Arbetstagarnas arbetsförhållanden har utvecklats positivt inom många delområden sedan år 2018. Till exempel har anställningstryggheten ökat, arbetstagarna är mer nöjda med sina påverkansmöjligheter och arbetstagarna behandlas mer jämlikt. Därtill har oron över jobbets inverkan på den egna hälsan minskat och är nu på en bättre nivå än före coronapandemin. Också den fysiska och psykiska säkerhet som arbetstagarna upplever är på en god nivå.

Trots att utvecklingen har varit positiv, så visar FFC:s undersökning att det finns några betydande problem. Dels upplever arbetstagarna att brådskan och effektivitetskraven har ökat, dels har arbetsglädjen och känslan av att jobbet är intressant försämrats jämfört med år 2020. Också en låg lön och skiftarbete försämrar arbetslivskvaliteten.

En punkt där det har skett ett direkt ras jämfört med situationen för två år sedan, är hur väl arbetstagarna upplever att arbetsgivaren ger dem möjligheter att utvecklas. Andelen som valde alternativet ”bra” eller ”rätt bra” minskade med 13 procentenheter.

– Det här är en oroväckande trend. För att sysselsättningen ska förbli hög och vi ska klara oss internationellt, måste vi se till att hela befolkningen har det kunnande som behövs. När arbetstagarna har möjlighet att delta i utbildning och utveckla sitt kunnande förbättras också välbefinnandet i arbetet, säger Ari-Matti Näätänen som är forskningsexpert på FFC.

Näätänen är också bekymrad över att allt färre arbetstagare upplever att det egna jobbet känns meningsfullt. Jobbet känns mer meningsfullt om arbetstagarna eller deras representanter får vara med när man planerar och fattar beslut om förändringar i arbetet.

– Vår undersökning visar att arbetslivskvaliteten påverkas positivt av att det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. Förslagen om att försvaga förtroendemännens ställning är inte förnuftiga om man vill förbättra kvaliteten på arbetslivet.

FFC:s måttstock på ett gott arbete har sedan år 2014 mätt kvaliteten på arbetslivet. Undersökningen görs vartannat år och arbetslivskvaliteten bedöms på skalan 0–100. I år är medeltalet 77 poäng, jämfört med 68 poäng år 2020.

Arbetslivskvaliteten upplevs nu som bra av 31 procent av arbetstagarna och som dålig eller ganska dålig av 18 procent. Andelen som upplever att de har ett gott eller ganska gott arbete är högre bland männen än bland kvinnorna.

FFC:s måttstock på ett gott arbete (på finska) görs utifrån FFC:s arbetslivsbarometer och mäter arbetslivskvaliteten inom FFC:s branscher. FFC:s arbetslivsbarometer för år 2022 publiceras i höst och de resultat som publiceras nu bygger på förhandsuppgifter ur det här materialet.

FFC:s måttstock på ett gott arbete grundar sig publikationen Hyvä työ (på finska), som definierar FFC:s syn på vilka element som ingår i ett gott arbete. Publikationen ger också rekommendationer om hur man kan utveckla arbetsförhållandena.