Flykten från Pompeji visar en stillbild av den rika kulturen i förstörelsens stund
Städerna Pompeji och Herculaneum förstördes under Vesuvius vulkanutbrott år 79 e.Kr. Askan som begravde städerna och deras invånare under sig garanterade att Pompeji blev ett av världens bäst bevarade arkeologiska objekt.
I år är det 275 år sedan de arkeologiska utgrävningarna inleddes. Under ett lager av småsten och aska, som är flera meter tjockt, hittar man fortfarande nya bevis för den långt utvecklade kulturen och det liv som levdes för nästan 2 000 år sedan.
”Pompeji är exceptionell eftersom vi tack vare den fått en mängd information om vardagen i en vanlig stad och en stillbild av den romerska medelklassens liv kort före förstörelsen”, säger utställningschef Minerva Keltanen.
Bröd som blivit kvar i ugnen och gipsgjutningar av offer som begravts under askan
Till utställningen har man fått sammanlagt 160 originalföremål från museerna i Neapel och Finlands nationalmuseums egna samlingar. Bland dem finns både marinarkeologiska fynd, smycken, väggmålningar, mosaiker och skulpturer som vittnar om en rik kultur och en praktfull vardag.
Det finns gipsgjutningar utställda av offer som begravts under askan. ”Kropparna är i den position de blev kvar i när vulkanen Vesuvius fick ett vulkanutbrott. Giuseppe Fiorelli, som ledde utgrävningarna 1863, kom på idén att hälla gips i det tomma utrymmet som en kropp lämnade efter sig. När askan sedan avlägsnades kunde kroppens form och till och med ansiktsuttrycket bevaras”, berättar Keltanen.
”Det är intressant hur väl alla detaljer bevarats ända fram till idag. I utställningen finns till och med ett bröd som gräddades i ugnen vid vulkanutbrottet”, berättar utställningsamanuens Erik Tirkkonen från Finlands sjöhistoriska museum.
Föremålen i Finlands nationalmuseums samlingar har samlats bland annat av föremål som finländska sjömän och forskare tagit med sig. Ett sådant är till exempel en liten fallosamulett som en samlare donerat. Dess skyddande kraft var förknippad med fruktsamhet och livskraft, men samtidigt trodde man att oanständigheten skulle orsaka skam och skratt och på så sätt vända bort det onda ögat från bäraren.
Dessutom ser man marinarkeologiska fynd, såsom fartygsstötfångare, rostrum, som användes i fartygets främre del i krigföringen. ”I praktiken fungerade det så att ett krigsfartyg styrdes att kollidera med fiendens fartyg, varvid det sjönk”, säger Tirkkonen.
En våghalsig sjöoperation för att rädda invånarna
I utställningen Flykten från Pompeji kan man också bekanta sig med en sällan berättad historia om den romerska flottans våghalsiga försök att rädda invånarna i städerna.
”Räddningsoperationen med så många som tolv fartyg inleddes av naturforskaren och soldaten Plinius den äldre. Även om det gick illa för Plinius har historien blivit ihågkommen tack vare hans systerson Plinius den yngre”, säger Tirkkonen.
Guidningar för allmänheten, arkeologens sandlåda och Pompejis dekorativa trädgårdar
Under utställningen erbjuds besökarna guidade rundturer och föreläsningar för allmänheten.
Vi får höra om Pompejis dekorativa trädgårdar och forskningen om dem på forskardoktor Samuli Simelius föreläsning 19.4 kl. 17. Föreläsningen strömmas också via webben.
På lunchträffarna som ordnas torsdagarna 20.4 och 18.5 kl. 11.30–12 ser vi utställningen och får höra om Pompejis liv och vardag.
Det finns också program för barn och skolor. På sommaren får alla 7–12-åringar delta i en handledd verkstad i arkeologens sandlåda. Vid utgrävningarna letar man efter delar av skelett och föremål i sanden. Arkeologens sandlåda har öppet dagligen 5.6–28.7 kl. 11 och 14.30. En avgiftsfri guidning på distans för skolor ordnas 15.5 kl. 12.
Sommartid ordnas guidningar för allmänheten tisdag till söndag 27.6–13.8.2023 kl. 12–12.30. Det övriga programmet kompletteras senare.
Inträdesavgiften inkluderar guidningarna och evenemangen för allmänheten. Inträdet är alltid gratis för personer under 18 år.
Utställningen är producerad av italienska Expona och Contemporanea Progetti tillsammans med Finlands nationalmuseum. Finlands sjöhistoriska museum och Kymmenedalens museum är tillsammans ansvariga för genomförandet av utställningen. Utställningen härrör från ett utställningskoncept som planerades för Australiens nationella sjöfartsmuseum.
Flykten från Pompeji visas 31.3–1.10.2023 på Maritimcentret Vellamo (Tornatorintie 99, Kotka).
Nyckelord
Kontakter
– fram till 14.4: utställningsamanuens Erik Tirkkonen, Finlands sjöhistoriska museum, tfn 0295 33 6494, erik.tirkkonen@kansallismuseo.fi
– utställningschef Minerva Keltanen, Finlands nationalmuseum, tfn 0295 33 6463, minerva.keltanen@kansallismuseo.fi
– från och med 15.4 även: museilektor Johanna Aartomaa, Finlands sjöhistoriska museum, tfn 0295 33 6486, johanna.aartomaa@kansallismuseo.fi
Bilder
Länkar
Om
Mannerheimintie 34
00100 HELSINKI
p. 0295 33 6000, kansallismuseo@kansallismuseo.fihttps://www.kansallismuseo.fi/fi/kansallismuseo/etusivu
Finlands nationalmuseum
Finlands nationalmuseum är ett riksomfattande kulturhistoriskt museum som underhåller och utvecklar kulturhistoriska samlingar, främjar forskning i och användning av kulturarvet samt erbjuder utställnings- och publiktjänster på museiobjekt i hela landet: Nationalmuseet, Fölisö friluftsmuseum, Ekudden, Finlands sjöhistoriska museum, Langinkoski, Hvitträsk, Villnäs, Fängelset, Tavastehus slott och Olofsborg. Finlands nationalmuseum ingår i Museiverket under Undervisnings- och kulturministeriet och är en debattör i samhället och internationell påverkare i branschen.
Följ Suomen kansallismuseo
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen kansallismuseo
Suomen kansallismuseon kohteet houkutelleet lähes 450 000 kävijää19.9.2024 12:51:20 EEST | Tiedote
Suomen kansallismuseon seitsemässä museokohteessa ja kahdessa linnassa on tammi-elokuun aikana vieraillut yhteensä noin 446 000 kävijää. Kesäkausi on ollut edellisvuoden tapaan erittäin vilkas, vaikka viime vuoden historiallisia kävijäennätyksiä ei kaikissa kohteissa ylitettykään.
Elina Anttila kolmannelle kaudelle Suomen kansallismuseon ylijohtajana2.9.2024 13:25:25 EEST | Tiedote
FT Elina Anttila on aloittanut kolmannen kauden Suomen kansallisen kulttuurihistorian keskusmuseon, Suomen kansallismuseon ylijohtajana. Ylijohtajan nimittää tiede- ja kulttuuriministeri. Kausi on viisivuotinen. Anttila aloitti tehtävässä vuonna 2014, ja nykyinen kausi jatkuu syksyyn 2029.
Kansallismuseo saapuu kylään eri puolille Suomea14.8.2024 08:41:03 EEST | Tiedote
Peruskorjaus- ja lisärakentamishankkeen takia kiinni oleva Kansallismuseo kyläilee museoissa eri puolilla Suomea. Viikonlopun mittaisten vierailujen aikana omassa lähimuseossa voi nähdä läpileikkauksen kansalliskokoelmiemme rakastetuimmista klassikoista.
550 vuotta täyttävää Olavinlinnaa juhlitaan koko ensi vuosi10.6.2024 09:37:01 EEST | Tiedote
550 vuotta täyttävän Olavinlinnan juhlavuotta vietetään vuonna 2025. Juhlat näkyvät tavallistakin runsaampana ohjelmistona, jonka toteuttamiseen kutsutaan kaikki mukaan. Juhlavuoden ohjelmistoa koordinoi Olavinlinnan toiminnasta vastaava Suomen kansallismuseo.
Suomen kansallismuseon kesän teemoina vintage, markkinat ja tekstiilitaide6.6.2024 09:45:53 EEST | Tiedote
Suomen kansallismuseon kesäkausi on käynnistynyt kohteissa eri puolilla maata. Vaikka Kansallismuseo Helsingissä on suljettuna, ovat muut museot ja linnat avoinna pidennetyillä aukioloajoilla. Kesän 2024 teemoja ovat vintage, markkinat, puutarhat ja tekstiilitaide.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum