Finlands Akademi valde tio nya akademiprofessorer

Sammanlagt 249 forskare lämnade in en preliminär ansökan i utlysningens första steg. Av dessa gick 31 sökande vidare till det andra steget. Antalet sökande i denna ansökningsomgång var rekordhögt. Föregående akademiprofessorsutlysning ordnades 2017; då deltog 193 sökande i utlysningens första steg. De nya akademiprofessorerna beviljas lönefinansiering för högst fem år.
Internationella experter bedömde ansökningarna både i första och andra steget. Bedömarna granskade den föreslagna forskningens vetenskapliga kvalitet, innovativitet och nyhetsvärde samt uppskattade forskningens genomslag i forskarsamhället. I utlysningens andra steg bedömdes dessutom kvaliteten på forskarens forskningsmiljö och samarbetsnätverk.
”Utlysningen visade att det i Finland finns många internationellt högklassiga forskare som närmar sig forskningsproblem på ett unikt sätt”, säger professor Johanna Myllyharju, ordföranden för Akademins allmänna sektion, som fattade besluten.
När de nya akademiprofessorerna inleder sitt arbete i september nästa år finns det sammanlagt 26 akademiprofessorer.Sju av de nuvarande akademiprofessorerna avslutar sina finansieringsperioder i slutet av 2020.Nästa utlysning av bidrag för anställning som akademiprofessor har planerats till 2023.
De nya akademiprofessorerna är: Yrjö Helariutta (växtbiologi), Pasi Ihalainen (historia), Jukka Jernvall (utvecklingsbiologi och fysiologi), Ari Laaksonen (meteorologi, atmosfäriska vetenskaper, klimatforskning), Karri Muinonen (astronomi), Heikki Pihlajamäki (rättsvetenskap), Otso Ovaskainen (ekologi, evolutionsbiologi, ekofysiologi), Katariina Salmela-Aro (utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi), Anu Wartiovaara (biomedicin) och Guoying Zhao (datorvetenskap).
Yrjö Helariutta undersöker utvecklingen av växternas vaskulära vävnader och utvecklingen av trädartade växter, särskilt bastets utveckling och funktion. Helariutta kombinerar forskning om trädartade växter, särskilt den ekonomiskt betydelsefulla björken, med skogsförädling och trädrelaterad materialvetenskap.
Pasi Ihalainen bedriver forskning om politisk representation och utreder spänningar mellan parlament och folk från revolutionernas tider till 2000-talet. Genom att undersöka den politiska debatten om demokrati och suveränitet har han som forskningsobjekt historiska och moderna sätt att bygga upp, utmana och återskapa legitimitet i det parlamentariska beslutsfattandet. Ihalainen ska analysera digitaliserade historiska material från parlamentkällor från Finland och flera andra europeiska länder.
Jukka Jernvall ska i sin forskning inom evolutionär utvecklingsbiologi undersöka hur tänderna utvecklas och bildas. I särskild fokus är tändernas kusper, spetsar, dvs. de delar av tänderna som söndrar och skär maten, och hur de formas. Även om den nuvarande mekanismen bakom tandutveckling är mycket välkänd vet man ännu inte hur kuspen får sin form. Jernvall ska med hjälp av nya datormodeller utreda vilka faktorer som påverkar kuspernas form och vilka faktorer som är de viktigaste med tanke på tändernas funktion.
Ari Laaksonen ska undersöka klimatförändringen och i synnerhet mekanismerna bakom iskärnor i atmosfären. Med hjälp av laboratoriemätningar ska Laaksonen analysera förmågan hos mineralpartiklar, organiska aerosoler, sotaerosoler och biologiska aerosoler att fungera som iskärnor. Med hjälp av forskningen kan man ta fram bättre beskrivningar av isbildning. Dessa beskrivningar kan sedan utnyttjas i klimatmodeller.
Karri Muinonens forskningsprojekt inom astronomi koncentreras på elektromagnetisk spridning. Ljuset sprids och absorberas i praktiken i alla system för materia och elektromagnetisk strålning. Mätning, observation och teoretisk modellering av denna interaktion ger information om fysikaliska och kemiska egenskaper i dessa system ända till bråkdelar av våglängden. Forskningen kan utnyttjas för att upptäcka små himlakroppar i solsystemet, såsom asteroider.
Heikki Pihlajamäki undersöker med hjälp av komparativ rättshistoria rättslösningar i de centrala kolonialstaterna (England, Nederländerna, Spanien och Portugal) under den tidigmoderna tiden. Rättsordningarna i kolonierna granskas i två sammanhang: å ena sidan med tanke på kolonialstaternas medeltida rätt och å andra sidan med tanke på den europeiska rättsutvecklingen. I undersökningen jämförs också olika kolonialrättssystem.
Otso Ovaskainen ska ta fram ny forskningskunskap om den globala biologiska mångfalden. I fokus ligger arternas nuvarande utbredning och faktorer som påverkar den biologiska mångfaldens dynamik samt miljöförändringens inverkan på prognostiseringen av förändringar i den biologiska mångfalden. Målet är att producera mer omfattande material än vad som tidigare tagits fram om förekomsten av svampar och leddjur. Dessa arter utgör en stor del av den biologiska mångfalden, men det finns inget systematiskt material av global betydelse om dem.
Katariina Salmela-Aro undersöker klimatförändringens konsekvenser för de ungas välbefinnande. Salmela-Aro ska analysera de ungas emotionella, kognitiva, funktionella, sociala och motivationsmässiga utveckling. Målet är att utreda klimatförändringens positiva effekter på de ungas utveckling, såsom egenmakt och social sammanhållning, samt negativa effekter såsom dimensioner av stress och ångest.
Anu Wartiovaara ska studera hur metabolismen av mitokondrier reglerar nervsystemets hälsa och sjukdomar. Syftet är att utreda nya biologiska mekanismer för mitokondriesignalering och hur signaleringen påverkar cellernas metabolismmiljö och cellspecifika funktioner i olika cellpopulationer i det centrala nervsystemet. Wartiovaara ska dessutom undersöka hur dessa funktioner förändras i metaboliska stress- och sjukdomstillstånd. Forskningen ger ny kunskap om mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar och kan erbjuda möjligheter att utveckla nya precisionsbehandlingar.
Guoying Zhao ska med hjälp av nya metoder som baserar sig på maskinsyn och maskininlärning undersöka hur artificiell intelligens kan identifiera känslomässiga tillstånd. Utöver visuella signaler som baserar sig på en persons miner kan artificiell intelligens också identifiera dolda känslor. Forskningen kan inom lösningar som baserar sig på informationsteknik och artificiell intelligens förbättra förståelsen om mänskliga känslor och deras betydelse i interaktionen mellan människa och dator. Ny kunskap inom detta tema kan leda till innovationer och lösningar t.ex. inom webbundervisning och säkerhetsteknik.
Mer information
- professor Johanna Myllyharju, ordförande för Finlands Akademis styrelse och allmänna sektion, tfn 0294 485 740, fornamn.efternamn(at)oulu.fi
- överdirektör för forskning Riitta Maijala, Finlands Akademi, tfn 0295 335 002, fornamn.efternamn(at)aka.fi
- ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, Finlands Akademi, tfn 0295 335 115, fornamn.efternamn(at)aka.fi
- ledande vetenskapsrådgivare Maiju Gyran, Finlands Akademi, tfn 0295 335 015, fornamn.efternamn(at)aka.fi
- vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, Finlands Akademi, tfn 0295 335 106, fornamn.efternamn(at)aka.fi
- ledande vetenskapsrådgivare Helena Vänskä, Finlands Akademi, tfn 0295 335 036, fornamn.efternamn(at)aka.fi
Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Riitta Tirronen
tfn 0295 335 118
fornamn.efternamn(at)aka.fi
Bilder
Länkar
Om
Finlands Akademi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning i samhället. Vi vill bidra till att stärka den finländska forskningens förnyelseförmåga och göra forskningen mångsidigare och mer internationell. Vi skapar förutsättningar för forskarutbildning och forskarkarriären, ökar det internationella forskningssamarbetet och arbetar för att forskningsresultaten ska kunna nyttiggöras. Vår verksamhet omspänner samtliga vetenskapsgrenar. Vi finansierar forskning med 500 miljoner euro år 2020. Vi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet.
Följ Suomen Akatemia
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia
Kansainvälisten osaajien rekrytoimista Suomeen tukeva rahoitushaku etenee seuraavaan vaiheeseen26.6.2025 08:33:42 EEST | Tiedote
Suomen Akatemia on päättänyt, mitkä kansainvälisten osaajien rekrytoimista tukevat suunnitelmat kutsutaan varsinaiseen hakuun ja kuinka monta rekrytointia kyseinen yliopisto voi rahoituksella tehdä. Haku on osa kansallisia rahoituspanostuksia, joiden avulla Suomi vahvistaa asemaansa tieteen ja innovaatioiden kärkimaana.
Rejäl satsning från Finlands Akademi på nyskapande forskning19.6.2025 08:56:58 EEST | Pressmeddelande
Finlands Akademi har fattat beslut om vilka projekt som beviljas bidrag i vinterutlysningen, Akademins stora utdelning av forskningsfinansiering. I vinterutlysningen 2025 beviljade Akademin drygt 220 miljoner euro i finansiering för ett brett spektrum av forskning inom olika vetenskapliga discipliner. Med denna summa finansieras 121 nya akademiforskare, tolv nya kliniska forskare och 269 nya akademiprojekt (räknat enligt delprojekt). Dessa mångsidiga forskningsprojekt representerar internationell spetskompetens inom sina respektive områden. Genom den banbrytande forskning som Akademin finansierar skapas kompetens som gynnar hela samhället.
Suomen Akatemialta huomattava rahoitus uutta luovaan tutkimukseen19.6.2025 08:56:58 EEST | Tiedote
Suomen Akatemia on päättänyt rahoitettavat tutkimushankkeet keskeisessä rahoitushaussaan. Rahoitusta myönnettiin talvihaussa 2025 yli 220 miljoonaa euroa kattavasti eri tieteenalojen tutkimuskokonaisuuksiin. Yhteensä Akatemia rahoittaa 121 uutta akatemiatutkijaa, 12 kliinistä tutkijaa ja 269 akatemiahanketta osahankkeet mukaan luettuna. Monipuoliset tutkimushankkeet edustavat omien tieteenalojensa kansainvälistä kärkeä. Rahoitettavalla uudella tutkimuksella luodaan osaamista koko yhteiskunnan käyttöön.
Research Council of Finland grants significant funding for innovative scientific research19.6.2025 08:56:58 EEST | Press release
The Research Council of Finland (RCF) has decided on the research projects to be funded in its main funding call. The RCF’s total funding awarded in the 2025 winter call comes to more than 220 million euros, granted for a wide range of research across different scientific disciplines. The funding goes towards 121 new Academy Research Fellows, twelve new Clinical Researchers and 269 new Academy Projects (counted by subproject). This vast array of research projects represents the international forefront of the research fields involved. The funded research will contribute to creating new knowledge and skills that will benefit society as a whole.
Finlands Akademi fattade bidragsbeslut inom programmet för idrottsforskning19.5.2025 09:17:32 EEST | Pressmeddelande
Finlands Akademis akademiprogram för idrottsforskning (ACTIVE) främjar forskningens kvalitet, förnyelse och genomslag inom fysisk aktivitet, motion och idrott. I programmets senaste ansökningsomgång fördelade Akademin totalt 2,43 miljoner euro till tre enskilda projekt och två konsortier. Inom utlysningen inkom 36 ansökningar för en total summa på nästan 18 miljoner euro.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum