Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö betonade områdenas grundforskning i sina finansieringsbeslut

I sina finansieringsbeslut ville forskningsrådet stödja områdenas grundforskning. Vikt lades särskilt vid projektens vetenskapliga kvalitet. Andra viktiga kriterier var forskningens samhälleliga genomslag och förnyelse.

”Största delen av projektansökningarna höll mycket hög vetenskaplig kvalitet, men forskningsrådet kunde endast finansiera en del av dem”, säger forskningsrådets ordförade Ursula Schwab. Alla finansierade ansökningar för anställning som akademiforskare fick betyget 5 eller 6.

Under septemberutlysningen 2018 hade Akademin tilläggsfinansiering på 25 miljoner euro som anvisats i statsbudgeten för att främja den yngre forskargenerationens arbete. Akademin bestämde att utdela denna finansiering i akademiprojekt. Av de projekten som finansierades av forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö, 22 finansierades med den speciella bevillningsfullmakten för den yngre forskargenerationen.

”Samtliga sökande av den yngre forskargenerationen fick särdeles höga betyg i utlysningens vetenskapliga bedömning. Många av de yngre forskargenerationens projekt som nu finansierades skulle ha fått ett positivt beslut även utan tilläggsfinansieringen. Tack vare tilläggsfinansieringen, kunde forskningsrådet bevilja finansiering till fler yngre forskargenerationens projekt än förr”, säger Schwab.

Forskningsrådet beviljade även mer kortvariga bidrag för högklassiga men riskfyllda projekt. De ansågs ha så stor potential att forskningsrådet ville stödja början av projekten.

Exempel på forskning med vetenskapligt och samhälleligt genomslag

Silvan Scheller från Aalto-universitetet studerar den biokemiska transformationen av metan till koldioxid och elektricitet. Abyssala mikrober kan transformera metan till koldioxid och elektricitet regressivt, så att processen kunde användas till att omvandla extra elektricitet till metan. Syftet med projektet är att denna process kunde kontrolleras och att biokemin i processen kunde uppfattas.

Jaana Suvisaari från Institutet för hälsa och välfärd, Jarmo Hietala från Åbo universitet och Jarno Honkanen från Helsingfors universitet undersöker bakgrundsmekanismer till tidig psykos och deras inflammatoriska fenotyper. Enligt forskarna, en del av personer med en första psykos har ett förlängt aktivitetstillstånd hos immunsystemet, men funktionen hos vissa celler har försämrats. Konsortiet studerar sambandet mellan tarmens mikrober och funktion av immunsystemet, samt deras samband med hjärnans struktur och funktion. Undersökningen förklarar betydelsen av inflammatoriska förändringar för utveckling och prognoser av sjukdomar som sammanhänger med psykos.

Jarkko Hantula från Naturresursinstitutet utreder biologin bakom växelverkan mellan Heterobasidion-virusen. Heterobasidion-svampar är en av de värsta förstörarna i skogar. Projektet analyserar växelverkan mellan två svampvirus och deras samband med Heterobasidion-svampar. Hypoteser ska testas med överföringsexperimenten av virus, mätningar av tillväxthastighet och enzymaktivitet på konstunderlag, samt genuttrycksanalyser. Projektets resultat kan visa sig nyttiga i skogsbruket.

 

Mer information:

Finansieringsbeslut: projekt 2018

Finansieringsbeslut: yngre forskargenerationen

Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljös kriteries och riktlinjer för finansiering