Finanssivalvonta

Finansinspektionens utredning: tryggandet av grundläggande banktjänster förutsätter lättanvändliga digitala tjänster och icke-digitala alternativ

Dela

Enligt Finansinspektionens utredning tillgodoses kundernas rätt till grundläggande banktjänster som helhet på ett adekvat sätt i de finska bankerna. Tryggandet av grundläggande banktjänster för alla kundgrupper förutsätter emellertid att bankerna både förbättrar tillgången till digitala tjänster och upprätthåller alternativa grundläggande banktjänster till de digitala tjänsterna. Finansinspektionen följer genomförandet av dessa åtgärder samt ändringarna i prissättningen av tjänsterna.

– Digitala banktjänster gör det möjligt att sköta ärenden oberoende av tid och plats. Finansinspektionen ser positivt på denna utveckling. De digitala tjänsternas användbarhet och tillgänglighet bör emellertid förbättras ytterligare med hänsyn till olika specialgruppers behov. Det skulle vara viktigt att olika kundgrupper bättre än för närvarande kunde använda digitala banktjänster, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen

Kontorsnätverket som erbjuder tjänster för privatkunder har i betydande grad reducerats under de senaste åren och samtidigt har antalet kontor som tillhandahåller kontanttjänster på heltid minskat. Tillgången till grundläggande banktjänster har således försvagats för de kunder som inte klarar av att sköta sina bankärenden digitalt.  

Kostnaderna för skötseln av bankärenden är förmånligare för dem som använder digitala banktjänster. Den största kostnadsändringen gäller kontantuttag i automater, i fråga om vilka en allt större del av bankerna har börjat ta ut en bestämd avgift efter ett visst uttaget belopp. Finansinspektionen har i utredningen även fäst uppmärksamhet vid att det finns stora skillnader i prissättningen av enskilda banktjänster mellan bankerna.

Tillgången till grundläggande banktjänster följs upp

Finansinspektionen har också bedömt tillgången till digitala tjänster, rådgivningstjänster och -material samt alternativen till digitala tjänster.

Vid behov bör det göras ändringar – dvs. anpassningar – i de digitala tjänsterna som gör dem lättare att använda och med vilka tjänsternas tillgänglighet och användbarhet också förbättras för de kunder som av en eller annan orsak annars inte kan använda tjänsterna. De anpassningar som bankerna gör ansluter sig ofta t.ex. till stödjandet av talstyrnings- och skärmläsningsprogram samt till autentiseringsverktygen.

Anpassningsnivån och alternativen till digitala tjänster varierar i de olika bankerna. Intresseorganisatio-nerna som representerar specialgrupperna anser emellertid att anpassningarna och de icke-digitala alternativen inte till alla delar är tillräckliga.

Bankerna bör fästa uppmärksamhet vid kommunikationen och rådgivningen om anpassningarna och alternativen. Dessutom ska bankerna säkerställa att kommunikationen når rätt målgrupper.

Bankerna bör även tillhandahålla icke-digitala banktjänster

Enligt Finansinspektionen är det viktigt att bankerna tillhandahåller en möjlighet att göra kontantuttag i affärer eller vid andra ombuds servicepunkter och att de aktivt undersöker om distributionsnätet av kontanter är tillräckligt samt om det är möjligt att utöka samarbetet med butiksägare för att förbättra möjligheterna till kontantuttag. Bankerna ska också informera sina kunder om de olika möjligheterna att göra kontantuttag.

Dessutom ska bankerna bedöma möjligheterna att utvidga utbudet av grundläggande banktjänster som kan skötas i telefontjänsten (t.ex. beställning av betaltjänstkuvert, betalning av fakturor och ingående av e-fakturaavtal), fästa uppmärksamhet vid att priserna på enskilda grundläggande banktjänster är skäliga samt vid behov göra måttfulla anpassningar i sina digitala banktjänster. Därtill är det viktigt att bankerna tillhandahåller rådgivning om digitala banktjänster även på orter där de inte har kontor.

Finansinspektionen överlämnade sin utredning om tillgången på och prissättningen av de grundläggande banktjänster som avses i lagen till riksdagens bankfullmäktige den 29 november 2019. Uppgifterna i utredningen grundade sig på material från webbplatsen för konsumenter om jämförelse av betalkonton (https://maksutilivertailu.fine.fi/sv), kundrespons, respons från intressegrupper och tillsynsobjekt samt den temabedömning som gjordes i samband med utredningen.

Se också

Utredning om tillgången på och prissättningen av grundläggande banktjänster 2019 (på finska)

Den svenska översättningen finns här senast 3.12.

Närmare upplysningar lämnas av

Samu Kurri, avdelningschef

Intervjuförfrågningar koordineras av Kommunikationens mediajour, telefon (09) 183 5030, vardagar kl. 9–16.

Nyckelord

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Financial Supervisory Authority extends the validity of its profit distribution recommendation until 1 January 2021 and clarifies expectations related to capital and liquidity buffers29.7.2020 11:10:00 EESTPress release

On 28 July 2020, the European Central Bank (ECB) issued a recommendation to the credit institutions under its supervision to refrain from distributing profits until 1 January 2021. The ECB recommendation calls on national supervisors to extend similar principles to cover the credit institutions under their own supervision. On 27 May 2020, the European Systemic Risk Board (ESRB) also issued a recommendation on the restriction of profit distributions until 1 January 2021.

Finansinspektionen förlänger giltighetstiden för sin vinstutdelningsrekommendation till 1.1.2021 och förtydligar förväntningarna i anslutning till kapitaltäcknings- och likviditetsbuffertar29.7.2020 11:10:00 EESTTiedote

Europeiska centralbanken (ECB) publicerade den 28 juli 2020 en rekommendation för kreditinstituten under dess tillsyn att avstå från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021. I ECB:s rekommendation uppmanas de nationella tillsynsmyndigheterna att utsträcka motsvarande principer till kreditinstitut som står under deras tillsyn. Också Europeiska systemrisknämnden (ESRB) gav den 27 maj 2020 en rekommendation om avstående från vinstutdelning fram till den 1 januari 2021.

Finanssivalvonta pidentää voitonjakosuosituksensa voimassaoloaikaa 1.1.2021 saakka ja selventää vakavaraisuus- ja likviditeettipuskureihin liittyviä odotuksia28.7.2020 16:00:00 EESTTiedote

Euroopan keskuspankki (EKP) julkisti 28.7.2020 valvomilleen luottolaitoksille suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka. EKP:n suosituksessa kehotetaan kansallisia valvojia ulottamaan vastaavat periaatteet koskemaan omassa valvonnassaan olevia luottolaitoksia. Myös Euroopan järjestelmäriskikomitea (ESRB) on antanut 27.5.2020 suosituksen pidättäytyä voitonjaosta 1.1.2021 saakka.

Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket mildras, det kontracykliska buffertkravet för kreditinstitut hålls oförändrat på nivån 0,0 procent29.6.2020 14:00:00 EESTTiedote

Finansinspektionens direktion återställer bolånetaket på basnivån 90 % för andra än förstagångsköpare. Genom beslutet stöds verksamheten på bostadsmarknaden i det förändrade ekonomiska läget till följd av coronapandemin. Direktionen ställer inte något kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut.

Makrovakauspäätös: Asuntolainojen lainakattoa kevennetään, luottolaitosten muuttuva lisäpääomavaatimus säilyy ennallaan 0,0 prosentissa29.6.2020 14:00:00 EESTTiedote

Finanssivalvonnan johtokunta palauttaa asuntolainojen lainakaton perustasolle 90 prosenttiin muille kuin ensiasunnonostajille. Päätöksellä tuetaan asuntomarkkinoiden toimintaa koronapandemian seurauksena muuttuneessa taloustilanteessa. Johtokunta ei aseta muuttuvaa lisäpääomavaatimusta pankeille ja muille luottolaitoksille.

Macroprudential decision: Residential mortgage loan cap to be relaxed, countercyclical capital buffer rate remains unchanged at 0.0 percent29.6.2020 14:00:00 EESTPress release

The Board of the Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) is restoring the loan cap for residential mortgage loans other than first-home loans to the standard level of 90%. This decision supports the proper functioning of the housing market in an economic environment altered by the coronavirus pandemic. The Board will not impose a countercyclical capital buffer (CCyB) requirement on banks and other credit institutions.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum