Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Historisk kommunalförvaltningsreform inleds

Dela
Den största reformen i Finlands förvaltningshistoria inleds i kommunsektorn efter att lagarna om social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft. Reformen gäller alla kommuner och innebär att uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från mer än 200 kommunorganisationer till nya välfärdsområden.

 - Omläggningen förutsätter att tillräckliga resurser och arbetsro tryggas för de organisationer som ansvarar för genomförandet, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio. Reformtidtabellen ser också ut att bli ytterst stram, vilket ökar betydelsen av riskövervakning på nationell nivå.

Vid sidan av genomförandet av reformen behöver kommunerna och samkommunerna också förbereda sig på coronaepidemins efterskede samt på de många parallella förändringarna.

- För att trygga arbetsron vore det klokt att avstå från de nya och utvidgade lagstadgade uppgifter för kommunerna som enligt planerna ska införas mitt under den pågående reformen, säger Kommunförbundets social- och hälsovårdsdirektör Tarja Myllärinen.


Kommunförbundet stöder kommunerna under förändringarna

Kommunförbundet är redo att stödja kommunorganisationerna i förändringsskedet.

- Under våren har vi kartlagt önskemålen om förändringsstöd på ett brett plan och förberett oss på att bemöta dem, säger specialsakkunnig Karri Vainio. Huvudteman i Kommunförbundets förändringsstöd är bland annat frågor som gäller överföring av uppgifter och egendom samt konsekvenserna för kommunernas ekonomi.

- Vi har också i samarbete med ministerierna beredskap att stödja aktörerna på fältet. Det gäller planeringen av välfärdsområdenas och kommunernas samarbete och de strukturer och verksamhetsmodeller som behövs för detta, vilket är av avgörande betydelse för att reformen ska lyckas, fortsätter Vainio.

Vid sidan av vårdreformen finns det också många andra frågor som påverkar kommunernas framtid. Reformen innebär att de framtida kommunernas roller, uppgifter, finansieringsbas och självstyrelse behöver övervägas och beredas.

- Det behövs en stark vision om de framtida kommunernas betydelse för vårt samhälle samt åtgärdsalternativ för att förverkliga visionen. Kommunförbundet kommer att söka svar på de här frågorna tillsammans med kommunerna, staten och intressentgrupper, säger Kommunförbundets strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni.  

 

Närmare upplysningar:

Hanna Tainio, p.09 771 2006

Tarja Myllärinen, p. 050 596 9866

Karri Vainio, p. 050 387 1620

Markus Pauni, p. 050 439 5612

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye