Finländarna hänger bra med i den digitala utvecklingen, men utan digistöd klarar vi oss inte

Dessa resultat framgår av Rapporten om digital kompetens som publicerades 2.12.2022. Rapporten skapar för första gången en helhetsbild av finländarnas digitala färdigheter och erfarenhet av digitalisering. Den sammanställer undersökningar om digital kompetens och kompletterar dem med färska resultat från intervjuenkäter.

Den viktigaste färdigheten är förmågan att lära sig och våga pröva

Trots goda digitala färdigheter behöver 39 % av finländarna ofta stöd med att använda digitala tjänster och 14 % upplever att de är svagare användare av internet och digitala tjänster än finländarna i allmänhet.

Det vanligaste digitala stödet är råd från närstående eller digitala färdigheter som man får lära sig i arbetet. Den digitala världen förändras också hela tiden. Därför måste den digitala kompetensen upprätthållas och kompletteras.

”Även en person med digital kompetens behöver ibland stöd, i synnerhet om det ärende som ska skötas har en avgörande inverkan på det egna livet. Digitala färdigheter är inte en statisk helhet, utan det kommer ständigt nya saker och man måste lära sig dem. Det viktigaste är att man tar mod till sig att använda och prova nya apparater och tjänster. Vi behöver alltid digitalt mod när vi möter en ny eller uppdaterad digital tjänst. I fortsättningen mäter man hur väl människan hänger med i den digitaliserade vardagen med människans förmåga att lära sig nya färdigheter och våga pröva nya digitala apparater och tjänster”, säger Minna Piirainen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Ett digitaliserat samhälle kräver digital kompetens

Enligt den nyligen färdigställda Rapporten om digital kompetens upplever finländarna att alla förväntas kunna sköta sina ärenden digitalt.

”Samhället digitaliseras i snabb takt och även om man vid behov kan sköta till exempel myndighetsärenden ansikte mot ansikte, upplever i synnerhet vuxna och äldre att digital hantering av ärenden redan är normen”, konstaterar specialsakkunnig Henriikka Eloluoto vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Upplevelsen av den egna kompetensen är dock inte enbart en åldersrelaterad fråga. Enkäten Hälsa i skolan visade att nästan var tionde ung person har svårigheter med de apparater som används i studierna. Å andra sidan finns det många äldre som gärna tar i bruk ny teknik.

Rapporten om digital kompetens lyfter fram att många i verkligheten inte har tillräckliga möjligheter att lära sig nytt: man ger inte tid för att samla på sig färdigheter och man tillåter inte fel under övningarna. Ofta kan också attitydklimatet i omgivningen förhindra att man lär sig nytt.

”Upplevelsen av att den egna kompetensen räcker till, och i vidare bemärkelse det digitala modet, är summan av människan, apparaterna och miljön. Även en liten besvikelse eller ett misslyckande kan leda till att människan inte längre är intresserad av att utveckla sin egen kompetens”, sammanfattar Eloluoto.

Bekanta dig med Rapporten om digital kompetens!

Vad är Rapporten om digital kompetens?

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata publicerar den första Rapporten om digital kompetens 2.12.2022.

Rapporten grundar sig på 45 indikatorer som behandlar digitaliseringen av samhället och individens digitala kompetens samt digitaliseringsupplevelsen. Rapporten skapar en helhetsbild av finländarnas digitala färdigheter. Den sammanställer undersökningar om digital kompetens och kompletterar dem med färska resultat från intervjuenkäter. I fortsättningen publiceras rapporten årligen.