Forskning: Kvinnor oroar sig för ekonomin under pensionstiden
Finländare är oroliga för hur i synnerhet pensionärer med låga inkomster klarar sig. Många bekymrar sig också över tillgången till vårdtjänster till rimliga priser och inkomstskillnaderna mellan pensionärer. Kvinnor oroar sig oftare över pensionen än män, visar en ny undersökning från Pensionsskyddscentralen (PSC).

Enligt undersökningen är tre av fyra finländare bekymrade över hur pensionärer med låga inkomster klarar sig ekonomiskt. Kvinnor oroar sig för det oftare än män.
– Bland kvinnorna oroar sig fyra av fem för ekonomin, bland männen bara två av tre. Skillnaden mellan könen är tydlig, säger specialforskare Liisa-Maria Palomäki på PSC.
Forskaren bedömer att oron för hur pensionerna räcker till kan hänga ihop med att kvinnornas pensioner i genomsnitt är lägre. Orsaken till det är att kvinnor ofta har haft mindre förvärvsinkomster.
Kvinnor är också mera allmänt oroade för inkomstskillnaderna mellan pensionärer och riskerna vid placering av pensionsmedlen än män.
– Tanken på att man själv som pensionär hamnar i en svagare inkomstställning kan reflekteras i kvinnornas allmännare oro för inkomstskillnader mellan pensionärer och hur pensionärer med låga inkomster klarar sig, konstaterar Palomäki.
Fortsatt tillit till pensionssystemet
Trots oron anser sju av tio finländare att pensionssystemet är pålitligt. Tillit till pensionssystemet är vanligare bland äldre, personer i parförhållande, högre utbildade och personer som upplever sin hälsa som god.
– Undersökningen stöder tidigare opinionsmätningars resultat beträffande tilliten. Det verkar vara vanligare att de som upplever mindre oro för ekonomin och sysselsättningsläget litar på pensionssystemet, säger Liisa-Maria Palomäki.
Palomäki ser visserligen också motstridiga drag i hur finländare litar på systemet.
– Fastän majoriteten litar på pensionssystemet, anser endast var fjärde att pensionssystemet är rättvist eller klart.
Kvinnor, de som upplever sin hälsa som dålig och lågutbildade ansåg mer sällan än andra att pensionssystemet är rättvist. De förhöll sig också mera kritiskt till hur pensionerna räcker till.
Enligt PSC:s undersökning har tilliten till pensionssystemets placeringsverksamhet och uppfattningen om riskerna inom den ett samband med den allmänna tilliten till pensionsskyddet. De som uppfattar förvaltningen av pensionsmedlen som pålitlig litar oftare också på pensionssystemet. Också de som är mindre oroade för riskerna inom placeringsverksamheten anser oftare att pensionsskyddet allmänt taget är tillförlitligt.
Materialet till undersökningen samlades in genom en blankettenkät i september-december 2019. Enkäten besvarades av 1757 finländare i åldern 25–67 år.
Publikation:
Statistikcentralen: 5,3–15,1 procent av pensionärerna är låginkomsttagare
- Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat är låginkomsttagare personer vilkas ekvivalerade penninginkomst understiger 60 procent av hela befolkningens ekvivalerade medianinkomst. OECD utgår däremot från en gräns på 50 procent.
- Enligt uppgifter som Statistikcentralen offentliggjorde 18.12.2020 var 15,1 procent av finländska pensionärer låginkomsttagare enligt EU-definitionen är 2019. Av hela befolkningen var 12,3 procent låginkomsttagare.
- Enligt OECD-definitionen var 5,3 procent av pensionärerna och 5,2 procent av hela befolkningen i Finland låginkomsttagare.
Närmare:
Specialforskare Liisa-Maria Palomäki, tfn 029 411 2150, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Nationalekonom Sanna Tenhunen, tfn 029 411 2492, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, tfn 029 411 2184, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Medelpensionen 1 762 euro i månaden31.3.2021 07:27:00 EEST | Tiedote
Finländarnas genomsnittliga månadspension steg med nästan 50 euro år 2020. Reellt har pensionen ökat med drygt 200 euro på ett årtionde. Var tredje har ändå mindre än 1 250 euro i månaden i pension. I mer än hälften av kommunerna är redan mer än 40 procent av befolkningen över 16 år pensionstagare.
Keskieläke 1 762 euroa kuukaudessa31.3.2021 07:27:00 EEST | Tiedote
Suomalaisten keskimääräinen kuukausieläke nousi lähes 50 euroa vuonna 2020. Reaalisesti eläke on noussut reilut 200 euroa vuosikymmenessä. Joka kolmannen eläke jäi silti alle 1 250 euron kuukaudessa. Yli puolessa kunnista eläkkeensaajia on jo yli 40 prosenttia 16 vuotta täyttäneistä asukkaista.
Corona påverkade inte benägenheten att ta ut partiell ålderspension i någon större utsträckning25.3.2021 07:27:00 EET | Tiedote
De nya partiella ålderspensionernas antal ökade endast litet under undantagsåret. I slutet av året fick 29 000 personer partiell ålderspension. Av dem har en dryg tredjedel minskat på arbete, framgår det av Pensionsskyddscentralens statistik.
Korona ei ajanut ihmisiä osittaiselle vanhuuseläkkeelle25.3.2021 07:27:00 EET | Tiedote
Alkavien osittaisten vanhuuseläkkeiden määrä kasvoi vain hieman poikkeusvuonna. Vuoden lopussa osittaisella vanhuuseläkkeellä oli 29 000 henkilöä. Heistä reilu kolmannes on vähentänyt työskentelyä, käy ilmi Eläketurvakeskuksen tilastoista.
Under coronaåret steg pensioneringsåldern rejält25.2.2021 07:28:00 EET | Tiedote
Under år 2020 gick finländarna i arbetspension fem månader senare än året innan. I snitt går man i pension som 61,9-åring. I ålderspension gick 42 000 personer, vilket är något färre än året innan. Den fortsatta tiden i arbetslivet ökade de äldres sysselsättningsgrad till rekordhöjder.
Koronavuonna eläkkeellesiirtymisikä nousi reippaasti25.2.2021 07:28:00 EET | Tiedote
Vuonna 2020 suomalaiset siirtyivät työeläkkeelle viisi kuukautta edellisvuotta myöhemmin. Keskimäärin eläkkeelle jäätiin 61,9-vuotiaana. Vanhuuseläkkeelle siirtyi 42 000 henkilöä, hieman edellisvuotta vähemmän. Työssä jatkaminen nosti ikääntyneiden työllisyysasteen ennätyslukemiin.
Finländarnas livslängd ökar kanske långsammare än man antagit18.2.2021 06:58:00 EET | Tiedote
Dödlighetsutvecklingen påverkar pensionskalkylernas resultat betydligt. Enligt Eurostats befolkningsprognos krymper skillnaderna i förväntad livslängd mellan EU-länderna på lång sikt. Den förväntade livslängden i Finland väntas öka långsammare än enligt Statistikcentralens prognos. En sådan utveckling skulle medföra att pensionsåldern höjs långsammare och pensionsförmånerna blir bättre än enligt de nationella antagandena.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme