Museovirasto

Fiolspel från Kaustby och nordisk klinkbåtstraditionen föreslås för upptagning till Unescos representativa lista över immateriella kulturarv

Dela

Unescos mellanstatliga kommitté upptog 15.12. fiolspelstraditionen från Kaustby till Unescos representativa lista över immateriellt kulturarv vid det pågående sammanträdet. Dessutom upptogs den nordiska klinkbåtstraditionen som Finland ansökte om tillsammans med övriga nordiska länder. Unescos listor över det immateriella kulturarvet omfattar redan fler än 600 element runtom i världen. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna.

Köyhäjokis ensemble på byhusets scen. Nästan varje Kaustby-by har sitt eget band med sina ackord. Foto: Lauri Oino
Köyhäjokis ensemble på byhusets scen. Nästan varje Kaustby-by har sitt eget band med sina ackord. Foto: Lauri Oino

Finlands första element i listorna är bastutraditionen, som upptogs i listan i december 2020. Nu kompletteras listorna med fiolspel från Kaustby, vars utövare uppskattas bestå av några hundra personer, både barn och äldre.

”Finsk folkmusik och fiolspel från Kaustby, förtjänar sin plats intill reggae, fado, flamenco och tango”, säger Leena Marsio, specialsakkunnig på Museiverket och den som sköter helheten med Unesco-frågor och det levande arvet.

Den lyckade överföringen av fiolspelstraditionen från Kaustby från en generation till nästa är en betydande faktor i den internationellt renommerade Näppäri-pedagogiken. Kaustby folkmusikfestival grundades 1968 och är numera såväl regionalt som internationellt sett det mest betydande evenemanget för finsk folkmusik. Fler än 4 000 hobbymusiker och professionella musiker deltar årligen i det.

”Vi ser att erkännandet riktas inte bara till fiolspelet från Kaustby, utan även till hela landets rika folkmusik- och danstradition. Vi hoppas att detta höjer uppskattningen för och betydelsen av det mångsidiga fältet samt ökar viljan att värna om de egna musiktraditionerna”, konstaterar Matti Hakamäki, direktör för folkmusikinstitutet och ordförande för ansökningsarbetsgruppen.

Finland deltar även i den samnordiska nominering, som gäller den nordiska klinkbåtstraditionen. Den klinkbyggda båten är en nordisk träbåtstyp, som har använts i tvåtusen år och som har haft stor betydelse för sjöfarten i alla de nordiska länderna. Än idag finns hundratusentals klinkbyggda träbåtar avsedda för fiske och rodd vid stugstränderna. Å andra sidan finns endast cirka 50 yrkesbåtbyggare i Finland.

Traditionen upptogs i listan vid sammanträdet 14.12.2021. Ansökan har samordnats av Norge och samtliga nordiska länder, inklusive Åland och Färöarna, har medverkat. Ansökan undertecknas av kulturministrarna i varje land.

Att komma med i Unescos förteckning ger erkänsla till de nordiska hantverkstraditionerna och bidrar till tryggandet av klinkbåtstraditionen i de nordliga områdena. Genom de klinkbyggda båtarna synliggörs Nordens gemensamma historia, som man nu kan berätta om för hela världen. Detta ger en fin grund för samarbetet”, säger träbåtsaktiva Bosse Mellberg, som har samordnat ansökningsprocessen för föreningarnas del.

Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar

Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Arbetet för att trygga elementet rapporteras var sjätte år till Unesco. Undervisnings- och kulturministeriet svarar inför Unesco för genomförandet och uppföljningen av konventionen.

Med konventionen främjas tryggandet av det immateriella kulturarvet och synliggörs de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Immateriellt kulturarv kan till exempel vara scenkonst, hantverksfärdigheter, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande naturen och universum.

Konventionen omfattar även att kulturarvet förtecknas både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor över immateriellt kulturarvet samt ett register över goda praxis. Syftet med listorna är att synliggöra det levande arvet och att dela god praxis mellan länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel i den Wikiförteckningen över det levande kulturarvet.


Övriga nyheter om det immateriella kulturarvet

Mer information om det immateriella kulturarvet

Material för media

Nyckelord

Kontakter

Mer information

Leena Marsio, specialsakkunnig, Museiverket leena.marsio@museovirasto.fi, tfn 0295 33 6017

Matti Hakamäki, direktör, Finska Folkmusikinstitutet matti.hakamaki@kaustinen.fi, tfn 040 3588 921

Bosse Mellberg, expert på klinkbyggda båtar, mellbergbosse@gmail.com, tfn 040 5643 975

Bilder

Köyhäjokis ensemble på byhusets scen. Nästan varje Kaustby-by har sitt eget band med sina ackord. Foto: Lauri Oino
Köyhäjokis ensemble på byhusets scen. Nästan varje Kaustby-by har sitt eget band med sina ackord. Foto: Lauri Oino
Ladda ned bild
Flera former av immateriella kulturarv är kopplade till klinkerbåtar, både i sättet de är byggda och i hur de används. På bilden båtbyggaren Marko Nikula. Foto: Jaska Poikonen
Flera former av immateriella kulturarv är kopplade till klinkerbåtar, både i sättet de är byggda och i hur de används. På bilden båtbyggaren Marko Nikula. Foto: Jaska Poikonen
Ladda ned bild

Om

Museovirasto
Museovirasto
Sturenkatu 2a
00510 HELSINKI

https://www.museovirasto.fi

Museiverket

Museiverket är en kulturarvsexpert, serviceproducent och utvecklare i sin bransch. Museiverket tar hand om bevarandet av mångsidigt kulturarv samt främjar dess öppna nyttjande och åtkomlighet.  Museiverket är en myndighet under Undervisnings- och kulturministeriet.

Följ Museovirasto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Museovirasto

Suomenlinnan vedenalaisten arkeologisten kaivausten esittely torstaina 4.8. klo 9–112.8.2022 10:22:09 EEST | Kutsu

Elokuun alussa Museoviraston meriarkeologit sukeltavat esille Suomenlinnan, Helsingin ja Itämeren alueen historiaa. Torstaina 4.8.2022 Museovirasto ja Suomen meriarkeologinen seura esittelevät Suomenlinnan puulaivan hylkyjen vedenalaisia tutkimuksia median edustajille. Kutsumme toimittajia vierailemaan tutkimusaluksella ja tutustumaan meriarkeologiseen toimintaan tulevana torstaina Suomenlinnaan.

Museotilastot vuodelta 2021 julkaistu – koronan vaikutus näkyy edelleen22.6.2022 11:24:49 EEST | Tiedote

Museovirasto on julkaissut Suomen ammatillisesti hoidettujen museoiden toimintaa, henkilöstöä ja taloutta koskevat tilastotiedot vuodelta 2021. Tilastohaku ja tilastotaulukot vuosilta 2007–2021 ovat käytettävissä ja ladattavissa Museotilasto.fi-verkkopalvelussa. Syksyn aikana sivustolla julkaistaan myös aineiston pohjalta tehtyjä Tilastokortteja, joissa lukuja tarkastellaan tarkemmin.

Metallinetsijät löysivät hopeakätkön Mynämäeltä – mukana harvinaisia viikinkikuningas Harald Sinihampaan kolikoita21.6.2022 10:18:02 EEST | Tiedote

Varsinaissuomalaiset metallinetsinnän harrastajat löysivät toukokuun 2022 alkupuolella mynämäkeläisestä pellosta viikinkiaikaisen hopeakätkön. Museoviraston kaivauksissa sisällöksi paljastui hopearahoja ja hopeakorujen paloja. Mukana on 12 viikinkikuningas Harald Sinihampaan lyöttämää kolikkoa, joita on aiemmin löytynyt Suomesta vain pari. Poikkeuksellista on myös, että kätkön tausta pystytään päättelemään: esineet on tuotu Mynämäelle Puolasta.

Suomi esittää Kalevalalle Euroopan kulttuuriperintötunnusta14.6.2022 12:07:03 EEST | Tiedote

Opetus- ja kulttuuriministeriö on Museoviraston esityksestä valinnut Kalevalan Suomen seuraavaksi Euroopan kulttuuriperintötunnuksen (European Heritage Label) hakijaksi. Kalevalaseuran ja Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran yhdessä useiden muiden tahojen kanssa hakema tunnus korostaa Kalevalan merkitystä elävänä, ylirajaisena perintönä. Kalevala ilmentää aatevirtausten vuoropuhelua ja tuo esille sellaisia teemoja, kuten sanan- ja ilmaisunvapautta. Hakemus lähetetään Euroopan komissiolle maaliskuussa 2023, ja tuloksia odotetaan alkuvuonna 2024. Suomen ensimmäisen Euroopan kulttuuriperintötunnuksen sai huhtikuussa 2022 Jyväskylän yliopiston Seminaarinmäen kampus ja tasa-arvoinen koulutus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum