Frågan om återbetalning av asylsökandenas pengar på prepaid-kort är ännu olöst – utredningsarbetet fortsätter

Moni-kort var prepaid-betalkort på vilka asylsökandenas mottagningspenning skulle betalas in. Deras arbetsgivare kunde också betala in lön på kortet.

Migrationsverket beslutade att säga upp avtalet med kortleverantören Moni Nordic år 2019. Därefter tog förläggningarna i bruk en ny riksomfattande betalkortslösning genom en konkurrensutsättning. Meningen var att pengarna på klienternas kort skulle överföras på andra kort. Efter överföringen meddelade en del av klienterna att en del av pengarna inte hade överförts.

Enligt uppgifter som samlats in från klienterna är det fråga om varierande summor. Enskilda asylsökande kan till och med ha flera tusen euro på sitt kort. Utifrån dessa uppgifter uppskattas det att det belopp som inte har återbetalats uppgår till cirka 60 000 euro, varav största delen är lönefordringar.

Moni-kort användes på prov vid betalning av mottagningspenning vid ett par förläggningar. Det var möjligt att betala in lön på korten vid alla förläggningar.

Migrationsverket anser att tjänsteleverantören Moni Nordic, eller dess samarbetspartner vilka har haft i uppgift att förvalta pengarna, är ansvariga för klienternas pengar och återbetalning av pengarna.

Migrationsverket saknar uppgifter om det exakta antalet klienter och exakta penningbelopp som det är frågan om. Trots Migrationsverkets begäranden har kortleverantören inte lämnat uppgifter om hur mycket pengar som inte har överförts och hur många kortinnehavare som drabbas av problemet.

- Situationen är mycket beklaglig för de klienter som förlorat pengar och mycket besvärlig för Migrationsverket. Pengarna hör till personer som på grund av sin utsatta ställning inte i praktiken har möjlighet att själv utreda var pengarna är eller vidta rättsliga åtgärder för att få pengarna återbetalda. Därför har vi försökt att främja en lösning på frågan på flera sätt, säger Pekka Nuutinen, direktör för enheten för mottagande.

Migrationsverket och Moni Nordic har också civilrättsliga tvister som inte gäller Moni-kortanvändarnas pengar. Dessa tvister handlar främst om Moni Nordics avtalsenliga skyldigheter i en situation där tjänsteleverantören byts samt om korrektheten hos vissa fakturor från Moni Nordic. Dessutom är parterna oeniga om återbetalning av mervärdesskatt.

Saken har utretts även med andra myndigheter

I juli 2020 lämnade Migrationsverket en begäran om undersökning till polisen, eftersom verkets egna befogenheter att utreda saken är begränsade. Polisinrättningen i Helsingfors beslutade den 26 mars 2021 att inte undersöka saken. Polisinrättningen ansåg att det inte fanns anledning att misstänka att Moni Nordic hade gjort sig skyldig till brott i saken. Enligt polisen är det fråga om ett avtalsrättsligt skadeståndsärende. Polisen i Finland är inte behörig att undersöka Moni Nordics internationella samarbetspartner.

Migrationsverket ber ännu åklagaren bedöma om förutsättningarna för att inleda förundersökning enligt förundersökningslagen uppfylls.

Migrationsverket har också utrett saken med Finansinspektionen. Moni Nordic har samarbetat med den internationella banken IDT, vars verksamhet inte omfattas av de finska myndigheternas tillsyn. Enligt Migrationsverkets uppgifter anser IDT att banken inte innehar pengarna.

Migrationsverket har även utrett problemen med hjälp av en avtalsjurist. För närvarande håller Migrationsverket på att utreda möjligheten att lämna en begäran om undersökning till myndigheterna i Gibraltar och England för att lösa frågan.

De klienter som haft Moni-kort har blivit informerade om utredningsprocessen och de har fått anvisningar om vad de ska göra genom ett kundmeddelande och på plats på förläggningarna.

I fråga om eventuella yrkanden som riktas mot Migrationsverket har verket uppmanat klienter att kontakta Statskontoret som handlägger skadeståndsanspråk som riktas mot staten.

Betalkorten infördes på basis av klienternas behov

Moni-korten togs i bruk hösten 2015. På korten betalades det in mottagningspenning som är ett lagstadgat stöd avsett för asylsökandenas nödvändiga grundläggande behov. Deras eventuella arbetsgivare har också kunnat betala in lön på korten.

Korten togs i bruk på prov på grund av ett stort behov att börja använda moderna betalkort i stället för kontanter vid betalning av mottagningspenning. Korten underlättade förläggningarnas svåra situation hösten 2015, då antalet asylsökande ökade på en kort tid.

Det var också viktigt att asylsökandena hade möjlighet att arbeta. Att öppna ett bankkonto är ofta omöjligt för de asylsökande som saknar behövliga handlingar. I och med att korten togs i bruk, fick många asylsökande möjlighet att arbeta i Finland.

- Ur Migrationsverkets perspektiv har det varit fråga om ett ambitiöst syfte att lösa frågan om asylsökandenas mottagningspenning och lön på ett kundorienterat sätt, säger Nuutinen.

För närvarande använder Migrationsverket en riksomfattande kortlösning från en annan leverantör som togs i bruk efter Hansels konkurrensutsättning.