Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Experimenterandet med narkotika har ökat snabbt från en generation till en annan – nu provar nästan varannan person på narkotika

Dela
Andelen som har provat på narkotika har ökat snabbt i Finland från en generation till en annan. Medan 8 procent av de som föddes på 1950-talet angav att de någon gång i livet provat på cannabis, var andelen bland de som föddes på 1960-talet 14 procent, på 1970-talet 26 procent och på 1980-talet 42 procent. Ökningen har varit accelererande.

Resultaten baseras på en analys av materialet från Institutet för hälsa och välfärds (THL) Narkotikaenkät från 2018 och publicerades i den senaste utgåvan av tidningen Yhteiskuntapolitiikka.

De yngsta av de som föddes på 1990-talet var när enkäten gjordes fortfarande i en aktiv experimenteringsålder, dvs. 19–28 år. Bland dem kommer andelen som provat på cannabis sannolikt att fortsätta öka, kanske till och med snabbt till över 40 procent. De som föddes på 2000-talet börjar först nu komma in i experimenteringsåldern, men riktningen för att prova på narkotika går kraftigt uppåt.

I generation Y född på 1980-talet och generation Z född på 1990-talet är användningen av amfetamin, ecstasy, kokain, LSD och svampar betydligt vanligare än i andra åldersgrupper. Typiskt för generation Y och Z är att de har erfarenhet av klart fler substanser än äldre generationer.

”Vi har vant oss vid att tänka att användningen av narkotika ökar och minskar i vågliknande trender. Men om vi tittar på narkotikaanvändningen hos olika generationer har experimenteringen med narkotika ökat stegvis och ständigt uppåt från en generation till en annan”, berättar Pekka Hakkarainen, forskningsprofessor vid THL.

Ny kommunikationsteknologi revolutionerar narkotikamarknaden

Den globala ökningen av webbmarknader som baseras på det dolda nätet (darknet) och skyddade meddelandeappar (cryptomarkets) ändrar utbudet av narkotika, men 2018 utnyttjades de främst av de yngsta åldersgrupperna. Av de i generation Z som använt narkotika berättade var tionde att de alltid eller oftast skaffat substansen på darknet och en tredjedel sade att de beställde därifrån ibland.

Coronapandemin kan ha stärkt webbmarknadsföringens andel i och med att folk rör sig mindre och har mindre närkontakt.

Stora attitydskillnader mellan generationerna

Bland generation Y och Z ansåg två tredjedelar att risken med att prova på cannabis är på sin höjd ringa.

Mest positiv till att använda cannabis regelbundet var generation Z, där 40 procent av männen och nästan 20 procent av kvinnorna bedömde att risken var ringa.

Inställningen till att prova på andra typer av narkotika var försiktigare, även om respondenterna såg skillnader mellan dem. Cirka 30 procent av respondenterna i generation Y och Z ansåg att risken med att prova på ecstasy på sin höjd är ringa.

Cannabis intar pålposition i åsiktsklimatet. Över hälften i generation Y och (54 %) och Z (59 %) skulle avskaffa straffbarheten vid användning av cannabis och även i äldre åldersgrupper är en dryg tredjedel av respondenterna av samma åsikt. Även om stödet för att legalisera cannabis är betydligt mindre än så skulle majoriteten av alla respondenter tillåta någon slags laglig tillgång till cannabis, speciellt för medicinskt bruk. Drygt 30 procent av finländarna i generation Y och Z skulle avskaffa bestraffning vid användning av vilken som helst narkotika.

Personer födda på 1980-talet är en brytningsgeneration

”Generationsaspekten synliggör hur ungdomars erfarenheter och betydelser av narkotika i olika kulturer och samhällsförhållanden uppstått genom årtiondena. Betydelser som man tillägnat sig i den känsliga ungdomen stannar ofta kvar rätt oförändrade genom livet. Det syns tydligt i åsikter och skilda synsätt bland finländare i olika åldrar kring hur farligt det är att använda narkotika”, säger Mikko Salasuo, ansvarig forskare vid Ungdomsforskningsnätverket.

Generation Y som föddes på 1980-talet tycks vara brytningsgenerationen när det gäller inställningen till narkotika. Hos dem blir de kulturella uttrycken för och förbindelserna till narkotika allt mer varierande och vanliga. De står också ut i det att de är mest reserverade till regelbundet berusningsdrickande. Brytningen har främjats av den utbredande digitala tekniken, vilket gjort att generation Y har blivit en del av den internationella ungdomskulturen och byggt upp sitt förhållande till narkotika utifrån en unik mängd information och synsätt.

”Bland finländare under 40 år har det redan blivit ganska normalt att man själv eller ens kamrater provat på narkotika”, säger Hakkarainen.

Även om denna undersökning främst handlat om experimentering med narkotika, vet man från andra undersökningar att en ökning av rusmedelsanvändningen ofta också leder till ökade skador från rusmedelsanvändning. Alla stannar inte vid att experimentera eller lyckas inte kontrollera det på andra sätt.

”Speciellt yngre generationer tycks prova på fler olika typer av narkotika än tidigare och använda dem tillsammans med alkohol och medicin”, konstaterar Karoliina Karjalainen, specialforskare vid THL.

”Det finska samhället står inför en ny situation. De unga generationernas ändrade inställning till narkotika utmanar de nuvarande politiska riktlinjerna i samhället samtidigt som den allt bredare marknaden, ökade användningen och ändrade användningssätt sätter press på att utveckla samhällets servicesystem och handlingssätt”, säger författarna i artikeln.

3 229 finländare i åldern 15–69 år besvarade THL:s Narkotikaenkät 2018.

Källa:

Pekka Hakkarainen, Karoliina Karjalainen & Mikko Salasuo. Nuoret, entiset nuoret ja huumeet. Miten sukupolvi näkyy huumeiden käytössä ja huumemielipiteissä? (på finska) Yhteiskuntapolitiikka 85 (2020): 5–6, 465–478.

Mer information:

Pekka Hakkarainen
forskningsprofessor, enhetschef
THL
tfn 029 524 7161
fornamn.efternamn@thl.fi

Mikko Salasuo
docent, ansvarig forskare
Ungdomsforskningsnätverket
tfn 040 548 5520
fornamn.efternamn@nuorisotutkimus.fi

Mer om ämnet:

Huumausaineiden käyttö ja haitat ovat lisääntyneet merkittävästi 2000-luvulla. Nyhet från THL 25.11.2020 (på finska) (Baserat på rapporten Narkotikasituationen i Finland 2020)

Nyckelord

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000https://thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Digisuositukset lapsille ovat valmiit – omia älypuhelimia ei suositella alle 13-vuotiaille22.1.2026 00:01:00 EET | Tiedote

Kansalliset vapaa-ajan digisuositukset lapsille tarkentuivat syksyn lausunto- ja kommenttikierroksen jälkeen. Valmiit suositukset sisältävät tiukennuksen älypuhelimen hankinnan suositusikärajaan, joka on nyt 13 vuotta. Suositukset tiiviisti: Alle 13-vuotiaalle ei suositella omaa älypuhelinta. Alle 2-vuotiaille ei suositella lainkaan ruutuaikaa 2–5-vuotiaille ruutuaikaa suositellaan enintään tunti päivässä. 6–10-vuotiaille suositellaan ruutuaikaa enintään tunti päivässä ja 11–13-vuotiaille enintään kaksi tuntia päivässä. Aikuisen tulee tarvittaessa rajoittaa ruudulla oloa. Digitalisella laitteella käytettävän sisällön tulee olla lapselle sopivaa ja kehitystä tukevaa. Tämä tarkoittaa esimerkiksi, että digitaalisten pelien, televisio-ohjelmien ja elokuvien ikärajoja tulee noudattaa, eikä lapsi saa altistua haitallisille sisällöille. Alle 13-vuotiaat eivät saa käyttää sosiaalisen median palveluita. Suositukset koskevat 0–13-vuotiaiden lasten digitaalisten laitteiden käytön ikärajoja, laitt

Kutsu: Julkaisutilaisuus toimittajille lasten digisuosituksista to 22.1.2026 THL:ssa ja verkossa- tule mukaan ja lähetä kysymyksesi ennakkoon, asiantuntijamme vastaavat16.1.2026 15:01:59 EET | Tiedote

Minkä ikäisenä lapsi voi aloittaa ruudun katselemisen? Entä minkä ikäiselle lapselle voi hankkia älypuhelimen? Mitä jos lapsellani jo on älypuhelin? Miten sovin muiden vanhempien kanssa yhteisistä pelisäännöistä digisisältöjen ja laitteiden käytön suhteen? Millainen sisältö voi olla lapselle haitallista? Terveyden ja hyvinvoinnin laitos ja Opetushallitus julkaisevat yhdessä ensimmäiset kansalliset digisuositukset 0–13-vuotiaille lapsille. Järjestämme torstaina 22.1.2026 klo 09–10 THL:lla (Mannerheimintie 166) ja verkossa julkaisutilaisuuden toimittajille lasten digisuosituksista. Tilaisuuden avauspuheenvuoron pitää sosiaaliturvaministeri Sanni Grahn-Laasonen. Digisuositukset esittelevät johtava asiantuntija Päivi Lindberg THL:sta ja yksikön päällikkö Laura Francke Opetushallituksesta. Pääjohtajat Mika Salminen (THL) ja Minna Kelhä (OPH) pitävät esittelyn jälkeen kommenttipuheenvuorot. Tilaisuuden loppupuheenvuoron pitää liikunta-, urheilu- ja nuorisoministeri Mika Poutala. Tämän jälkee

THL viikolla 4/202615.1.2026 15:08:29 EET | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) mediakalenteri ilmestyy joka torstai. Siihen kootaan aina seuraavan viikon infot, tiedotteet, keskeiset tapahtumat, julkaisut ja muita valikoituja ajankohtaisia asioita. Tiedot pohjautuvat torstain 15.1. tilanteeseen, ja niihin voi tulla muutoksia. Tarkemmat tiedot THL:n tapahtumista ja webinaareista tapahtumakalenterissa. https://www.thl.fi/fi/ajankohtaista/tapahtumat/tapahtumakalenteri THL:n viestintä palvelee mediaa arkisin klo 9–16, puh. 029 524 6161, sähköposti: info(at)thl.fi Tiedotteet to 22.1. Lasten digisuositukset ovat nyt valmiit - luonnokseen tuli tiukennuksia. Mediatilaisuus järjestetään 22.1. klo 9-10 THL ja teams. Kutsu lähetetään medioille perjantaina 16.1.2026. Tilaisuudessa sosiaaliturvaministeri Sanni Grahn-Laasonen ja liikunta-, urheilu- ja nuorisoministeri Mika Poutala, pääjohtaja Mika Salminen (THL) ja pääjohtaja Minna Kelhä (Opetushallitus) sekä digisuositusten asiantuntijat. Lisätiedot: sanna.wuorio (at)thl.fi, puh. 029

Turvakotipaikat lisääntyvät merkittävästi – yhteensä 15 lisäpaikkaa eripuolille maata14.1.2026 00:01:00 EET | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on tehnyt turvakotien rahoituspäätökset vuodelle 2026. Eduskunta päätti vuoden 2026 talousarviossa lisätä turvakotien rahoitusta. Kasvaneella rahoituksella pystytään varmistamaan nykyiset turvakotipaikat sekä lisäämään paikkoja useammalle alueelle. Paikkamäärä kasvaa yhteensä 15 paikalla. Lisäysten jälkeen Suomessa on yhteensä 243 turvakotipaikkaa. Suurimmat lisäykset Varsinais-Suomeen Turvakotipaikkojen lisäyksellä voidaan vastata alueellisiin tarpeisiin. Erityisesti tilanne paranee Varsinais-Suomessa, jossa on vähiten turvakotipaikkoja väestömäärään suhteutettuna, kun vertaillaan eri alueita, joilla sijaitsee turvakoti. Lisäpaikkojen myötä paikkamäärä nousee kymmenestä 18:aan. ”Varsinais-Suomen ainut turvakoti oli viime vuonna täynnä 179 päivänä. Tällöin turvakotipaikkaa tarjotaan jostain muualta, mutta pitkät välimatkat vaikeuttavat avun vastaanottamista. Lisäpaikkojen myötä yhä useampi tulee saamaan apua tilanteeseensa”, sanoo THL:n kehittämispäälli

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye