Finlands Banks interimsprognos: ekonomin i vinterdvala
Finland drabbades hösten 2022 av en recession på grund av den energikris som Rysslands anfallskrig orsakade. Enligt Finlands Banks interimsprognos, som ges ut i dag, är den ekonomiska tillväxten alltjämt mycket svag 2023. Konsekvenserna av den exceptionellt höga inflationen och de kraftigt stigande räntorna får genomslag i ekonomin med eftersläpning. Recessionen väntas dock bli kortvarig och mild. Turbulensen på den globala finansmarknaden ökar osäkerheten i ekonomin och kan leda till svagare ekonomisk tillväxt i Finland än väntat.
"Finlands ekonomi har tills vidare hållit ut trots svårigheterna, men vi har ännu inte sett alla effekter av den snabba inflationen och ränteuppgången. Dessutom har riskerna i den globala ekonomin åter ökat under den allra senaste tiden, säger Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum.
Under 2022 växte Finlands ekonomi med 2,1 % tack vare den starka utvecklingen under början av året, men kriget och energikrisen fick konjunkturen att vända nedåt. Enligt prognosen krymper ekonomin 0,2 % under 2023. Eftersom prognosen räknar med att räntorna ligger kvar på en högre nivå än tidigare och en snabb återhämtning av exportefterfrågan inte är att vänta i Finland, blir den ekonomiska tillväxten bräcklig under åren framöver. Ekonomin förutspås växa med 0,9 % under 2024 och 1,5 % under 2025.
Inflationen väntas 2024 sjunka tillbaka under 2 %
Konsumentprisökningen var exceptionellt snabb under 2022. Mot slutet av året sjönk energipriserna snabbt och uppåttrycket på konsumentpriserna lättar under innevarande år. Inflationen beräknas 2023 vara 4,6 %. Prisökningen på tjänster och konsumtionsvaror saktar också successivt in och inflationen sjunker tillbaka under 2 % nästa år.
Sysselsättningen stärktes betydligt 2022. Konjunkturavmattningen innebär ett slut på den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden. Stagnationen i den ekonomiska tillväxten blir dock så kortvarig att sysselsättningen är fortsatt god också under åren framöver.
De största riskerna i prognosen är förenade med de finansiella förhållandena, energimarknaden och en utdragen period av hög inflation och kan, om de realiseras, leda till en svagare ekonomisk utveckling än förutsett.
Finlands Banks interimsprognos, mars 2023 (på finska)
Ytterligare information:
Prognoschef Meri Obstbaum
+358 9 183 23 63
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum