Suomen Akatemia

Finlands Akademi valde tio nya akademiprofessorer

Dela

Finlands Akademi har utnämnt tio nya akademiprofessorer för perioden 1.9.2021–31.8.2026. Bidraget för anställning som akademiprofessor är avsett för forskare i internationell toppklass som genom sin vetenskapliga verksamhet kraftigt förväntas inverka på det omgivande vetenskapliga samfundet och på samhället överlag.

Sammanlagt 249 forskare lämnade in en preliminär ansökan i utlysningens första steg. Av dessa gick 31 sökande vidare till det andra steget. Antalet sökande i denna ansökningsomgång var rekordhögt. Föregående akademiprofessorsutlysning ordnades 2017; då deltog 193 sökande i utlysningens första steg. De nya akademiprofessorerna beviljas lönefinansiering för högst fem år.

Internationella experter bedömde ansökningarna både i första och andra steget. Bedömarna granskade den föreslagna forskningens vetenskapliga kvalitet, innovativitet och nyhetsvärde samt uppskattade forskningens genomslag i forskarsamhället. I utlysningens andra steg bedömdes dessutom kvaliteten på forskarens forskningsmiljö och samarbetsnätverk.

”Utlysningen visade att det i Finland finns många internationellt högklassiga forskare som närmar sig forskningsproblem på ett unikt sätt”, säger professor Johanna Myllyharju, ordföranden för Akademins allmänna sektion, som fattade besluten.

När de nya akademiprofessorerna inleder sitt arbete i september nästa år finns det sammanlagt 26 akademiprofessorer.Sju av de nuvarande akademiprofessorerna avslutar sina finansieringsperioder i slutet av 2020.Nästa utlysning av bidrag för anställning som akademiprofessor har planerats till 2023.

De nya akademiprofessorerna är: Yrjö Helariutta (växtbiologi), Pasi Ihalainen (historia), Jukka Jernvall (utvecklingsbiologi och fysiologi), Ari Laaksonen (meteorologi, atmosfäriska vetenskaper, klimatforskning), Karri Muinonen (astronomi), Heikki Pihlajamäki (rättsvetenskap), Otso Ovaskainen (ekologi, evolutionsbiologi, ekofysiologi), Katariina Salmela-Aro (utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi), Anu Wartiovaara (biomedicin) och Guoying Zhao (datorvetenskap).

Yrjö Helariutta undersöker utvecklingen av växternas vaskulära vävnader och utvecklingen av trädartade växter, särskilt bastets utveckling och funktion. Helariutta kombinerar forskning om trädartade växter, särskilt den ekonomiskt betydelsefulla björken, med skogsförädling och trädrelaterad materialvetenskap.

Pasi Ihalainen bedriver forskning om politisk representation och utreder spänningar mellan parlament och folk från revolutionernas tider till 2000-talet. Genom att undersöka den politiska debatten om demokrati och suveränitet har han som forskningsobjekt historiska och moderna sätt att bygga upp, utmana och återskapa legitimitet i det parlamentariska beslutsfattandet. Ihalainen ska analysera digitaliserade historiska material från parlamentkällor från Finland och flera andra europeiska länder.

Jukka Jernvall ska i sin forskning inom evolutionär utvecklingsbiologi undersöka hur tänderna utvecklas och bildas. I särskild fokus är tändernas kusper, spetsar, dvs. de delar av tänderna som söndrar och skär maten, och hur de formas. Även om den nuvarande mekanismen bakom tandutveckling är mycket välkänd vet man ännu inte hur kuspen får sin form. Jernvall ska med hjälp av nya datormodeller utreda vilka faktorer som påverkar kuspernas form och vilka faktorer som är de viktigaste med tanke på tändernas funktion.

Ari Laaksonen ska undersöka klimatförändringen och i synnerhet mekanismerna bakom iskärnor i atmosfären. Med hjälp av laboratoriemätningar ska Laaksonen analysera förmågan hos mineralpartiklar, organiska aerosoler, sotaerosoler och biologiska aerosoler att fungera som iskärnor. Med hjälp av forskningen kan man ta fram bättre beskrivningar av isbildning. Dessa beskrivningar kan sedan utnyttjas i klimatmodeller.

Karri Muinonens forskningsprojekt inom astronomi koncentreras på elektromagnetisk spridning. Ljuset sprids och absorberas i praktiken i alla system för materia och elektromagnetisk strålning. Mätning, observation och teoretisk modellering av denna interaktion ger information om fysikaliska och kemiska egenskaper i dessa system ända till bråkdelar av våglängden. Forskningen kan utnyttjas för att upptäcka små himlakroppar i solsystemet, såsom asteroider.

Heikki Pihlajamäki undersöker med hjälp av komparativ rättshistoria rättslösningar i de centrala kolonialstaterna (England, Nederländerna, Spanien och Portugal) under den tidigmoderna tiden. Rättsordningarna i kolonierna granskas i två sammanhang: å ena sidan med tanke på kolonialstaternas medeltida rätt och å andra sidan med tanke på den europeiska rättsutvecklingen. I undersökningen jämförs också olika kolonialrättssystem.

Otso Ovaskainen ska ta fram ny forskningskunskap om den globala biologiska mångfalden. I fokus ligger arternas nuvarande utbredning och faktorer som påverkar den biologiska mångfaldens dynamik samt miljöförändringens inverkan på prognostiseringen av förändringar i den biologiska mångfalden. Målet är att producera mer omfattande material än vad som tidigare tagits fram om förekomsten av svampar och leddjur. Dessa arter utgör en stor del av den biologiska mångfalden, men det finns inget systematiskt material av global betydelse om dem.

Katariina Salmela-Aro undersöker klimatförändringens konsekvenser för de ungas välbefinnande. Salmela-Aro ska analysera de ungas emotionella, kognitiva, funktionella, sociala och motivationsmässiga utveckling. Målet är att utreda klimatförändringens positiva effekter på de ungas utveckling, såsom egenmakt och social sammanhållning, samt negativa effekter såsom dimensioner av stress och ångest.

Anu Wartiovaara ska studera hur metabolismen av mitokondrier reglerar nervsystemets hälsa och sjukdomar. Syftet är att utreda nya biologiska mekanismer för mitokondriesignalering och hur signaleringen påverkar cellernas metabolismmiljö och cellspecifika funktioner i olika cellpopulationer i det centrala nervsystemet. Wartiovaara ska dessutom undersöka hur dessa funktioner förändras i metaboliska stress- och sjukdomstillstånd. Forskningen ger ny kunskap om mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar och kan erbjuda möjligheter att utveckla nya precisionsbehandlingar.

Guoying Zhao ska med hjälp av nya metoder som baserar sig på maskinsyn och maskininlärning undersöka hur artificiell intelligens kan identifiera känslomässiga tillstånd. Utöver visuella signaler som baserar sig på en persons miner kan artificiell intelligens också identifiera dolda känslor. Forskningen kan inom lösningar som baserar sig på informationsteknik och artificiell intelligens förbättra förståelsen om mänskliga känslor och deras betydelse i interaktionen mellan människa och dator. Ny kunskap inom detta tema kan leda till innovationer och lösningar t.ex. inom webbundervisning och säkerhetsteknik.

Mer information

  • professor Johanna Myllyharju, ordförande för Finlands Akademis styrelse och allmänna sektion, tfn 0294 485 740, fornamn.efternamn(at)oulu.fi
  • överdirektör för forskning Riitta Maijala, Finlands Akademi, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, Finlands Akademi, tfn 0295 335 115, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • ledande vetenskapsrådgivare Maiju Gyran, Finlands Akademi, tfn 0295 335 015, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, Finlands Akademi, tfn 0295 335 106, fornamn.efternamn(at)aka.fi
  • ledande vetenskapsrådgivare Helena Vänskä, Finlands Akademi, tfn 0295 335 036, fornamn.efternamn(at)aka.fi

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Riitta Tirronen
tfn 0295 335 118
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Bilder

Länkar

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Vi vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vi skapar förutsättningar för forskarutbildning och forskarkarriären, ökar det internationella forskningssamarbetet och arbetar för att forskningsresultaten ska kunna nyttiggöras. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar. Vi finansierar forskning med 500 miljoner euro år 2020. Vi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Strategisen tutkimuksen ohjelmahaun toiseen vaiheeseen valittiin 35 konsortiota9.3.2021 08:50:00 EET | Tiedote

Suomen Akatemian yhteydessä toimiva strategisen tutkimuksen neuvosto (STN) päätti 8.3.2021 kutsua 35 konsortiota varsinaiseen hakuun. Kutsun kaksivaiheisten STN:n ohjelmahakujen toiseen vaiheeseen sai noin 40 prosenttia aiehakuun jätetyistä hakemuksista. Valintapäätösten perusteena olivat hankkeiden sopivuus ohjelman teemaan ja tavoitteisiin sekä hankkeiden yhteiskunnallinen merkitys, vaikuttavuus ja tieteellinen laatu.

Strategisen tutkimuksen päättyneitä ohjelmia arvioitu - uusi rahoitusmuoto tuonut monitieteistä lisäarvoa tutkimuskentälle ja yhteiskuntaan28.1.2021 11:12:26 EET | Tiedote

Strategisen tutkimuksen ensimmäisten päättyneiden ohjelmien yhteiskunnallisen vaikuttavuuden arviointiraportti ja ohjelmien itsearviointiraportit on julkaistu. Arvioinnin tulokset tuovat esille, miten strategisen tutkimuksen ohjelmat ja niissä toimineet hankkeet ovat luoneet uudenlaista tieteen tuloksiin perustuvaa ymmärrystä yhteiskunnallisista haasteista ja niiden ratkaisumahdollisuuksista.

Suomen Akatemialta uusia mahdollisuuksia Suomi-USA -tutkimusyhteistyöhön15.1.2021 08:46:34 EET | Tiedote

Suomen Akatemia on avannut uudet yhteishaut Yhdysvaltojen National Science Foundationin (NSF) ja National Institutes of Healthin (NIH) kanssa. Hauilla tuetaan suomalaisten ja yhdysvaltalaisten tutkimusryhmien yhteisiä tutkimushankkeita. Tutkimusyhteistyötä tuetaan Suomen Akatemian lippulaivojen tutkimusaloilla lippulaivaohjelman ja ICT2023 tutkimus-, kehitys- ja innovaatio-ohjelman kautta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum