Finlands ekonomi tar fart – tillväxten är emellertid temporär
Finlands ekonomi vänder mot rask tillväxt, när coronapandemin börjar lätta. ”Ekonomin växer de närmaste åren framför allt med draghjälp av hushållens konsumtion. Konsumenterna har ett starkt förtroende för ekonomin. När de i och med det förbättrade coronaläget har möjlighet att konsumera friare, får ekonomin i Finland en vitamininjektion. Någon lång period av snabb tillväxt är emellertid inte i sikte”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.
Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2023. Ekonomin i Finland växer med 2,9 procent 2021 och med 3,0 procent 2022. År 2023 bromsar BNP-tillväxten emellertid redan in till 1,3 procent, vilket med tanke på utmaningarna på lång sikt återspeglar en åldrande befolkning och en svag avkastningstillväxt.
Coronapandemin förväntas lätta när vaccinationerna framskrider. Den globala ekonomin repar sig i takt med att osäkerheten skingras och ekonomin stimuleras med penning- och finanspolitiska åtgärder. ”Återhämtningen i den globala ekonomin och framför allt i euroområdet stärker efterfrågan också på de finländska exportföretagens varor och tjänster”, konstaterar Meri Obstbaum. Finlands export repar sig snabbt och når redan 2021 upp till samma toppnivå som före coronapandemin.
Den positiva stämningen i ekonomin får stöd av att de flesta finländska företag klarat sig bra genom coronapandemin. Företagen inom servicesektorn, såsom restaurangerna, har haft det svårast. När pandemin ger med sig, börjar företagen åter investera. Också på arbetsmarknaden ser läget förhållandevis ljust ut. Den starka ekonomiska tillväxten skapar förutsättningar för ökad sysselsättning och när servicebranscherna återhämtar sig, kan tillväxten förväntas ha en mycket sysselsättande verkan.
Coronakrisen har prövat staten och kommunerna, vars utgifter ökat betydligt under krisen. Samtidigt har skatteintäkterna minskat. Det ökade underskottet i de offentliga finanserna har finansierats genom upplåning. Skuldsättningen i den offentliga sektorn fortsätter åren 2021–2023. År 2023 är den offentliga skulden 73 procent av nationalprodukten.
Inflationen i Finland förväntas i år ta fart till 1,7 procent, när råvarupriserna stiger och konsumtionsefterfrågan ökar. Uppgången i konsumentpriserna är emellertid tillfällig.
Ekonomin kan utvecklas bättre eller sämre än prognostiserat, och förutsättningarna för positiva och negativa överraskningar är de närmaste åren ungefär lika stora. ”De största riskerna har samband med coronapandemins oberäknelighet. Pandemin är över först när den besegrats i hela världen”, framhåller Meri Obstbaum. Samtidigt kan den ekonomiska tillväxten rentav bli snabbare än väntat, om hushållen de närmaste åren börjar förbruka de pengar som de sparat under coronakrisen.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 2363.
- Presentation 15.6.2021, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Det är inte läge att skjuta upp lösningarna för Finlands offentliga finanser19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands offentliga finanser befinner sig alltjämt långt från balans. För att vända skuldsättningsutvecklingen krävs en betydande konsolidering av de offentliga finanserna och investeringar i tillväxt. Höjningen av de nödvändiga försvarsutgifterna försvårar den offentligfinansiella konsolideringen. Inflationen i euroområdet ligger på målet och ekonomin har vuxit något snabbare än förutsett.
Suomen julkisen talouden ratkaisuja ei kannata lykätä19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen julkinen talous on edelleen kaukana tasapainosta. Velkaantumiskehityksen kääntäminen vaatii merkittävää julkisen talouden sopeuttamista ja investointeja kasvuun. Välttämättömien puolustusmenojen kasvattaminen vaikeuttaa tasapainottamista. Euroalueella inflaatio on tavoitteessa ja talous on kasvanut hieman ennustettua paremmin.
Finland’s decisions on public finances should not be postponed19.12.2025 11:00:00 EET | Press release
Finland’s public finances are still far from being in balance. Reversing the rise in public debt will require considerable fiscal consolidation and investments in growth. An expansion of essential defence spending will hamper the fiscal adjustment process. Inflation in the euro area is at target, and growth in the euro area economy has been slightly higher than forecast.
Återhämtningen i Finlands ekonomi går sakta framåt19.12.2025 11:00:00 EET | Pressmeddelande
Finlands ekonomi lämnar snart perioden med svag tillväxt bakom sig, men ingen kraftig tillväxt väntas under åren framöver. Inflationen är fortsatt måttfull och sysselsättningen stiger gradvis. Den stramare handelspolitiken och globala politiska osäkerheter samt eventuella åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna kastar en skugga över tillväxtutsikterna för ekonomin i Finland. De offentliga finanserna uppvisar alltjämt ett djupt underskott.
Suomen talouden elpyminen etenee maltillisesti19.12.2025 11:00:00 EET | Tiedote
Suomen talouden hitaan kasvun jakso on jäämässä taakse, mutta voimakasta kasvua ei lähivuosina ole odotettavissa. Inflaatio pysyy maltillisena ja työllisyys kohenee vähitellen. Talouden kasvunäkymiä varjostavat kauppapolitiikan kiristyminen ja kansainvälisen politiikan epävarmuudet sekä mahdolliset julkisen talouden sopeutustoimet. Julkinen talous säilyy syvästi alijäämäisenä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
