FFC: Tillväxt efter coronakrisen kan skapas genom infrastruktur- och miljöinvesteringar samt satsningar på kunnande och åtgärder som stöder sysselsättning

Finlands största löntagarcentralorganisation betonar att coronakrisen inte handlar om att det finländska arbetet relativt sett skulle ha förlorat konkurrenskraft eller att incitamenten för att arbeta skulle vara dåliga. Därför går det inte att lösa krisen genom att försvaga arbetstagarnas position och försämra anställningsvillkoren.

– Det har varit nödvändigt att stödja företagen under krisen för att förhindra en konkursvåg. Det är ändå bra att komma ihåg att det är arbetstagarna som har hållit i gång Finland, vid allt från hamnar till sjukhus och från butiker till industrin. Det är de som speciellt förtjänar att tackas för att vi klarar oss ur krisen, påpekar FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Ekonomiskt uppsving genom stimulans och aktiv näringspolitik

För att ekonomin och sysselsättningen ska återhämta sig är det viktigt att den offentliga sektorns linje gällande stimulans inte stramas åt för snabbt. Det bästa sättet att försäkra sig om att nya jobb kan uppstå är genom att inleda direkta offentliga investeringar.

Jarkko Eloranta uppmanar beslutsfattarna att välja sådana investeringsobjekt som stärker källorna till Finlands kommande tillväxt, och bidrar till att skapa ett koldioxidsnålt samhälle på ett sätt som är rättvist för arbetstagarna.

– I praktiken ska projekten inom den offentliga sektorn vara sådana investeringar i teknologi och infrastruktur som förbättrar klimatets och miljöns hållbarhet. Därtill behövs sociala investeringar som förbättrar produktiviteten och kunnandet – till exempel bör man hålla fast vid en förlängning av läroplikten.

Ökad sysselsättning genom satsningar på kunnande och utvecklad arbetskraftsservice

Under coronakrisen har tiotusentals arbetstagare permitterats. FFC föreslår att både arbetslöshetsskyddet och servicen för arbetslösa ska förnyas i snabb takt.

– Permitteringsvågen som beror på coronaviruset har orsakat svårigheter för otaliga arbetstagare och deras familjemedlemmar. Utöver de satsningar som redan har tillkännagetts bör minst 200 miljoner euro anvisas till att stödja arbetskraftsservicen, och tyngdpunkten bör flyttas mot mer personlig service för de arbetslösa. Dessutom bör utkomstskyddet för arbetslösa förenklas och det ska gå snabbare att få ersättning, säger Eloranta.

Den arbetsmarknadschock som orsakades av coronakrisen innebär att det finns skäl för regeringen att ompröva sitt sysselsättningsmål. Det gäller att också i fortsättningen sträva efter en hög sysselsättningsgrad, men utöver ett mekaniskt procentmål är det viktigt att granska hurdan sysselsättning vi strävar efter i Finland.

– Också i regeringsprogrammet konstateras att sysselsättningsmålet endast gäller "i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen". Man gör varken samhället eller de berörda människorna en tjänst om man nu försvagar utkomstskyddet för arbetslösa och därmed straffar dem som har förlorat jobbet, betonar Eloranta.

FFC föreslår att tyngdpunkten inom sysselsättningsåtgärderna flyttas till att utveckla produktiviteten och åstadkomma högklassig sysselsättning. Vid sidan av hållbara investeringar och företagsstöd behövs därför kraftiga satsningar på utbildning och på att förbättra arbetstagarnas kunnande.

Företagsstöd som stöder snabb sysselsättning

Beträffande företagsstöden bör man övergå till att dela ut sådana stöd som gör det lättare för folk att snabbt få jobb. FFC föreslår att man snabbt ska skapa ett redskap som liknar lönesubventionen, som vid sidan av restaurangbranschen också kan tas i bruk i andra branscher som har drabbats hårt av krisen, för att på det här sättet höja sysselsättningen och starta upp företagsverksamheten igen.

– Avsikten med det här nya och tillfälliga stödet är att göra det möjligt för permitterade eller uppsagda arbetstagare att snabbare återgå till arbetet, säger Eloranta.

Enligt FFC:s förslag får de företag som tar emot stödet inte betala dividend eller bonus åt ledningen under det år då stödet tas emot eller året därpå. Dessutom föreslår FFC att man tar i bruk en specifik tidsbunden lönesubvention för att underlätta sysselsättningen av nyutexaminerade. Genom stödet kunde man förebygga de långtgående följder som orsakas av en ungdomsarbetslöshet likt den under depressionen på 1990-talet, och vars följder påverkar hela arbetskarriären.

Sameuropeisk stimulans är en central nyckel till att lösa den ekonomiska krisen

FFC betonar att den ekonomiska krisen bäst kan lösas genom samtidig sameuropeisk stimulans. Därför anser FFC att det är viktigt att så fort som möjligt driva igenom det stimulanspaket som Europeiska kommissionen beredde i maj.

– Det ligger inte i Finlands eller Europeiska unionens intresse att motsätta sig kommissionens förslag på den här punkten. Ju djupare och längre recession EU och därmed också Finland dyker ner i, desto större blir trycket på att sänka lönerna, försvaga anställningstryggheten och anställningsvillkoren, försämra arbetslöshetsskyddet och det övriga socialskyddet samt skära ner de offentliga tjänsterna som är livsviktiga för i synnerhet lågavlönade, understryker FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

FFC lägger fram sina förslag till åtgärder på hur Finland ska ta sig ur coronakrisen i två omgångar. I dag onsdag publicerade FFC sina ekonomiska och sysselsättningspolitiska mål samt sin syn på åtgärder på EU-nivå för att lösa pandemikrisen (på finska). Den andra delen som gäller arbetslivsfrågor och åtgärder på arbetsplatsnivå publiceras senare i juni.

Diskussionen kring FFC:s förslag fortsätter i sociala medier under hashtaggen #parempinormaali.