Fiolspel från Kaustby och nordisk klinkbåtstraditionen föreslås för upptagning till Unescos representativa lista över immateriella kulturarv

Finlands första element i listorna är bastutraditionen, som upptogs i listan i december 2020. Nu kompletteras listorna med fiolspel från Kaustby, vars utövare uppskattas bestå av några hundra personer, både barn och äldre.

”Finsk folkmusik och fiolspel från Kaustby, förtjänar sin plats intill reggae, fado, flamenco och tango”, säger Leena Marsio, specialsakkunnig på Museiverket och den som sköter helheten med Unesco-frågor och det levande arvet.

Den lyckade överföringen av fiolspelstraditionen från Kaustby från en generation till nästa är en betydande faktor i den internationellt renommerade Näppäri-pedagogiken. Kaustby folkmusikfestival grundades 1968 och är numera såväl regionalt som internationellt sett det mest betydande evenemanget för finsk folkmusik. Fler än 4 000 hobbymusiker och professionella musiker deltar årligen i det.

”Vi ser att erkännandet riktas inte bara till fiolspelet från Kaustby, utan även till hela landets rika folkmusik- och danstradition. Vi hoppas att detta höjer uppskattningen för och betydelsen av det mångsidiga fältet samt ökar viljan att värna om de egna musiktraditionerna”, konstaterar Matti Hakamäki, direktör för folkmusikinstitutet och ordförande för ansökningsarbetsgruppen.

Finland deltar även i den samnordiska nominering, som gäller den nordiska klinkbåtstraditionen. Den klinkbyggda båten är en nordisk träbåtstyp, som har använts i tvåtusen år och som har haft stor betydelse för sjöfarten i alla de nordiska länderna. Än idag finns hundratusentals klinkbyggda träbåtar avsedda för fiske och rodd vid stugstränderna. Å andra sidan finns endast cirka 50 yrkesbåtbyggare i Finland.

Traditionen upptogs i listan vid sammanträdet 14.12.2021. Ansökan har samordnats av Norge och samtliga nordiska länder, inklusive Åland och Färöarna, har medverkat. Ansökan undertecknas av kulturministrarna i varje land.

Att komma med i Unescos förteckning ger erkänsla till de nordiska hantverkstraditionerna och bidrar till tryggandet av klinkbåtstraditionen i de nordliga områdena. Genom de klinkbyggda båtarna synliggörs Nordens gemensamma historia, som man nu kan berätta om för hela världen. Detta ger en fin grund för samarbetet”, säger träbåtsaktiva Bosse Mellberg, som har samordnat ansökningsprocessen för föreningarnas del.

Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar

Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Arbetet för att trygga elementet rapporteras var sjätte år till Unesco. Undervisnings- och kulturministeriet svarar inför Unesco för genomförandet och uppföljningen av konventionen.

Med konventionen främjas tryggandet av det immateriella kulturarvet och synliggörs de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Immateriellt kulturarv kan till exempel vara scenkonst, hantverksfärdigheter, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande naturen och universum.

Konventionen omfattar även att kulturarvet förtecknas både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor över immateriellt kulturarvet samt ett register över goda praxis. Syftet med listorna är att synliggöra det levande arvet och att dela god praxis mellan länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel i den Wikiförteckningen över det levande kulturarvet.

Övriga nyheter om det immateriella kulturarvet

Mer information om det immateriella kulturarvet

Material för media