Finanssivalvonta

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn 30.6.2019: Den vikande konjunkturen kastar en skugga över bank- och försäkringssektorn i Finland

Dela

Försvagade ekonomiska konjunkturer, en fortsatt låg räntenivå och stramare konkurrens ökar riskerna inom banksektorn i Finland. Fastän kapitaltäckningen inom banksektorn försvagades något i början av året, är den emellertid fortfarande starkare än medelnivån i Europa. De låga räntorna belastar särskilt liv- och skadeförsäkringsbolagen. Inom arbetspensionssektorn stärktes solvensnivån tack vare goda placeringsintäkter.

Banksektorns starka kapitaltäckning utgör ett skydd mot de ökade riskerna i omvärlden.

En försvagad ekonomisk konjunktur, en fortsatt låg räntenivå och stramare konkurrens kastar en skugga över banksektorn i Finland. De ökade riskerna i omvärlden har emellertid inte ännu avspeglat sig i kreditstockens kvalitet eller i kapitaltäckningen i de finländska bankerna. Banksektorns kärnprimärkapitalrelation (30.6.2019: 16,6 %) försvagades under början av året med 0,6 procentenheter och den totala kapitaltäckningsgraden med (30.6.2019: 20,6 %) 0,3 procentenheter. Kapitaltäckningsgraderna var emellertid fortfarande på en starkare nivå än medelnivån i Europa. Beloppet oreglerade krediter i de finländska bankerna är fortfarande bland det lägsta i Europa.

Enligt den riskenkät som Finansinspektionen lät utföra på sommaren 2019 förväntar sig bankerna i huvudsak att kreditstockens kvalitet är oförändrad under nästa år. Majoriteten av bankerna räknar också med att kreditgivningsstandarderna förblir oförändrade. I villkoren för bostadskreditgivningen finns det emellertid tecken på en uppluckring. Då det gäller bostadslån har marginalerna sjunkit i jämn takt och lånetiderna har allmänt blivit längre.

– Bankerna bör se till att prissättningen av bostadslån inte orsakar alltför stora lönsamhetsrisker. Särskilt en eventuell ökning av upplåningskostnaderna under lånetiden bör beaktas, framhäver direktör Anneli Tuominen på Finansinspektionen.

Livförsäkringsbolagens solvensställning försvagades och andelen utbetalda ersättningar ökade

Livförsäkringssektorns solvensställning sjönk klart under första hälften av 2019 och var 185,5 % vid utgången av det andra kvartalet 2019 (31.12.2018: 207,3 %). Solvenskapitalkravet ökade som en följd av ökningen av ansvarsskulden och värdestegringen på aktier. Negativa räntor är ofördelaktiga särskilt för livförsäkringsbolagen.

Livförsäkringsbolagens premieinkomst under första hälften av 2019 sjönk något från året innan. Mest sjönk premieinkomsten av sparlivförsäkringar. Andelen utbetalda ersättningar var klart större än premieinkomsten. Ersättningarna innehöll även återköp av placeringsförsäkringar.

Livförsäkringsbolagens placeringsintäkter uppgick till 5,8 % under det första halvåret 2019. Aktieplaceringarna avkastade 11 procent, vilket visar en återhämtning från året innan. Ränteplaceringarna gav en god avkastning tack vare den lägre räntenivån. Fastighetsplaceringarna gav en stabil avkastning.

Solvensen inom skadeförsäkringssektorn försvagades, men var fortsättningsvis på god nivå

Det ökade kapitalkravet och nedgången i räntenivån försvagade skadeförsäkringssektorns solvens jämfört med den rekordhöga nivån i slutet av 2018. Solvensgraden var i slutet av juni till 222,5 % (31.12.2018: 238,0 %). Kapitalkravet för aktierisk ökade på grund av högre marknadspriser på aktier och därtill på att en del av bolagen avstod från att tillämpa övergångsbestämmelserna om aktierisk. Nedgången i räntenivån utökade de långfristiga försäkringsskyldigheterna och försvagade solvensen.

Skadeförsäkringssektorns lönsamhet grundade sig på placeringsintäkterna. Prisstegringen på aktier ökade aktieavkastningen. De sjunkande räntorna och smalare riskmarginaler gynnade skadeförsäkringsbolagen. En stor del av bolagens ränteplaceringar är placerade i företagslån. Försäkringsaffärsverksamheten genererade nästan inget resultat alls på grund av den ogynnsamma skadeutvecklingen.

Arbetspensionsanstalternas solvens stärktes under början av året

Pensionstillgångarna inom den privata sektorn har under 2010-talet ökat med 38 miljarder euro till 130 miljarder euro. Skillnaden mellan premieinkomsten och pensionsutgifterna inom den privata sektorn har alltsedan 2011 varit klart negativ. Ökningen av ArPL-pensionstillgångarna beror på arbetspensionsanstalternas placeringstillgångar, som på 2010-talet har utökat pensionstillgångarna med i genomsnitt 4,2 miljarder euro per år trots två svaga placeringsår. 

Arbetspensionsanstalternas solvens förbättrades då placeringsavkastningen under det första halvåret översteg avkastningskravet. Arbetspensionsanstalternas placeringsavkastning på 6,6 % härrör i huvudsak från aktieplaceringar. Pensionstillgångarna i förhållande till ansvarsskulden, dvs. solvensnivån var i slutet av juni 127 % (125 % 31.12.2018). Arbetspensionsanstalternas solvensställning stärktes också något. 

Solvensgränsen som bygger på arbetspensionsanstalternas sammanräknade risker uppgick i slutet av juni till 16,1 miljarder euro, dvs. cirka en miljard mer än vid utgången av förra året. Den högre solvensgränsen berodde i huvudsak på de ökade placeringstillgångarna.

Nyckelord

Kontakter

Närmare upplysningar lämnas av

Jyri Helenius, biträdande direktör

Samu Kurri, avdelningschef

Intervjuförfrågningar koordineras av Kommunikationens mediajour, telefon 09 183 5030, vardagar kl. 9–16.

Dokument

Länkar

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Makrovakauspäätös: Asuntolainojen lainakatto sekä riskipainolattia ennallaan - Suuri velkaantuminen lisää kotitalouksien haavoittuvuutta heikkenevässä taloustilanteessa27.9.2019 11:03:00 EESTTiedote

Finanssivalvonnan johtokunta pitää ennallaan asuntolainojen lainakaton sekä asuntolainojen riskipainolattian eikä aseta pankeille muuttuvaa lisäpääomavaatimusta. Kotitalouksien omarahoitusosuudet ovat kasvaneet, mutta uusien lainojen takaisinmaksuajat ovat tuoreimpien tietojen mukaan pidentyneet. Finanssivalvonnan johtokunta kehottaa pankkeja ja kotitalouksia välttämään tavanomaista pidempiä luottojen takaisinmaksuaikoja sekä kiinnittämään huomiota kotitalouksien suuren velkaantuneisuuden ja taloyhtiölainakannan nopean kasvun riskeihin.

Macroprudential decision: Loan cap and risk weight floor for residential mortgage loans unchanged - High level of debt increases households’ vulnerability to weakening economic situation27.9.2019 11:03:00 EESTPress release

The Board of the Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has decided to keep the loan cap and risk weight floor for residential mortgage loans unchanged, and has decided not to impose on banks a countercyclical capital buffer (CCyB). Households’ downpayments have grown but, according to the latest information, the repayment periods of new loans have lengthened. The Board of the FIN-FSA urges banks and households to avoid longer than usual loan repayment periods and to pay attention to the risks of households’ high level of indebtedness and the rapid growth in housing corporations’ loan stock.

Makrotillsynsbeslut: Lånetaket och riskviktsgolvet för bostadslån hålls oförändrade - hög skuldsättning ökar hushållens sårbarhet i det allt svagare ekonomiska läget27.9.2019 11:03:00 EESTTiedote

Finansinspektionens direktion gör inga ändringar i lånetaket eller riskviktsgolvet för bostadslån och ställer inget kontracykliskt buffertkrav för bankerna. Hushållens självfinansieringsandelar har ökat, men enligt färsk statistik har återbetalningstiderna för nya bostadslån blivit längre. Finansinspektionens direktion uppmanar banker och hushåll att undvika exceptionellt långa återbetalningstider och att beakta riskerna med hushållens höga skuldsättning och den snabba ökningen i utestående bostadsbolagslån.

Europeiska systemrisknämnden rekommenderar nya låntagarbaserade makrotillsynsverktyg för Finland – rekommendationer och varningar ges också till tio andra EES-länder23.9.2019 18:38:08 EESTTiedote

Europeiska systemrisknämnden publicerade i dag en rekommendation för Finland med förslag till låntagarbaserade åtgärder för att bekämpa sårbarheterna på bostadsmarknaden. Systemrisknämnden rekommenderar att Finland inför ett bindande tak för låntagarens inkomster i förhållande till skulderna eller skuldbetalningskostnaderna i förhållande till inkomsterna, begränsar de godtagbara säkerheterna för beräkning av den maximala belåningsgraden och inför begränsningar för återbetalningstiden för lånen.

The European Systemic Risk Board recommends new borrower-based macroprudential measures to Finland – recommendations and warnings also to 10 other EEA countries23.9.2019 18:38:06 EESTPress release

In its recommendation to Finland published today, the European Systemic Risk Board proposes the introduction of borrower-based macroprudential measures to address vulnerabilities in the residential real estate market. The Board recommends that Finland introduce a binding limit on borrowers’ debt or debt-service costs relative to their income, restrict the type of collateral in the calculation of the LTV ratio and set a limit on loan maturity.

Euroopan järjestelmäriskikomitea suosittaa Suomelle uusia lainanottajiin kohdistuvia makrovakausvälineitä – suosituksia ja varoituksia myös kymmenelle muulle ETA-maalle23.9.2019 18:38:04 EESTTiedote

Euroopan järjestelmäriskikomitean tänään julkaisemassa suosituksessa Suomelle esitetään lainanottajiin kohdistuvien välineiden käyttöönottoa asuntomarkkinoiden haavoittuvuuksien torjumiseksi. Komitea suosittaa, että Suomi ottaisi käyttöön sitovan katon lainanottajan tulojen ja velan tai velanhoitokulujen ja tulojen välille, rajoittaisi enimmäisluototussuhteen laskentaan hyväksyttäviä vakuuksia sekä asettaisi rajoituksen lainan kestoon.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum