Glöm pratet om “fake news” – synen på alternativa medier måste nyanseras

– De alternativa nyhetsmedierna utvecklas och blir ständigt mer trovärdiga, vare sig vi gillar det eller inte. Deras inflytande ökar och de påverkar de så kallade etablerade medierna i stor utsträckning, säger Gwenaëlle Bauvois, forskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Bauvois har tillsammans med forskarkollegerna Niko Pyrhönen och Rūta Kazlauskaitė vid Helsingfors universitet, samt Tuukka Ylä-Anttila (Tammerfors universitet) och Karina Horsti (Jyväskylä universitet), genomfört ett omfattande forskningsprojekt där de analyserat de strategier som alternativa medier använder sig av för att mobilisera grupper som känner att de berövats sin röst i samhället. De har gjort det genom att analysera nyhetsrapporteringen i den så kallade hybrida mediemiljön i Finland, Frankrike, USA och Polen.

En viktig observation som forskarna gjort är att alternativa medier i första hand inte borde analyseras genom att ifrågasätta om deras information är korrekt eller falsk. De alternativa mediernas nyheter bygger ofta på riktiga nyhetshändelser och verkliga fakta, men med en kraftig vinkling. Därtill handlar politiska frågor i stor utsträckning om tolkningar, och nyheter om politiska frågor kan inte entydigt stämplas som sanning eller lögn.

– Vi måste överge idén om falska nyheter som blivit så populär. De alternativa mediernas rapportering bygger i själva verket ofta på verkliga nyheter. Problemet är att de väljer ut de fakta som är lämpligast för deras agenda. Det här bestrider de ständigt samtidigt som de anklagar de etablerade medierna för att sovra bland fakta.

– Som exempel: en nyhet om ett brott som begåtts av en invandrare kan vara sann i sig och bygger därmed inte på lögn. Men om man endast fokuserar på invandrarbrott och bygger upp fruktan på det viset, så handlar det inte längre on nyhetsförmedling, säger Bauvois.

Språkbruket sprider sig

­Som en del av forskningsprojektet granskade forskarna hur den finska webbpublikationen MV-lehti rapporterat om invandring, och i vilken mån nätpublikationen bidragit till att frågan så kraftigt politiserats. Forskarna gick igenom MV-lehtis alla artiklar under tidsperioden 1.1.2015–31.12.2017 och sökte efter ordpar som hade med invandring att göra. MV:s texter jämfördes med allt material som dagstidningen Helsingin Sanomat publicerat under samma tidsperiod.

Resultaten visar att MV-lehti främst behandlade invandring genom brott och juridisk ställning: bland de mest använda ordparen kan nämnas ”illegal invandring” och ”illegala invandrare”. Sajtens språkbruk var ofta oanständigt, men samtidigt uppfinningsrikt.

Forskarna ville också granska om MV-lehti påverkat den politiska retoriken. Det här gjorde de genom att jämföra i vilken mån riksdagsledamöter använt sig av likadana uttryck som MV-lehti i sina riksdagstal. Det här gjordes med hjälp av Språkbanken i Finland som transkriberar talen som hålls i plenisalen. I jämförelsen ingick alla tal som hölls i plenisalen under perioden januari 2015–juni 2016.

Resultaten visar att 44 av de 67 invandringskritiska ordpar som var typiska för MV-lehti även förekom i riksdagen, men de grövsta användes inte. Det här tyder på att även de mest uttalat invandringskritiska politikerna filtrerar sitt språkbruk för att framstå som trovärdiga, så att de förutom radikala väljare också kan tilltala mer moderata väljare.

– Kausaliteten mellan riksdagen och MV-lehti går säkert i båda riktningarna. Sannfinländarna syntes stort i medierna innan MV ens existerade, så till en början var det sannolikt MV som inspirerades av politikerna. Men när sajten fick tusentals läsare började vissa uttryck uppfattas som legitima och därmed var det fritt fram för politiker att använda sig av dem, säger Niko Pyrhönen.

– De flyttar på gränserna för ett hurdant språkbruk som anses acceptabelt. Först är det sådant som endast de mest radikala säger, sedan plockas det upp av de alternativa medierna och så småningom börjar rikspolitiker använda samma uttryck. Här kan vi se ett klart orsakssamband.

Handlar om identitetsbygge snarare än information

Genom att fokusera på fakta och fixeringen i att ständigt försöka särskilja på sanning och lögn, blir det lätt så att kritiken mot de nya medierna missar målet. Det är viktigt att inse att de alternativa nyhetsmedierna i främsta hand fokuserar på identifikation snarare än information, då de eggar upp sin publik att uppfatta sig som en berövad gemenskap och motkraft till ”eliten”. Känslor är en viktig ingrediens i deras retorik.

– Det handlar inte om att de här människorna de facto skulle ha berövats sin röst i samhället, utan om att man fått dem att känna att det är så, säger Bauvois.

– Den latenta skammen om att man inte levt upp till förväntningarna, inte är framgångsrik, inte tjänar tillräckligt med pengar förvandlas till hat. Du intalas att felet inte ligger hos dig – orsaken är extern, det är andra människors fel.

Även i MV-lehtis artiklar går det att urskilja vissa retoriska grepp, vars syfte av allt att döma är att skapa en samhörighetskänsla bland dem som upplever att de inte får sin röst hörd i samhället. Det här görs genom att skapa motsatsförhållanden och interna fiendebilder. Udden riktas framförallt mot de toleranta så kallade nyttiga idioterna, men också mot ”elitens” företrädare.

– Invandrare porträtteras allt mer som en slags naturkraft, som naturligtvis roffar åt sig av våra sociala förmåner om vi tillåter dem att göra det. Vi kan se ett nytt narrativ där man fokuserar på dem som möjliggör utvecklingen, säger Pyrhönen.

Mer information:

Forskardoktor Niko Pyrhönen, niko.pyrhonen@helsinki.fi

Tfn: +358 50 415 4630 (kommentarer på finska och engelska)

Universitetsforskare Gwenaëlle Bauvois, gwenaelle.bauvois@helsinki.fi

Tfn: +358 44 975 6259 (kommentarer på engelska och franska)