intar pålposition i åsiktsklimatet. Över hälften i generation Y och (54 %) och Z (59 %) skulle avskaffa straffbarheten vid användning av cannabis och även i äldre åldersgrupper är en dryg tredjedel av respondenterna av samma åsikt. Även om stödet för att legalisera cannabis är betydligt mindre än så skulle majoriteten av alla respondenter tillåta någon slags laglig tillgång till cannabis, speciellt för medicinskt bruk. Drygt 30 procent av finländarna i generation Y och Z skulle avskaffa bestraffning vid användning av vilken som helst narkotika.

Personer födda på 1980-talet är en brytningsgeneration

”Generationsaspekten synliggör hur ungdomars erfarenheter och betydelser av narkotika i olika kulturer och samhällsförhållanden uppstått genom årtiondena. Betydelser som man tillägnat sig i den känsliga ungdomen stannar ofta kvar rätt oförändrade genom livet. Det syns tydligt i åsikter och skilda synsätt bland finländare i olika åldrar kring hur farligt det är att använda narkotika”, säger Mikko Salasuo, ansvarig forskare vid Ungdomsforskningsnätverket.

Generation Y som föddes på 1980-talet tycks vara brytningsgenerationen när det gäller inställningen till narkotika. Hos dem blir de kulturella uttrycken för och förbindelserna till narkotika allt mer varierande och vanliga. De står också ut i det att de är mest reserverade till regelbundet berusningsdrickande. Brytningen har främjats av den utbredande digitala tekniken, vilket gjort att generation Y har blivit en del av den internationella ungdomskulturen och byggt upp sitt förhållande till narkotika utifrån en unik mängd information och synsätt.

”Bland finländare under 40 år har det redan blivit ganska normalt att man själv eller ens kamrater provat på narkotika”, säger Hakkarainen.

Även om denna undersökning främst handlat om experimentering med narkotika, vet man från andra undersökningar att en ökning av rusmedelsanvändningen ofta också leder till ökade skador från rusmedelsanvändning. Alla stannar inte vid att experimentera eller lyckas inte kontrollera det på andra sätt.

”Speciellt yngre generationer tycks prova på fler olika typer av narkotika än tidigare och använda dem tillsammans med alkohol och medicin”, konstaterar Karoliina Karjalainen, specialforskare vid THL.

”Det finska samhället står inför en ny situation. De unga generationernas ändrade inställning till narkotika utmanar de nuvarande politiska riktlinjerna i samhället samtidigt som den allt bredare marknaden, ökade användningen och ändrade användningssätt sätter press på att utveckla samhällets servicesystem och handlingssätt”, säger författarna i artikeln.

3 229 finländare i åldern 15–69 år besvarade THL:s Narkotikaenkät 2018.

Källa:

Pekka Hakkarainen, Karoliina Karjalainen & Mikko Salasuo. Nuoret, entiset nuoret ja huumeet. Miten sukupolvi näkyy huumeiden käytössä ja huumemielipiteissä? (på finska) Yhteiskuntapolitiikka 85 (2020): 5–6, 465–478.

Mer information:

Pekka Hakkarainen
forskningsprofessor, enhetschef
THL
tfn 029 524 7161
fornamn.efternamn@thl.fi

Mikko Salasuo
docent, ansvarig forskare
Ungdomsforskningsnätverket
tfn 040 548 5520
fornamn.efternamn@nuorisotutkimus.fi

Mer om ämnet:

Huumausaineiden käyttö ja haitat ovat lisääntyneet merkittävästi 2000-luvulla. Nyhet från THL 25.11.2020 (på finska) (Baserat på rapporten Narkotikasituationen i Finland 2020)

Nyckelord

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000https://thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Muuntunut koronavirus tarttuu herkemmin – pidä yli kahden metrin turvaväli20.1.2021 15:31:27 EETTiedote

Uudet muuntuneet koronavirusvariantit tarttuvat ja leviävät aiempaa koronavirusvarianttia nopeammin. Siksi THL suosittelee nyt yli kahden metrin turvaväliä muihin ihmisiin. Lisäksi lähikontakteja tulisi vähentää entisestään. ”Koska muuntunut koronavirus leviää helpommin, on meidän oltava entistä varovaisempia ja pidettävä yli kahden metrin turvaväliä muihin. Lähikontaktit tulisi rajata vain välttämättömimpiin. On myös tärkeää, että vähäisimmistäkin koronavirukseen sopivista oireista hakeudutaan edelleen koronatestiin”, sanoo THL:n johtaja Mika Salminen. Koronaviruksen oireita voivat olla päänsärky, haju- tai makuaistin häiriöt, nuha tai nenän tukkoisuus, yskä, hengenahdistus, voimattomuus tai väsymys, lihaskivut, kurkkukipu tai kurkun karheus, kuume, pahoinvointi, oksentelu tai ripuli. Koronatestiin tulisi mennä, jos mikä tahansa näistä oireista ilmaantuu. Kasvomaskia tulisi käyttää julkisissa tiloissa, vaikka yli kahden metrin turvavälin pitäminen onnistuisikin Yli kahden metrin turva

THL raportoi koronarokotusten edistymisestä vastedes päivittäin18.1.2021 18:00:00 EETTiedote

THL raportoi 18.1.2021 alkaen päivittäin koronarokotusten edistymisestä. Tietojen lähteenä on THL:n rokotusrekisteriin vastaanotetut tiedot rokotettujen lukumäärästä. Rokotusrekisterin tiedot saadaan perusterveydenhuollon avohoidon hoitoilmoituksesta (Avohilmo) sekä terveydenhuollon hoitoilmoituksesta (Hilmo). Mukana raportoinnissa ovat rokotukset niille henkilöille, jotka löytyvät Suomen väestötietojärjestelmästä. Henkilön katsotaan saaneen rokote, jos hänellä on vähintään yksi rokotustapahtuma. Rokotuspäivämäärä on raportoinnissa henkilön ensimmäisen rokotustapahtuman päivämäärä. Aluksi tiedot rokotettujen määrästä julkaistaan sairaanhoitopiireittäin, mutta vastaisuudessa, kun tietoa on kertynyt enemmän, siirrytään kuntakohtaiseen raportointiin. Koronarokotusten edistymisestä raportoidaan myös ikäryhmittäin sekä julkaisemalla rokotteiden saaneiden kumulatiivinen lukumäärä rokotuspäivämäärän mukaan. On huomioitava, että potilastietojärjestelmien tiedonsiirrossa on vielä puutteita, ja

Koronarokotukset edenneet valtaosassa maata hoivakoteihin – Suomessa on toimivia käytäntöjä laajojen väestörokotusten toteuttamiseen12.1.2021 17:22:27 EETTiedote

Koronavirusrokotuksissa on edetty suurempiin rokotusryhmiin ja rokotuksia on alettu antaa entistä useammassa paikassa. Tämän viikon aikana valtaosa alueista on käynnistänyt rokotukset ikääntyneiden hoivakodeissa. ”Teho-osastojen henkilökunta ja muut ensimmäisten kohderyhmien sote-ammattilaiset on nyt rokotettu hyvin kattavasti. Suurimmassa osassa erityisvastuualueista on siirrytty tällä viikolla hoivakoteihin, joissa rokotuksia annetaan sekä asukkaille että henkilökunnalle”, kertoo Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) johtava asiantuntija Mia Kontio. Koronavirusrokotusten tahti Suomessa on viime päivinä hieman tiivistynyt. Rokoteannoksia on annettu tällä hetkellä THL:n arvion mukaan 45 000, kun perjantaina vastaava luku oli 20 000. Potilastietojärjestelmien tiedonsiirto-ongelmien vuoksi kaikki rokotukset eivät vielä näy tilastoissa. THL kehittää rokotustietojen raportointia jatkuvasti yhdessä alueiden ja työterveyshuollon kanssa. Rokotteiden saatavuus on merkittävin rokotusten tah

Muuntuneen koronaviruksen aiheuttamia tautitapauksia todettu Suomessa lisää11.1.2021 10:00:49 EETTiedote

Suomessa on todettu 29 uutta muuntuneen koronaviruksen aiheuttamaa tapausta aiemman 20 tapauksen lisäksi. Yhteensä muuntuneen koronaviruksen aiheuttamia tapauksia on nyt todettu Suomessa 49. Uusista tapauksista 18 on todettu 20.12.2020 jälkeen Suomeen saapuneilla henkilöillä. Matkustajat ovat saapuneet Suomeen seuraavista maista: Britannia, Ghana, Ruotsi, Etelä-Afrikka, Bosnia-Hertsegovina, Tanska, Turkki ja Viro. Näytteistä 8 on peräisin jo aiemmin tiedossa olleiden tapausten lähikontakteilta. Kolmen henkilön tartunnan alkuperää selvitetään edelleen. Ainakin 55 mahdollisesti tartunnalle altistunutta henkilöä on asetettu karanteeniin. Kaikista todetuista muuttuneen viruksen aiheuttamista tapauksista 47 on Britanniassa havaittua muuntunutta virustyyppiä ja 2 Etelä-Afrikassa havaittua virustyyppiä. Nyt havaituista uusista tautitapauksista 28 on Britannian varianttia ja 1 Etelä-Afrikan varianttia. Britanniasta, Irlannista ja Etelä-Afrikasta saapuvat matkustajat ohjataan testiin ja karante

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum