Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet.

En färsk undersökning sammanställer hur det främsta rovdjuret i näringskedjan, havsörnen, påverkar de fiskätande storskarvarnas häckning.

Havsörnen inverkar på många olika sätt

Effekterna är många: en havsörn kan äta både storskarvens ägg och ungar, och även stjäla fisk som storskarven har fångat. Dessutom skrämmer havsörnen bort vuxna storskarvar från deras bon, vilket gör storskarvens ägg och ungar till offer för jagande måsar och kråkfåglar.

”Havsörnens inverkan syns redan i storskarvens häckningsskede. I storskarvskolonierna i Finska viken och Skärgårdshavet, där man observerade havsörn, fanns färre ägg än i de kolonier där örnarna inte observerades”, säger överintendent Aleksi Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum, Luomus.

För att undvika jakten på ägg och ungar återvänder skarvarna ofta till sina bon om en havsörn hålls lugn i kolonin. Flera örnar kan dock samtidigt besöka en och samma koloni, eftersom särskilt unga havsörnar som inte häckar rör sig i flockar. I både Finland och Tyskland har man sett situationer där det samtidigt finns upp till cirka 30 havsörnar i en storskarvskoloni.

Storskarvskolonins ungproduktion kan bli noll

”Havsörnens jakt och störningar kan ibland vara så omfattande att det inte under sommaren produceras en enda unge i kolonin. Jakt som pågår år efter år har på några år lett till att en koloni på upp till ett par tusen bon inte längre häckar”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.

I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Till exempel i Estland är antalet storskarvskolonier störst i de områden, där det finns minsta antal havsörnsbon. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården.

Havsörnens inverkan på skarvens häckningsbestånd syns med fördröjning

Sedan 2010-talet har merparten av storskarvens häckningsbestånd i Finland varit koncentrerat till stora kolonier på över 500 par. I en stor koloni kan vissa fåglar lyckas med häckningen trots örnarnas jakt. Även om havsörnens jakt har fortsatt att öka under de senaste åren, orsakar inte örnarna förluster för storskarvskolonier i alla häckningsområden.

Storskarvens lägre ungproduktion påverkar storleken på häckningsbeståndet med två till tre års fördröjning, eftersom allt färre skarvar återvänder till sina födelseområden. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015 och under de allra senaste åren har beståndet minskat något.

Undersökningen publicerades i den internationella vetenskapliga serien Ardea, i vars juninummer har publicerats sammanlagt 31 artiklar om storskarven.