Havsörnen har en betydande inverkan på storskarvarna
Enligt en ny undersökning påverkar det växande havsörnbeståndet både placeringen för storskarvens häckningskolonier och deras ungproduktion. Havsörnen spelar en allt viktigare roll för att begränsa storskarvsbeståndet. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015.

Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet.
En färsk undersökning sammanställer hur det främsta rovdjuret i näringskedjan, havsörnen, påverkar de fiskätande storskarvarnas häckning.
Havsörnen inverkar på många olika sätt
Effekterna är många: en havsörn kan äta både storskarvens ägg och ungar, och även stjäla fisk som storskarven har fångat. Dessutom skrämmer havsörnen bort vuxna storskarvar från deras bon, vilket gör storskarvens ägg och ungar till offer för jagande måsar och kråkfåglar.
”Havsörnens inverkan syns redan i storskarvens häckningsskede. I storskarvskolonierna i Finska viken och Skärgårdshavet, där man observerade havsörn, fanns färre ägg än i de kolonier där örnarna inte observerades”, säger överintendent Aleksi Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum, Luomus.
För att undvika jakten på ägg och ungar återvänder skarvarna ofta till sina bon om en havsörn hålls lugn i kolonin. Flera örnar kan dock samtidigt besöka en och samma koloni, eftersom särskilt unga havsörnar som inte häckar rör sig i flockar. I både Finland och Tyskland har man sett situationer där det samtidigt finns upp till cirka 30 havsörnar i en storskarvskoloni.
Storskarvskolonins ungproduktion kan bli noll
”Havsörnens jakt och störningar kan ibland vara så omfattande att det inte under sommaren produceras en enda unge i kolonin. Jakt som pågår år efter år har på några år lett till att en koloni på upp till ett par tusen bon inte längre häckar”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.
I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Till exempel i Estland är antalet storskarvskolonier störst i de områden, där det finns minsta antal havsörnsbon. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården.
Havsörnens inverkan på skarvens häckningsbestånd syns med fördröjning
Sedan 2010-talet har merparten av storskarvens häckningsbestånd i Finland varit koncentrerat till stora kolonier på över 500 par. I en stor koloni kan vissa fåglar lyckas med häckningen trots örnarnas jakt. Även om havsörnens jakt har fortsatt att öka under de senaste åren, orsakar inte örnarna förluster för storskarvskolonier i alla häckningsområden.
Storskarvens lägre ungproduktion påverkar storleken på häckningsbeståndet med två till tre års fördröjning, eftersom allt färre skarvar återvänder till sina födelseområden. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015 och under de allra senaste åren har beståndet minskat något.
Undersökningen publicerades i den internationella vetenskapliga serien Ardea, i vars juninummer har publicerats sammanlagt 31 artiklar om storskarven.
Nyckelord
Kontakter
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi
Överintendent Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, tfn +358 45 1375 732, fornamn.efternamn@helsinki.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder


Länkar
Om
Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
KORJATTU TIEDOTE: Suomen merimetsokannassa vain alueellisia muutoksia16.8.2022 09:09:07 EEST | Tiedote
Kesällä 2022 merimetsojen pesiä laskettiin Suomessa noin 24 470 kappaletta. Koko Suomen pesimäkannan koko on vaihdellut vuoden 2015 jälkeen enää vain muutamalla prosentilla. Alueellisesti pesämäärien vuotuiset vaihtelut ovat kuitenkin suuria.
Endast regionala förändringar i Finlands storskarvsbestånd16.8.2022 08:00:00 EEST | Tiedote
Sommaren 2022 räknades cirka 24 470 storskarvsbon i Finland. Sedan 2015 har storleken på häckningsbeståndet i hela Finland bara varierat med några få procent. På regional nivå är dock de årliga variationerna i antalet bon stora.
Suomen merimetsokannassa vain alueellisia muutoksia16.8.2022 08:00:00 EEST | Tiedote
Kesällä 2022 merimetsojen pesiä laskettiin Suomessa noin 24 470 kappaletta. Koko Suomen pesimäkannan koko on vaihdellut vuoden 2015 jälkeen enää vain muutamalla prosentilla. Alueellisesti pesämäärien vuotuiset vaihtelut ovat kuitenkin suuria.
Det varma vädret har ökat antalet blågrönalgobservationer till havs och i insjöar11.8.2022 13:14:46 EEST | Tiedote
Algsituationen har förvärrats jämfört med tidigare veckor till följd av det varma vädret. Blomningar av blågröna alger har nu observerats mer än genomsnittet i insjöar, även om ytvattentemperaturerna i sjöarna är typiska för tidpunkten. Även större blågrönalgblomningar har observerats i vissa havsområden. Långvarigt varmt och lugnt väder ökar sannolikt antalet blågrönalgblomningar.
Lämmin sää on lisännyt sinilevähavaintojen määrää merellä ja sisävesillä11.8.2022 13:03:34 EEST | Tiedote
Sinilevätilanne on huonontunut aiempiin viikkoihin verrattuna lämpimän sään seurauksena. Sisävesillä sinileväkukintoja on nyt havaittu keskimääräistä enemmän, vaikka järvien pintalämpötilat ovat ajankohdalle tyypillisiä. Myös merialueilla on havaittu paikoittain laajojakin sinileväkukintoja. Pitkään jatkuva lämmin ja tyyni sää on omiaan lisäämään sinileväkukintojen määrää.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum