De vanligaste sätten för arbetsgivarna att begränsa arbetstagarnas yttrandefrihet är genom att förbjuda arbetstagarna att kommentera frågor som gäller arbetsplatsen i sociala medier samt att förhindra arbetstagarna att ge intervjuer till media.

Yttrandefriheten har också begränsats genom att arbetsgivarna har förbjudit insändare eller krävt att få kontrollera eventuella intervjuer med arbetstagare på förhand innan de publiceras. En del av de förtroendevalda berättar också att journalister har nekats tillträde till arbetsplatsen.

Paula Ilveskivi är jurist på FFC och hon betonar att arbetstagarna har en grundlagsenlig rätt att framföra sina åsikter också i offentligheten.

– Denna rätt begränsas ändå i vissa fall av tystnadsplikt och lojalitetsplikt mot arbetsgivaren. Därför frågade vi de förtroendevalda om yttrandefriheten begränsas på ett ogrundat sätt – och resultaten är inte särskilt positiva.

Mer än en fjärdedel av de förtroendevalda (27%) berättar att det på arbetsplatsen har uppstått situationer där arbetsgivaren har vidtagit åtgärder på grund av att en arbetstagare offentligt har framfört sina åsikter. Oftast har det lett till att arbetsgivaren har kallat in arbetstagaren till en diskussion eller ett allvarligt samtal, eller gett arbetstagaren en varning. I vissa fall har arbetstagaren rentav sagts upp.

– I den här typen av situationer skulle det vara till stor hjälp om man tillsammans på arbetsplatsen kommer överens om tydliga förhållningsregler och spelregler för hur man offentligt kan framföra sina åsikter eller berätta om frågor gäller arbetsplatsen, säger Ilveskivi.

Två tredjedelar av de förtroendevalda (64%) berättar att det på arbetsplatsen finns anvisningar om hur frågor som gäller arbetsplatsen ska behandlas i offentligheten. Endast drygt hälften (54%) berättar dock att man har kommit överens om anvisningarna i samarbete mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. Det verkar också vara svårt att informera om anvisningarna, eftersom endast hälften av de förtroendevalda anser att personalen har informerats tillräckligt om anvisningarna.

Arto Jokela är inte överraskad över enkätresultaten. Han är chefredaktör för AKT-tidningen och vice ordförande för det FFC-anslutna fackförbundet Finlands Socialdemokratiska Journalistförbund. Förbundet har länge varit bekymrat över att företag och offentliga organisationer i allt större utsträckning försöker styra hur de syns i offentligheten.

– FFC:s enkät visar att det här tidvis leder till mycket tvivelaktiga försök att begränsa yttrandefriheten hos vanliga arbetstagare och rentav förtroendemän. Det ligger i allas intresse att man öppet och utan rädsla för påföljder kan tala om frågor som berör arbetsplatsen. Det här är speciellt viktigt i samband med lokala avtal.

FFC genomförde enkäten om yttrandefrihet på arbetsplatserna i månadsskiftet februari–mars 2021. Enkäten besvarades av sammanlagt 825 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige inom FFC:s branscher.

Läs mer om resultaten från FFC:s enkät (på finska)