Finanssektorn i Finland är fortsatt kapitalstark - under 2023 ligger tillsynens fokus på riskerna som härrör från den osäkra omvärlden
År 2022 var ett mycket exceptionellt år. Under andra halvåret gled Finlands ekonomi in i en recession och företagens och konsumenternas förtroende sjönk ställvis till och med rekordlågt. Också 2023 ser ut att bli ett svårt år. Den höga inflationen och den snabba uppgången i låneräntorna får konsumenternas disponibla tillgångar att minska och försvagar därmed gäldenärernas förmåga att betala sina skulder. Också hushållens rekordhöga skuldsättning och det stora antalet lån med rörlig ränta bidrar till att höja riskerna. Högre räntor och en avmattning i ekonomin kan likaså minska efterfrågan på den finansiella sektorns tjänster. Osäkerheten exponerar finansmarknaden för plötsliga marknadsfluktuationer, och sänkta tillgångspriser kan öka investeringsförlusterna hos företagen under tillsyn.
- Hittills har den finansiella sektorn klarat av omvärldsförändringarna relativt bra. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om konjunkturutvecklingen och riskerna inom den finansiella sektorn ligger därför fortfarande på en hög nivå. Tyngdpunkterna i Finansinspektionens verksamhet 2023 svarar för sin del mot dessa omvärldsrisker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Teman för Finansinspektionens banktillsyn under 2023 omfattar bland annat hantering av kredit- och likviditetsrisker, efterlevnad av regleringen om ränterisker samt frågor som gäller intern styrning. Inom försäkringstillsynen betonas förutom bedömningen av de osäkra investeringsutsikterna och konsekvenserna av inflationen också intern förvaltning och inom tillsynen av kapitalmarknaden bland annat investerarinformation och uppföranderegler.
Ränteuppgången ökade bankernas avkastning i en osäker omvärld
Trots de ökade omvärldsriskerna var banksektorn fortsatt kapitalstark i slutet av 2022. Kärnkapitaltäckningsrelationen för banksektorn låg i slutet av december på 17,2 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen på 20,6 % (12/2021: 21,4 %). Banksektorns rörelseresultat blev något svagare än året innan. Den kraftiga ökningen av räntenettot var inte tillräckligt för att kompensera för de övriga intäktsposterna där utvecklingen var svagare än ett år tidigare. Det gjordes emellertid en nedskrivning av engångskaraktär under första kvartalet 2022, vilket delvis förklarade varför rörelseresultatet var mindre än under jämförelseåret.
Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg kvar på en låg nivå. Å andra sidan tyder överföring av krediter mellan de olika nedskrivningsstegen på en ökning av kreditriskerna, särskilt för företags- och bostadsbolagslån. De finländska bankernas beroende av upplåning på marknaden exponerar bankerna för marknadsstörningar och ökade upplåningskostnader. De nyckeltal som speglar banksektorns likviditetsposition översteg myndighetskraven, men de fångar inte upp alla risker som härrör från det osäkra marknadsläget.
Arbetspensionssektorns solvens försvagades i takt med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden
Avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar var negativ (-5,3 %) och låg i linje med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden. Arbetspensionssektorns solvensgrad sjönk till 126,9 % (12/2021: 136,2%) i och med att värdet på placeringstillgångarna minskade. Värdeförändringen på placeringstillgångarna speglar framför allt den negativa avkastningsutvecklingen för noterade aktier och obligationer. Avkastningen på illikvida placeringar såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefonder var positiv, vilket balanserade upp utvecklingen av den totala avkastningen. På grund av eftersläpningen i värderingen av placeringarna är det emellertid möjligt att den svaga utvecklingen på aktiemarknaden och effekterna av ränteuppgången delvis kommer att återspeglas i de illikvida placeringarna först under det innevarande året. Arbetspensionssektorns riskbaserade solvensställning sjönk till 1,7 (12/2021: 1,9) då solvenskapitalet minskade i förhållande till solvensgränsen till följd av förluster i placeringsverksamheten. Förändringen i solvensställningen dämpades av den sänkta solvensgränsen, vilket berodde på förändringar i placeringstillgångarnas storlek och riskbenägenhet.
Mycket positiv utveckling av livförsäkringssektorns solvens
Tack vare den högre räntenivån i förening med det sänkta kapitalkravet för marknadsrisk ökade livförsäkringssektorns solvens avsevärt under 2022 och låg på 256,1 % (12/2021: 192,9 %). De stigande marknadsräntorna minskade ansvarsskulden, vilket stärkte företagens kapitalbas.
Avkastningen på livförsäkringssektorns placeringar under 2022 gav ett negativt resultat på -10,0 %, vilket minskade lönsamheten. Både aktier och räntebärande värdepapper gav negativ avkastning, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna fortfarande var stabil. Premieinkomsterna minskade och de utbetalda ersättningarna ökade jämfört med det föregående året. Den höga inflationen och förlustbringande placeringarna inverkade negativt på livförsäkringsrörelsen.
Den branta ränteuppgången stärkte skadeförsäkringssektorns solvens
Skadeförsäkringssektorns solvens stärktes till 301,9 % (12/2021: 242,0 %) och låg 70 procentenheter över genomsnittet för tiden efter införandet av Solvens II-regelverket, dvs. sedan 2016. Den starkare solvensen är en följd av den stärkta kapitalbasen och det minskade solvenskapitalkravet. Ökningen av kapitalbasen förklaras av den branta ränteuppgången, som sänkte marknadsvärdet på ansvarsskulden. Det minskade solvenskapitalkravet speglar prisfallet på placeringsmarknaden, som sänkte solvenskapitalkravet för placeringar och ansvarsskulden.
Avkastningen på placeringarna under januari-december 2022 var negativ och låg på -7,1 %. Bägge de två största placeringskategorierna, dvs. räntebärande värdepapper och aktier, gav förlust. Fastighetsplaceringarna var den enda placeringskategorin som gav vinst. Bortsett från effekten av förändringen i beräkningsgrunderna, försämrades försäkringsrörelsens lönsamhet jämfört med 2021, eftersom stora skador inom egendoms- och avbrottsförsäkringar höjde ersättningskostnaderna. Dessutom ökade ersättningskostnaderna för fordonsförsäkringar och sjukförsäkringar från den lägre nivå som de sjunkit till under pandemin.
Bilagor:
Nyckelord
Kontakter
Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys.
Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9-16.
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
FIN-FSA published AML supervision strategy - effectiveness of sanctions monitoring to be improved by legislative reform19.4.2023 10:25:00 EEST | Press release
The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has published a supervision strategy for anti-money laundering. The objective of the strategy is to reduce the risk of money laundering, terrorist financing and breaches of financial sanctions in the operation of supervised entities. In March, the Parliament adopted a partial reform of the Anti-Money Laundering Act, which provides the FIN-FSA with the authority to supervise compliance with sanctions in the financial sector more effectively than before.
Finansinspektionen publicerade tillsynsstrategi för bekämpning av penningtvätt - lagreform effektiviserar sanktionsövervakningen19.4.2023 10:25:00 EEST | Tiedote
Finansinspektionen har publicerat en tillsynsstrategi för bekämpning av penningtvätt. Syftet med strategin är att minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism samt underlåtenhet att iaktta ekonomiska sanktioner i den verksamhet som bedrivs av företagen under tillsyn. I mars godkände riksdagen en delreform av penningtvättslagen som ger Finansinspektionen befogenheter att övervaka iakttagandet av sanktioner ännu effektivare inom finanssektorn.
Finanssivalvonta julkisti rahanpesun estämisen valvontastrategian - pakotevalvonta tehostuu lakiuudistuksen myötä19.4.2023 10:25:00 EEST | Tiedote
Finanssivalvonta on julkistanut rahanpesun estämisen valvontastrategian. Strategian tavoitteena on vähentää rahanpesun, terrorismin rahoittamisen ja talouspakotteiden rikkomisen riskiä valvottavien toiminnassa. Eduskunta hyväksyi maaliskuussa rahanpesulain osittaisuudistuksen, jonka myötä Finanssivalvonta saa valtuuksia valvoa entistä tehokkaammin pakotteiden noudattamista finanssisektorilla.
Finnish financial sector’s capital position strong - supervision in 2023 focuses on the risks caused by the uncertain operating environment15.3.2023 10:00:00 EET | Press release
Uncertainty and slower economic growth weakened the financial sector’s operating environment in 2022 globally. The capital position of the Finnish financial sector remained sound, despite the deterioration in the operating environment. Solvency weakened slightly in the employee pension and banking sectors, but in the non-life and life insurance sectors solvency improved. Due to the changes in the operating environment, the Financial Supervisory Authority’s (FIN-FSA) supervisory priorities in 2023 include credit and liquidity risk management, soundness of corporate governance, and operational risks, such as cyber risks.
Suomen finanssisektorin vakavaraisuus säilynyt vahvana - valvonnassa keskitytään epävarman toimintaympäristön tuomiin riskeihin vuonna 202315.3.2023 10:00:00 EET | Tiedote
Epävarmuus ja talouskasvun hidastuminen heikensivät finanssisektorin toimintaympäristöä vuonna 2022 maailmanlaajuisesti. Suomen finanssisektori säilyi vakavaraisena toimintaympäristön heikkenemisestä huolimatta. Vakavaraisuus laski hieman työeläkelaitos- sekä pankkisektorilla, vahinko- ja henkivakuutussektoreilla vakavaraisuus parani. Finanssivalvonta kiinnittää toimintaympäristön muutosten vuoksi tänä vuonna valvonnassaan erityishuomiota muun muassa luotto- ja likviditeettiriskin hallintaan, hallinnon luotettavuuteen sekä operatiivisiin riskeihin kuten kyberriskeihin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum