För att förhindra konkurser och arbetslöshet behövs nationella och sameuropeiska lösningar

Den pågående ekonomiska krisen är global. ”Många tillväxtekonomier har drabbats av problem inte bara på grund av de direkta ekonomiska effekterna av pandemin utan också till följd av prisfallet på råvaror och utflödet av kapital. Över hälften av Internationella valutafondens medlemsländer har bett fonden om hjälp”, sade Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på presskonferensen om publikationen Euro & talous.
Efter coronakrisens utbrott ökade prisfluktuationerna på finansmarknaden och efterfrågan på likviditet. ECB har tagit i bruk nya åtgärder för att stabilisera ekonomin och finansmarknaden. Åtgärderna syftar till att hålla igång utlåningen till den reala ekonomin och förebygga långvariga negativa konsekvenser för ekonomin.
Eurosystemets värdepappersköp med anledning av pandemin och andra värdepappersköp uppgår till över 1 000 miljarder euro under 2020. Bankerna får dessutom långfristig finansiering till mycket fördelaktiga villkor. Villkoren om godtagbara säkerheter har likaså lindrats. ”ECB-rådet är berett att göra allt som krävs för att bidra till lätta finansieringsvillkor. Vi följer utvecklingen kontinuerligt och står redo att vidta ytterligare åtgärder om det behövs. Vi efterlyser bättre europeiskt samarbete mellan medlemsländerna och statliga åtgärder till stöd för ekonomin”, sade chefdirektör Rehn. Samordnade finans- och penningpolitiska åtgärder sörjer för en så snabb återhämtning av ekonomin som möjligt.
Också Finland är på väg mot en recession. I den akuta fasen ges understöd till företag och hushåll i en situation där inkomstströmmarna har sinat. ”En konkursvåg bland företagen och en kraftig ökning av arbetslösheten skulle ha speciellt negativa följder för de ekonomiska utsikterna på längre sikt. Långvarigare skador kan undvikas med nationella och sameuropeiska lösningar”, betonade chefdirektör Rehn.
”Under krisen stiger den offentliga skulden oundvikligen för att det ska vara möjligt att avhjälpa situationen inom hälsovården och stödja ekonomin”, konstaterade direktionens rådgivare Lauri Kajanoja i samband med utgivningen av publikationen Euro & talous. ”Därefter är behovet av en ökning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna ännu större”. Reformer för att förbättra sysselsättningsvillkoren och bromsa upp ökningen i de offentliga utgifterna kommer att behövas mer än någonsin tidigare.
Risken för att arbetslösheten stannar kvar på en hög nivå ökar om begränsningarna måste hållas i kraft en lång tid. Sedan begränsningarna har avvecklats är det viktigaste målet att på nytt få sysselsättningen att öka. ”För att säkerställa att uppsvinget i efterfrågan i sinom tid driver upp produktionen och sysselsättningen är det viktigt att företagen har kunnat hålla kvar sin skickliga arbetskraft. Det ger dem en möjlighet att utveckla och utvidga sin verksamhet”, betonade Lauri Kajanoja.
När krisen i sinom tid är över, står vi inför samma gamla problem. Det är viktigt att stödja hållbara finanser och produktionskapaciteten. Investeringar i bekämpningen av klimatförändringen behövs alltjämt, likaså satsningar på utbildning, forskning och utveckling samt åtgärder mot utslagning.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum