Höjningen av pensionsåldern lyckades i pensionsreformen år 2017 – övergången i ålderspension sker nu avsevärt mycket senare
Folk går avsevärt mycket senare i ålderspension nu i synnerhet inom den privata sektorn, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning. Dessutom har arbete efter 63 års ålder ökat klart just inom den privata sektorn. Det avtalades om en gradvis höjning av åldern för ålderspension i samband med pensionsreformen år 2017.

Enligt den nya undersökningen verkar det ha lyckats att höja pensioneringsåldern, vilket eftersträvades med pensionsreformen.
I undersökningen studerades personer födda åren 1954–1957, som har gått i ålderspension från arbete. Den lägsta åldern för ålderspension för personer födda år 1954 var 63 år och för dem som är födda år 1957 var den 63 år och nio månader.
Medan hälften av dem som är födda 1954 gick i pension före 63 års och 9 månaders ålder, gick praktiskt taget alla som är födda år 1957 i pension först efter den åldern.
– Inom den privata sektorn har förändringen var klart större än inom den offentliga sektorn, eftersom nästan 70 procent av dem som är födda år 1954 och arbetade inom den privata sektorn gick i pension före 63 års och 9 månader ålder, säger nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.
Arbetslivet har förlängts i slutändan
Arbetslivslängden verkar också ha ökat i slutändan i och med höjningen av pensionsåldern, även om det har skett långsammare än pensionsåldern höjts.
– Det är av betydelse i synnerhet inom den privata sektorn, eftersom åldern för övergången i ålderspension inte steg efter 2005 års pensionsreform och arbetslivslängden inte alls ökade i åldern 63–68 år inom den privata sektorn. I det här avseendet verkar höjningen av den lägsta pensionsåldern som det avtalades om vid pensionsreformen år 2017 ha lyckats, bedömer Nivalainen.
Större andel har gått i pension vid 65 års ålder eller senare
När pensionsåldern har höjts i tre månaders etapper per årskull, har en allt större del av en årskull gått i pension senare än den föregående årskullen. Förändringen syns inte bara vid den lägsta pensionsåldern, utan fler går i pension i en högre ålder: t.ex. andelen personer som gått i pension vid 65 års åldern eller senare har ökat.
– Coronapandemin kan emellertid ha påverkat besluten om tidpunkten för pensioneringen, vilket innebär en utmaning vid bedömningen av vilken inverkan 2017 års pensionsreform har haft, påpekar specialforskare Ilari Ilmakunnas på Pensionsskyddscentralen.
Antalet personer som gått i delinvalidpension har ökat
Genom 2017 års reform blev det också möjligt att gå i invalidpension efter 63 års ålder. Eftersom den övre åldersgränsen för invalidpensionering är knuten till den stigande lägsta åldersgränsen för ålderspension, ökar antalet personer som går i invalidpension efter 63 års ålder småningom.
Efter pensionsreformen har antalet personer som gått i delinvalidpension ökat också i åldersgruppen 60–62 år, men antalet personer som börjat få full invalidpension har hållits ganska oförändrad.
– Antalet personer som börjat få delinvalidpension efter 60 års ålder har emellertid redan ökat under en längre tid. Delvis återspeglar den förändring som skett efter pensionsreformen den här utvecklingen, konstaterar specialforskare Mikko Laaksonen på Pensionsskyddscentralen.
Forskningsrapporten: Tutkimuksia vanhuus- ja työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymisen muutoksista vuoden 2017 eläkeuudistuksen jälkeen
Närmare: Nationalekonom Satu Nivalainen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen@etk.fi
Nyckelord
Bilder



Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Eläkeiän nosto eläkeuudistuksessa 2017 onnistui – vanhuuseläkkeelle siirtyminen myöhentynyt merkittävästi24.1.2023 07:00:00 EET | Tiedote
Vanhuuseläkkeelle siirtyminen on myöhentynyt huomattavasti erityisesti yksityisellä sektorilla, ilmenee Eläketurvakeskuksen (ETK) uudesta tutkimuksesta. Lisäksi työskentely 63 ikävuoden jälkeen on lisääntynyt selvästi juuri yksityisillä aloilla. Vanhuuseläkeiän asteittaisesta noususta sovittiin vuoden 2017 eläkeuudistuksessa.
En exceptionellt stor indexförhöjning ledde till en flod av pensionsansökningar18.1.2023 09:00:00 EET | Tiedote
Antalet pensionsansökningar ökade kraftigt under slutet av året när tiotusentals finländare ansökte om partiell ålderspension. Arbetspensionsindex steg märkbart mer än lönekoefficienten, vilket var exceptionellt. Det gjorde det motiverat att ta ut pensionen redan under fjolåret.
Poikkeuksellinen indeksikorotus johti eläkehakemusten tulvaan18.1.2023 09:00:00 EET | Tiedote
Eläkehakemusten määrässä nähtiin loppuvuodesta huima kasvu, kun kymmenet tuhannet suomalaiset hakivat osittaista vanhuuseläkettä. Työeläkeindeksin nousu oli poikkeuksellisesti selvästi palkkakertoimen nousua suurempi. Se kannusti ottamaan eläkkeen jo viime vuoden puolella.
Pensionärernas inkomster i förhållande till den övriga befolkningen oförändrade – låga inkomster vanligast bland ensamboende11.1.2023 07:00:00 EET | Tiedote
Pensionärernas disponibla penninginkomst år 2020 var i genomsnitt 27 000 euro om året. Pensionärernas inkomstnivå i förhållande till sysselsattas inkomster är 77 procent, och proportionen har hållits mer eller mindre oförändrad under de senaste årtiondena. Lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år. I Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande undersökning har pensionärernas ekonomi under åren 1995–2020 studerats bl.a. ur pensionernas, inkomsternas, förmögenhetens och den upplevda ekonomins perspektiv.
Eläkeläisten tulot suhteessa muuhun väestöön ennallaan – pienituloisuus yleisintä yksin asuvilla11.1.2023 07:00:00 EET | Tiedote
Eläkeläisten käytettävissä oleva rahatulo oli vuonna 2020 keskimäärin 27 000 euroa vuodessa. Eläkeläisten tulotaso suhteessa työllisten tuloihin on 77 prosenttia, ja suhde on pysynyt melko ennallaan viime vuosikymmeninä. Keskimääräistä pienemmät tulot ovat yksin asuvilla, etenkin alle 55-vuotiailla. Eläketurvakeskuksen (ETK) laajassa tutkimuksessa on tarkasteltu eläkeläisten toimeentuloa vuosina 1995–2020 muun muassa eläkkeiden, tulojen, varallisuuden ja toimeentulokokemusten kautta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum