För att förhindra konkurser och arbetslöshet behövs nationella och sameuropeiska lösningar

Den pågående ekonomiska krisen är global. ”Många tillväxtekonomier har drabbats av problem inte bara på grund av de direkta ekonomiska effekterna av pandemin utan också till följd av prisfallet på råvaror och utflödet av kapital. Över hälften av Internationella valutafondens medlemsländer har bett fonden om hjälp”, sade Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på presskonferensen om publikationen Euro & talous.

Efter coronakrisens utbrott ökade prisfluktuationerna på finansmarknaden och efterfrågan på likviditet. ECB har tagit i bruk nya åtgärder för att stabilisera ekonomin och finansmarknaden. Åtgärderna syftar till att hålla igång utlåningen till den reala ekonomin och förebygga långvariga negativa konsekvenser för ekonomin.

Eurosystemets värdepappersköp med anledning av pandemin och andra värdepappersköp uppgår till över 1 000 miljarder euro under 2020. Bankerna får dessutom långfristig finansiering till mycket fördelaktiga villkor. Villkoren om godtagbara säkerheter har likaså lindrats. ”ECB-rådet är berett att göra allt som krävs för att bidra till lätta finansieringsvillkor. Vi följer utvecklingen kontinuerligt och står redo att vidta ytterligare åtgärder om det behövs. Vi efterlyser bättre europeiskt samarbete mellan medlemsländerna och statliga åtgärder till stöd för ekonomin”, sade chefdirektör Rehn. Samordnade finans- och penningpolitiska åtgärder sörjer för en så snabb återhämtning av ekonomin som möjligt.

Också Finland är på väg mot en recession. I den akuta fasen ges understöd till företag och hushåll i en situation där inkomstströmmarna har sinat. ”En konkursvåg bland företagen och en kraftig ökning av arbetslösheten skulle ha speciellt negativa följder för de ekonomiska utsikterna på längre sikt. Långvarigare skador kan undvikas med nationella och sameuropeiska lösningar”, betonade chefdirektör Rehn.

”Under krisen stiger den offentliga skulden oundvikligen för att det ska vara möjligt att avhjälpa situationen inom hälsovården och stödja ekonomin”, konstaterade direktionens rådgivare Lauri Kajanoja i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous. ”Därefter är behovet av en ökning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna ännu större”. Reformer för att förbättra sysselsättningsvillkoren och bromsa upp ökningen i de offentliga utgifterna kommer att behövas mer än någonsin tidigare.

Risken för att arbetslösheten stannar kvar på en hög nivå ökar om begränsningarna måste hållas i kraft en lång tid. Sedan begränsningarna har avvecklats är det viktigaste målet att på nytt få sysselsättningen att öka. ”För att säkerställa att uppsvinget i efterfrågan i sinom tid driver upp produktionen och sysselsättningen är det viktigt att företagen har kunnat hålla kvar sin skickliga arbetskraft. Det ger dem en möjlighet att utveckla och utvidga sin verksamhet”, betonade Lauri Kajanoja.

När krisen i sinom tid är över, står vi inför samma gamla problem. Det är viktigt att stödja hållbara finanser och produktionskapaciteten. Investeringar i bekämpningen av klimatförändringen behövs alltjämt, likaså satsningar på utbildning, forskning och utveckling samt åtgärder mot utslagning.

• Presentation 22.4.2020, chefdirektör Olli Rehn och direktionens rådgivare Lauri Kajanoja (på finska)
• Euro & talous-publikationen (på finska)