Finska Kennelklubben: Registreringen av hundar i Livsmedelsverkets register ska vara billig och enkel för att registrets mål ska realiseras

Syftet med myndighetsregistret är att förebygga valpfabriker och underlätta identifieringen av upphittade hundar. Med registret försöker man också förebygga djursjukdomar och sjukdomar som smittar från hund till människa.

Statistikcentralen har utifrån sin konsumentundersökning år 2018 uppskattat att det finns mer än 700 000 hundar i Finland. Över en halv miljon av dessa finns i Kennelklubbens register. Det nya myndighetsregistret har väckt diskussioner, framför allt bland hunduppfödare.

– Vi är oroliga för att om hundägare upplever att det är dyrt och svårt att registrera en hund hos Livsmedelsverket kommer hundarna inte att anmälas till registret, varvid det inte fyller sin ursprungliga funktion, säger styrelsens ordförande i Finska Kennelklubben Harri Lehkonen.

Det nya registret kan föra med sig betydande tilläggskostnader för hunduppfödare, när uppfödaren som valparnas första innehavare anmäler deras uppgifter både till Kennelklubbens och Livsmedelsverkets register innan valparna övergår till sina nya ägare eller innehavare.

Påföljderna om man inte anmäler hundar till Livsmedelsverkets register är i praktiken så lindriga att tröskeln för att anmäla en hund bör vara mycket låg.

I Sverige är registrering av hundar i ett motsvarande register inte dyrt

Storleken på registreringsavgifterna för Livsmedelsverkets hundregister kommer att fastställas med jord- och skogsbruksministeriets förordning före årets slut. Kennelklubben anser att prisnivån för hundregistrets avgifter skulle kunna följa samma praxis som vårt grannland Sverige.

I Sverige kostar anmälan av en hund till centrala hundregistret som upprätthålls av Jordbruksverket 40 kronor om man använder den elektroniska betalningstjänsten, 80 kronor om man betalar med faktura och 160 kronor om man lämnar in anmälan med pappersblankett. En krona motsvarar cirka 0,092 euro.

Kennelklubbens hundregister är en viktig databank som stöder avel av hundar

I Kennelklubbens register finns identifieringsuppgifter, uppfödar- och ägaruppgifter och stamtavlor för över en halv miljon levande hundar. Registret innehåller enormt mycket information om hundarnas hälsoundersökningar, prov-, tävlings- och utställningsresultat samt bland annat karaktärsprov och gentest som utförts. Registrets uppgifter kan fritt läsas på nätet via det öppna avelsdatasystemet.

Kennelklubbens register innehåller även information om hundar med avelsförbud. En hund kan få avelsförbud till exempel om den har fått för dåliga resultat vid hälsoundersökningar eller om den har för många avkomlingar.

Sammantaget innehåller registret uppgifter om över 2,1 miljoner hundar. Uppgifterna i Kennelklubbens register är värdefulla särskilt för hunduppfödare och rasföreningar, för vetenskaplig forskning samt för alla som ska skaffa hund. Majoriteten av uppgifterna är öppna för läsning på nätet i Kennelklubbens avelsdatasystem.

De uppgifter som finns i Kennelklubbens register lyder under den europeiska dataskyddslagstiftningen. Uppgifter om hundarnas uppfödare och ägare visas i avelsdatasystemet om dessa personer har gett sitt samtycke till publiceringen av dessa. Särskiljande uppgifter om hundens ägare och innehavare kan inte överföras till ett annat register utan personens tillstånd.

Gränssnittssamarbete skulle kunna underlätta anmälan av hundar som registrerats i Kennelklubben till Livsmedelsverkets register

Det skulle vara lättare för innehavare av hundar som registrerats i Kennelklubben om de skulle kunna anmäla sina hundars uppgifter till Livsmedelsverkets register via Kennelklubbens system. Ärendehanteringen skulle vara enkel via Kennelklubbens Omakoira-medlemstjänst, som utöver av hundägare även utnyttjas av veterinärer och DNA-laboratorier.

I den tekniska uppbyggnaden av Livsmedelsverkets hundregister har man tagit hänsyn till att man i framtiden kan erbjuda Kennelklubben och andra lämpliga aktörer möjligheten att överföra uppgifter till myndighetsregistret via gränssnittet. Om detta realiseras har Kennelklubben som mål att möjliggöra att medlemmar kan hantera sina ärenden via Kennelklubbens egna system. Kennelklubben kan utveckla sina funktioner för att uppfylla kraven i gränssnittet för Livsmedelsverkets hundregister.

I Livsmedelsverkets register anges inte det namn som innehåller hundens kennelnamn, utan bara hundens tilltalsnamn. Kennelklubben är beredd att utveckla gränssnittssamarbetet med Livsmedelsverket och att omarbeta sitt register så att det även skulle innehålla hundarnas tilltalsnamn. Tilltalsnamnet anmäls till Livsmedelsverkets register i stället för hundens så kallade kennelnamn med vilket hunden anmäls till Kennelklubbens rashundsregister. I mån av möjlighet är Kennelklubben även beredd att omarbeta sitt register på andra sätt, men detta får inte orsaka oskäliga tilläggskostnader för klubben