Finländarna förhåller sig negativare till den gröna omställningen än befolkningen i de övriga nordiska länderna

Av finländarna höll 55 procent med om att klimatförändringen är ett allvarligt eller mycket allvarligt problem. Andelen är klart lägre än i Danmark (80 %), Sverige (75 %), Island (72 %) och Norge (71 %).

När de fick frågan om mer offentliga medel borde satsas på att bekämpa klimatförändringen, även om det skulle innebära skattehöjningar, var andelen av de svarande som skulle vara beredd att göra det 55 procent i Sverige, 52 procent i Danmark, 48 procent i Norge, 46 procent i Island och bara 37 procent i Finland.

– Länderna har olika möjligheter att använda offentliga medel och man kan ifrågasätta hur effektiva åtgärderna är. Men i svaren syns finländarnas tvivlande inställning till åtgärderna mot klimatförändringen i sin helhet. Skillnaden till de övriga nordiska länderna är klar, konstaterar Pia Björkbacka som är internationell expert på FFC.

Det är viktigt att förbättra kunskaperna om vilka konsekvenser klimatförändringen får för folks vardag. Samtidigt måste man ta oron på allvar. För att det ska lyckas måste omställningen vara rättvis. I de nationella och branschspecifika klimatplanerna måste man göra kartläggningar av sysselsättningen och kompetensbehovet, så att arbetstagarna kan förutse förändringarna. Arbetstagarna måste involveras i planeringen och genomförandet av klimatåtgärder på arbetsplatserna.

– Satsningar på arbetstagarnas kunnande är det bästa sättet att säkerställa att de har möjlighet att vara delaktiga i förändringen. Det är också ett sätt att öka kompetensutbudet, vilket är viktigt när man konkurrerar om investeringar i den gröna omställningen, betonar Jaakko Haikonen som sakkunnig i klimat- och energifrågor på STTK.

Majoriteten av finländarna tror inte på ekonomiska fördelar med grön omställning

Också när man frågade om åtgärderna mot klimatförändringen medför ekonomisk nytta skiljde sig finländarnas åsikter från den övriga nordiska befolkningens. Av finländarna ansåg 46 procent att åtgärderna mot klimatförändringen medför ekonomiska fördelar för samhällsekonomin i det egna landet. Motsvarande siffra var 61 procent i Island, 58 procent i Danmark och 56 procent i Sverige. I Norge, som är en stor oljeproducent, var siffran 42 procent.

Enkäten gjordes i höstas när energipriserna var höga och det fördes mycket diskussion om huruvida tillgången till energi var tillräcklig. Det har garanterat påverkat åsikterna. Det är först efter att enkäten gjordes som det har talats mer om investeringar i den gröna omställningen och den positiva inverkan som investeringarna kan ha på sysselsättningen. Det betyder att resultaten kunde se mycket annorlunda ut om enkäten gjordes nu.

– I vilket fall som helst anser inte finländarna att hotet som klimatförändringen medför är lika allvarligt som befolkningen i de övriga nordiska länderna, och finländarna anser inte heller att möjligheterna med den gröna omställningen är lika stora. Ligger vi i Finland faktiskt efter när det gäller investeringar, eller är det så att vi inte har lyckats berätta om de positiva möjligheterna på arbetsplatserna och i offentligheten, funderar Björkbacka och Haikonen.

På frågan om åtgärderna mot klimatförändringen gör det möjligt att skapa fler arbetstillfällen var skillnaderna i svaren mindre mellan länderna. Också här var finländarna mest tveksamma. Av de finländare som svarade på enkäten trodde endast 27 procent att det uppstår nya jobb i samband med den gröna omställningen. I Sverige och Norge var siffran 30 procent, i Island 35 procent och i Danmark 37 procent.

Mer information:

Pia Björkbacka, internationell expert, FFC, tfn 050 464 5342
Jaakko Haikonen, sakkunnig i klimat- och energifrågor, STTK, tfn 0400 273 385