Havsörnen har en betydande inverkan på storskarvarna
Ett allt större bestånd av havsörn, både i Finland och på andra håll i Östersjön, är en av de stora framgångarna inom naturskyddet. Vid sidan av havsörnen ökade också storskarvsbeståndet i Finland kraftigt från år 2000. Under de senaste åren har växelverkan mellan havsörn och storskarv blivit allt vanligare, och observationer av havsörn i närheten av storskarvskolonier har blivit allt rikligare i olika delar av Östersjön, särskilt sedan 2010-talet.
En färsk undersökning sammanställer hur det främsta rovdjuret i näringskedjan, havsörnen, påverkar de fiskätande storskarvarnas häckning.
Havsörnen inverkar på många olika sätt
Effekterna är många: en havsörn kan äta både storskarvens ägg och ungar, och även stjäla fisk som storskarven har fångat. Dessutom skrämmer havsörnen bort vuxna storskarvar från deras bon, vilket gör storskarvens ägg och ungar till offer för jagande måsar och kråkfåglar.
”Havsörnens inverkan syns redan i storskarvens häckningsskede. I storskarvskolonierna i Finska viken och Skärgårdshavet, där man observerade havsörn, fanns färre ägg än i de kolonier där örnarna inte observerades”, säger överintendent Aleksi Lehikoinen vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum, Luomus.
För att undvika jakten på ägg och ungar återvänder skarvarna ofta till sina bon om en havsörn hålls lugn i kolonin. Flera örnar kan dock samtidigt besöka en och samma koloni, eftersom särskilt unga havsörnar som inte häckar rör sig i flockar. I både Finland och Tyskland har man sett situationer där det samtidigt finns upp till cirka 30 havsörnar i en storskarvskoloni.
Storskarvskolonins ungproduktion kan bli noll
”Havsörnens jakt och störningar kan ibland vara så omfattande att det inte under sommaren produceras en enda unge i kolonin. Jakt som pågår år efter år har på några år lett till att en koloni på upp till ett par tusen bon inte längre häckar”, säger forskare Pekka Rusanen från Finlands miljöcentral.
I flera europeiska länder, även i Finland, har storskarvskolonierna flyttat sina häckningsplatser på grund av örnarnas alltför omfattande jakt. Till exempel i Estland är antalet storskarvskolonier störst i de områden, där det finns minsta antal havsörnsbon. I Finland har storskarvskolonierna i den yttre skärgården minskat dramatiskt och häckningen är alltmer koncentrerad till den inre skärgården.
Havsörnens inverkan på skarvens häckningsbestånd syns med fördröjning
Sedan 2010-talet har merparten av storskarvens häckningsbestånd i Finland varit koncentrerat till stora kolonier på över 500 par. I en stor koloni kan vissa fåglar lyckas med häckningen trots örnarnas jakt. Även om havsörnens jakt har fortsatt att öka under de senaste åren, orsakar inte örnarna förluster för storskarvskolonier i alla häckningsområden.
Storskarvens lägre ungproduktion påverkar storleken på häckningsbeståndet med två till tre års fördröjning, eftersom allt färre skarvar återvänder till sina födelseområden. Finlands storskarvsbestånd har inte ökat sedan 2015 och under de allra senaste åren har beståndet minskat något.
Undersökningen publicerades i den internationella vetenskapliga serien Ardea, i vars juninummer har publicerats sammanlagt 31 artiklar om storskarven.
Nyckelord
Kontakter
Forskare Pekka Rusanen, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 691, fornamn.efternamn@syke.fi
Överintendent Aleksi Lehikoinen, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, tfn +358 45 1375 732, fornamn.efternamn@helsinki.fi
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Om
Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
För försäljning av björnkött behövs alltid ett giltigt tillstånd19.9.2024 10:05:17 EEST | Tiedote
Polisen i Helsingfors har idag informerat om en förundersökning där man misstänker olovlig försäljning och innehav av björnkött. Betydande mängder björnkött har hittats vid ett finländskt företag. Fallet undersöks som naturskyddsbrott. Finlands miljöcentral är den nationella CITES-tillståndsmyndigheten som kan bevilja tillstånd för försäljning av björnkött, dvs. EU-intyg.
Karhunlihan myyntiin tarvitaan aina voimassa oleva lupa19.9.2024 10:03:17 EEST | Tiedote
Helsingin poliisi on tänään tiedottanut esitutkinnasta, jossa epäillään karhunlihan luvatonta myyntiä ja hallussapitoa. Karhunlihaa on löytynyt merkittäviä määriä suomalaisesta yrityksestä. Tapausta tutkitaan luonnonsuojelurikoksena. Suomen ympäristökeskus on Suomessa kansallinen CITES-lupaviranomainen, joka voi myöntää karhunlihan myyntiin lupia eli EU-todistuksia.
Viikkokatsaus 16.–20.9.202416.9.2024 14:54:37 EEST | Tiedote
Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa tällä viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme viikkokatsauksen maanantaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.
Defense: Spatial conservation prioritization for the improvement of the national protected-area network16.9.2024 14:42:56 EEST | Press release
The thesis concerns identifying the most important areas from the biodiversity perspective in Finland. The studies include forest, mires, and the Natura 2000 network. Also, areas with the least value for biodiversity were recognized, which enables targeting actions that harm nature there. According to the results, there are significant differences between areas in terms of the biodiversity being supported. When the most important areas for biodiversity are known, conservation measures can be executed in a cost-effective manner. M. Sc. Ninni Mikkonen, who works at Syke, will defend the doctoral dissertation in the University of Helsinki, on 20 September 2024.
Väitös: Luonnonsuojelun tehokkuutta Suomessa voidaan parantaa kohdentamalla suojelu suojeluarvoiltaan arvokkaimmille alueille/ Spatial conservation prioritization for the improvement of the national protected area network16.9.2024 09:18:59 EEST | Tiedote
Väitöstyössä tunnistettiin luontoarvoiltaan arvokkaimmat alueet Suomessa. Tutkimus kattoi metsät ja suot sekä Natura 2000 -verkoston. Vastaavasti tunnistettiin alueita, joille voitaisiin ohjata luontoa heikentävää toimintaa ilman että luotoarvot juurikaan kärsisivät. Tutkimuksen mukaan eri alueiden luontoarvoissa on valtavat erot. Kun arvokkaat alueet tiedetään, suojelua voidaan toteuttaa kustannustehokkaasti. Syken tutkija Ninni Mikkonen väittelee Helsingin yliopistossa perjantaina 20. syyskuuta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum