Finlands ekonomi tar fart – tillväxten är emellertid temporär
Finlands ekonomi vänder mot rask tillväxt, när coronapandemin börjar lätta. ”Ekonomin växer de närmaste åren framför allt med draghjälp av hushållens konsumtion. Konsumenterna har ett starkt förtroende för ekonomin. När de i och med det förbättrade coronaläget har möjlighet att konsumera friare, får ekonomin i Finland en vitamininjektion. Någon lång period av snabb tillväxt är emellertid inte i sikte”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.
Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2023. Ekonomin i Finland växer med 2,9 procent 2021 och med 3,0 procent 2022. År 2023 bromsar BNP-tillväxten emellertid redan in till 1,3 procent, vilket med tanke på utmaningarna på lång sikt återspeglar en åldrande befolkning och en svag avkastningstillväxt.
Coronapandemin förväntas lätta när vaccinationerna framskrider. Den globala ekonomin repar sig i takt med att osäkerheten skingras och ekonomin stimuleras med penning- och finanspolitiska åtgärder. ”Återhämtningen i den globala ekonomin och framför allt i euroområdet stärker efterfrågan också på de finländska exportföretagens varor och tjänster”, konstaterar Meri Obstbaum. Finlands export repar sig snabbt och når redan 2021 upp till samma toppnivå som före coronapandemin.
Den positiva stämningen i ekonomin får stöd av att de flesta finländska företag klarat sig bra genom coronapandemin. Företagen inom servicesektorn, såsom restaurangerna, har haft det svårast. När pandemin ger med sig, börjar företagen åter investera. Också på arbetsmarknaden ser läget förhållandevis ljust ut. Den starka ekonomiska tillväxten skapar förutsättningar för ökad sysselsättning och när servicebranscherna återhämtar sig, kan tillväxten förväntas ha en mycket sysselsättande verkan.
Coronakrisen har prövat staten och kommunerna, vars utgifter ökat betydligt under krisen. Samtidigt har skatteintäkterna minskat. Det ökade underskottet i de offentliga finanserna har finansierats genom upplåning. Skuldsättningen i den offentliga sektorn fortsätter åren 2021–2023. År 2023 är den offentliga skulden 73 procent av nationalprodukten.
Inflationen i Finland förväntas i år ta fart till 1,7 procent, när råvarupriserna stiger och konsumtionsefterfrågan ökar. Uppgången i konsumentpriserna är emellertid tillfällig.
Ekonomin kan utvecklas bättre eller sämre än prognostiserat, och förutsättningarna för positiva och negativa överraskningar är de närmaste åren ungefär lika stora. ”De största riskerna har samband med coronapandemins oberäknelighet. Pandemin är över först när den besegrats i hela världen”, framhåller Meri Obstbaum. Samtidigt kan den ekonomiska tillväxten rentav bli snabbare än väntat, om hushållen de närmaste åren börjar förbruka de pengar som de sparat under coronakrisen.
Närmare upplysningar lämnas av prognoschef Meri Obstbaum, telefon 09 183 2363.
- Presentation 15.6.2021, prognoschef Meri Obstbaum (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Eurosystemets penningpolitiska beslut22.7.2021 15:00:00 EEST | Uutinen
ECB:s pressmeddelande 22 juli 2021 I sin nyligen genomförda strategiöversyn enades ECB-rådet om ett symmetriskt inflationsmål på två procent på medellång sikt. ECB:s styrräntor har legat nära sin lägsta gräns under en tid och de medelfristiga inflationsutsikterna är fortfarande väl under ECB-rådets mål. I detta läge reviderade ECB-rådet idag sin vägledning om styrräntorna. Detta gjordes för att understryka åtagandet att bibehålla en varaktigt ackommoderande penningpolitik som stöd för uppnå inflationsmålet. Som stöd för sitt symmetriska tvåprocentsmål för inflation och i linje med sin penningpolitiska strategi förväntar sig ECB-rådet att styrräntorna ligger kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationen når två procent i god tid före slutet av bedömningshorisonten och varaktigt under återstoden av bedömningshorisonten och bedömningen görs att de uppnådda framstegen i underliggande inflation har uppnåtts i tillräcklig utsträckning för att vara i linje med en inflation so
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä22.7.2021 15:00:00 EEST | Uutinen
EKP:n lehdistötiedote 22.7.2021 Tuoreessa strategian uudelleenarvioinnissa EKP:n neuvosto otti symmetriseksi tavoitteeksi kahden prosentin inflaatiovauhdin keskipitkällä aikavälillä. EKP:n ohjauskorot ovat olleet jo jonkin aikaa niin alhaalla kuin käytännössä mahdollista, ja keskipitkän aikavälin näkymissä inflaatio on vielä selvästi EKP:n neuvoston tavoitetta hitaampaa. Tässä tilanteessa EKP:n neuvosto muutti tänään ohjauskorkoja koskevaa ennakoivaa viestintäänsä niin, että siinä painotetaan sitoutumista rahapolitiikan pitämiseen jatkuvasti elvyttävänä inflaatiotavoitteen saavuttamiseksi. Symmetrisen kahden prosentin tavoitteensa ja rahapolitiikan strategiansa pohjalta EKP:n neuvosto odottaa ohjauskorkojen pysyvän nykytasolla tai sitä alempina, kunnes inflaatiovauhti nopeutuu kestävästi kahteen prosenttiin jo hyvissä ajoin ennen arviointijakson loppua ja EKP:n neuvosto katsoo pohjainflaation kehityksen olleen riittävää, jotta inflaation voidaan odottaa vakaantuvan kahteen prosenttiin
ECB Monetary policy decisions22.7.2021 15:00:00 EEST | Uutinen
ECB press release 22 July 2021 In its recent strategy review, the Governing Council agreed a symmetric inflation target of two per cent over the medium term. The key ECB interest rates have been close to their lower bound for some time and the medium-term outlook for inflation is still well below the Governing Council’s target. In these conditions, the Governing Council today revised its forward guidance on interest rates. It did so to underline its commitment to maintain a persistently accommodative monetary policy stance to meet its inflation target. In support of its symmetric two per cent inflation target and in line with its monetary policy strategy, the Governing Council expects the key ECB interest rates to remain at their present or lower levels until it sees inflation reaching two per cent well ahead of the end of its projection horizon and durably for the rest of the projection horizon, and it judges that realised progress in underlying inflation is sufficiently advanced to b
Kutsu medioille: Johtokunnan jäsen Tuomas Välimäki kertoo digitaalisesta eurosta perjantaina 16.7.2021 klo 11.0014.7.2021 16:04:35 EEST | Kutsu
Euroopan keskuspankin neuvosto päätti 14.7.2021 käynnistää kaksi vuotta kestävän tutkintavaiheen digitaalisesta eurosta. Vaiheen aikana valmistaudutaan digitaalisen euron tuloon mm. määrittelemällä paras toteutusmalli digitaaliselle eurolle. Mahdollisuuksia digitaalisen euron liikkeeseenlaskuun on selvitetty eurojärjestelmässä tammikuusta 2020 alkaen, jolloin Euroopan keskuspankki perusti korkean tason työryhmän valmistelemaan digitaalisen euron tutkimus- ja kehityshanketta. Johtokunnan jäsen Tuomas Välimäki kertoo EKP:n neuvoston päätöksestä ja sen vaikutuksista lehdistötilaisuudessa perjantaina 16.7. klo 11.00. Ilmoittaudu mukaan pe 16.7. klo 8.30 mennessä tästä linkistä. Osallistumislinkki toimitetaan ilmoittautuneille ennen tilaisuuden alkua. Tilaisuus järjestetään Teamsissa ja median edustajilla on mahdollisuus esittää kysymyksiä Tuomas Välimäelle tilaisuuden aikana. Lehdistötilaisuus tallennetaan kokonaisuudessaan ja tallennetta voi tarvittaessa tiedustella Suomen Pankin viestinn
A total of 298 counterfeit euro banknotes found in Finland in the first half of 20219.7.2021 14:00:00 EEST | Press release
In the first half of 2021, a total of 298 counterfeit euro banknotes were detected among banknotes in circulation in Finland. This represents a drop to around a third of the number of counterfeits in the corresponding period of 2020, when 908 counterfeits were found in circulation. ‘There are very few counterfeit banknotes in circulation in Finland, and it is unlikely that you will get one in your hand,’ says Olli Vehmas, Banknote Specialist at the Bank of Finland. ‘It is, however, good to remember you should always check the security features when handling banknotes,’ Vehmas continues. Among the banknotes in circulation in Finland in the first half of 2021, the EUR 20 was the most frequently discovered counterfeit note (118 counterfeits), followed by the EUR 10 (89 counterfeits) and EUR 50 (80 counterfeits). Period (the first or second half of the year) 1/2019 2/2019 1/2020 2/2020 1/2021 Number of counterfeits 426 554 908 588 298 The new series of euro banknotes will help prevent coun
I Finland påträffades 298 förfalskade eurosedlar under första halvåret 20219.7.2021 14:00:00 EEST | Tiedote
Bland de utelöpande sedlarna i Finland påträffades 298 förfalskade eurosedlar under första halvåret 2021. Förfalskningarna minskade till en tredjedel jämfört med motsvarande tidpunkt 2020, då 908 falska sedlar påträffades i omlopp. ”Det finns mycket lite falska sedlar i omlopp i Finland och det är osannolikt att man får en falsk sedel i sin hand”, säger Finlands Banks sedelexpert Olli Vehmas. ”Det är dock skäl att alltid komma ihåg att titta på sedlarnas säkerhetsdetaljer när man hanterar sedlar”, fortsätter Vehmas. Bland de förfalskningar som påträffades under första halvåret 2021 i Finland var valören 20 euro vanligast (118 st.), valören 10 euro näst vanligast (89 st.) och valören 50 euro tredje vanligast (80 st.). Period (första eller andra halvåret) 1/2019 2/2019 1/2020 2/2020 1/2021 Antal förfalskningar 426 554 908 588 298 För att bekämpa förfalskningar har en ny eurosedelserie getts ut. Tack vare säkerhetsdetaljer som tagits fram med den senaste tekniken är de nya sedlarna svårar
Suomessa löytyi 298 euroseteliväärennöstä alkuvuonna 20219.7.2021 14:00:00 EEST | Tiedote
Suomessa setelien kierrosta löydettiin vuoden 2021 ensimmäisen puoliskon aikana 298 euroseteliväärennöstä. Väärennösten määrä pieneni noin kolmannekseen vuoden 2020 vastaavaan ajankohtaan verrattuna, jolloin kierrosta löytyi 908 väärennöstä. ”Väärennöksiä liikkuu Suomessa erittäin vähän, ja on epätodennäköistä, että omaan käteen osuisi väärennetty seteli”, sanoo seteliasiantuntija Olli Vehmas Suomen Pankista. ”On kuitenkin hyvä muistaa, että seteleitä käsiteltäessä on aina tärkeää kiinnittää huomiota setelin turvatekijöihin”, Vehmas jatkaa. Alkuvuonna 2021 Suomessa kierrossa olleiden setelien joukosta löydettiin eniten 20 euron väärennöksiä. Niitä oli yhteensä 118. Seuraavaksi eniten oli 10 euron väärennöksiä eli 89, ja 50 euron väärennöksiä oli 80. Ajanjakso (vuoden 1. tai 2. puolisko) 1/2019 2/2019 1/2020 2/2020 1/2021 Väärennösten lukumäärä 426 554 908 588 298 Väärennöksiä ehkäistään uudella eurosetelisarjalla. Setelien turvatekijöissä on käytetty uusinta tekniikkaa, jonka ansiosta
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum