– Det är möjligt att korrigera den modell som just nu bereds, men våra korrigeringsförslag verkar klinga för döva öron, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

FFC understöder utgångspunkten för reformen av arbetsvillkoret, som är att man ska övergå från att granska arbetstiden på veckonivå, till en inkomstbaserad granskning av arbetsvillkoret. För att få rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning måste man för närvarande jobba minst 18 timmar per vecka i sammanlagt ungefär sex månader. Storleken på dagpenningen beräknas utifrån lönen under den tid då arbetsvillkoret tjänas in.

I den modell där arbetsvillkoret blir inkomstbaserat följs arbetstiden inte längre upp, utan i stället tjänar man in arbetsvillkoret enligt en månatlig inkomstgräns. Under beredningen av reformen har det diskuterats en modell där man tjänar in en månad till arbetsvillkoret om man har månadsinkomster på minst 844 euro (år 2021). Om månadsinkomsterna är 422–843 euro tjänar man in en halv månad till arbetsvillkoret.

För dem som har regelbundet heltidsjobb förblir storleken på dagpenningen oförändrad också efter reformen. För dem som är deltidsanställda med varierande arbetstid eller som jobbar sporadiskt kan dagpenningen däremot minska jämfört med i dag.

– Det grundläggande problemet med den föreslagna modellen är att man också beaktar inkomsterna för halva månader. Det här betyder att också arbetsperioder då inkomsterna är lägre räknas med i den lön som ligger till grund för dagpenningen. De som får jämkad dagpenning drabbas speciellt hårt av nedskärningen. Det blir alltså lite lättare att få inkomstrelaterad dagpenning, men nivån på dagpenningen sjunker beroende på antalet halva månader, konstaterar Siekkinen.

– Vi är också oroade över att det i fortsättningen inte nödvändigtvis lönar sig att ta emot små inhopp eller ströjobb, om de små inkomsterna leder till att man endast tjänar in en halv månad till arbetsvillkoret, säger Saana Siekkinen.

FFC:s korrigeringsförslag skulle vara bättre för låginkomsttagare

Det går också att genomföra reformen av arbetsvillkoret på ett sätt som inte leder till oskäliga försämringar av dagpenningen för låginkomsttagare. I FFC:s förslag kan man korrigera modellen till exempel så arbetstagare tjänar in en halv månad till arbetsvillkoret då inkomsterna är halva, men att beräkningen av dagpenningen ändras så att man i första hand beräknar inkomsterna för hela månader. Om arbetsvillkoret inte uppfylls med hela månader, beaktas halva månader.

Avsikten är att övergå till ett inkomstbaserat arbetsvillkor år 2023. Syftet med reformen är att svara på förändringarna på arbetsmarknaden och att göra utbetalningen av arbetslöshetsförmåner mer tydlig.