Förbättringen av Lemisholmens viadukt inleds vid ramp 21525 på Drumsö
Arbetet orsakar ändringar i trafiken i Helsingfors och inleds i mitten av augusti med förberedande arbeten.
Förbättringen av Lemisholmens viadukt som korsar stamväg 51 medför ändringar i trafikarrangemangen i Helsingfors. Arbetet inleds i augusti 2022 och det arbete som utförs viaduktens översida slutförs före utgången av november 2022. Förbättringen av Lemisholmens viadukt som korsar stamväg 51 medför ändringar i trafikarrangemangen i Helsingfors.
På viadukten används under arbetets gång ett körfält med trafikljusstyrning.Hastighetsbegränsningen på viadukten är 30 km/h.
Under arbetet nedanför på stamväg 51 används minst två filer i varsin riktning och den sänkta hastighetsbegränsningen är 50 km/h.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland (NTM-centralen) / Södra upphandlingsområdet är byggherre för objektet. Tillsynskonsult är Sweco PM Oy och entreprenör är Destia Oy, som ansvarar för genomförandet av arbetet.
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Mer information:
Byggarbetsplatschef Janne Sutinen, Destia Ab, tel. 040 675 2343
Tillsynskonsulter Salla Anttonen, tel. 040 190 6892 och Seppo Määttä, tel. 040 483 9789 Sweco PM Oy.
Projektchef Timo Repo, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, tel. 040041 5109.
Kuvat
Linkit
Tietoja julkaisijasta
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta ELY-keskukset
Amursömnfisk påträffad i Finland – förbjudet att sprida den invasiva främmande arten26.9.2022 09:00:00 EEST | Tiedote
Den invasiva arten amursömnfisk (Perccottus glenii) har för första gången påträffats i Finland. De första amursömnfiskarna upptäcktes i slutet av sommaren i en tjärn i Egentliga Finland, dit de hade hamnat med människans hjälp. Amursömnfisken orsakar ingen fara för människor, men den utgör ett hot för inhemska vattenlevande organismer. Arten klassificeras som en invasiv främmande art inom hela EU och dess spridning ska förhindras.
Rohmutokkoa löydetty ensimmäistä kertaa Suomesta – haitallisen vieraslajikalan levittäminen on laitonta26.9.2022 09:00:00 EEST | Tiedote
Haitallisesta vieraslajikalasta rohmutokosta (Perccottus glenii) on tehty ensimmäinen havainto Suomesta. Rohmutokkoja löydettiin kesän lopulla Varsinais-Suomesta lammesta, johon se on päätynyt ihmisen levittämänä. Rohmutokko ei ole vaaraksi ihmiselle, mutta se uhkaa alkuperäistä vesilajistoamme. Laji on säädetty haitalliseksi vieraslajiksi koko EU:ssa, ja sen leviäminen on estettävä.
Valkoposkihanhien karkottaminen ja ampuminen on mahdollista poikkeusluvilla23.9.2022 16:08:15 EEST | Tiedote
Syksyllä 2022 poikkeuslupa 316 tilalla valkoposkihanhien karkottamiseen ja ampumiseen pelloilta. Poikkeusluvilla saa ampua yhteensä 10 675 valkoposkihanhea. Poikkeusluvat on myönnetty vakavien viljelyvahinkojen torjumiseen.
Uppgifter om dikningssammanslutningar finns att fås i karttjänst22.9.2022 08:30:00 EEST | Tiedote
De hårda regnen som fallit under sensommaren har åter en gång blottat utmaningarna med vattenhushållningen inom jordbruket på olika håll i Finland. Enligt prognoserna kommer klimatförändringen att leda till att kraftiga störtregn blir allt vanligare. Det är ofta så att iståndsättningen av diken blir aktuella då vattnet blir liggande på åkrar och i diken. Ofta är det dock oklart om det i området finns torrläggningsprojekt som genomförts under tidigare årtionden, främst på 1940–1970-talen. I dessa projekt har det bildats dikningsbolag, som numera för det mesta är det som kallas vilande bolag. För att hitta uppgifter om dessa dikningssammanslutningar kan man använda Ojitusyhteisöt-karttjänsten, som produceras av NTM-centralerna. Dikningssammanslutningar som har bildats i samband med tidigare utförda åkerdikningar förpliktar fortsättningsvis många fastigheter på området som har nytta av dikningarna att underhålla och iståndsätta de diken som de förvaltar.
Löydä tietoa Ojitusyhteisöt-karttapalvelusta22.9.2022 08:30:00 EEST | Tiedote
Loppukesän rankat sateet ovat taas paljastaneet peltojen vesitalouden haasteita eri puolilla Suomea. Ilmastonmuutoksen seurauksena rankkasateiden ennustetaan edelleen lisääntyvän. Ojitusten kunnostukset lähtevätkin liikkeelle yleensä siitä, kun vesi makaa ojissa ja pelloilla. Usein on kuitenkin epäselvää, onko alueella jo aikaisempina vuosikymmeninä, pääosin 1940–1970-luvuilla, toteutettu kuivatushankkeita. Näissä hankkeissa on muodostunut ojitusyhtiöitä, jotka ovat nykyään enimmäkseen ns. uinuvia. Tällaisten ojitusyhteisöjen tietojen etsintään voi hyödyntää ELY-keskusten tuottamaa Ojitusyhteisöt-karttapalvelua. Aikaisemmin tehtyjen peltojen ojitustöiden yhteydessä perustetut ojitusyhteisöt velvoittavat edelleen monia hyötyalueiden kiinteistöjä ylläpitämään ja kunnostamaan hallinnoimiaan ojia.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme