Hur kan negativ jämvikt mellan svag tillväxt och låg inflation undvikas?
Av dessa orsaker beslutade ECB-rådet om betydande penningpolitiska lättnader på sitt sammanträde i september. Rådet sänkte ECB:s inlåningsränta med 10 räntepunkter till –0,50 % och ändrade vägledningen om styrräntorna så att räntorna väntas ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att rådet bedömer att inflationsutsikterna stadigt rör sig mot centralbankens mål och utvecklingen också återspeglas i den underliggande inflationen på ett enhetligt sätt. Vidare beslutade rådet återuppta nettotillgångsköpen för 20 miljarder euro per månad från och med början av november. Rådet beslutade också om lättnader i modaliteterna för de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna samt att införa ett tvådelat räntesystem för bankernas reserver.
Tack vare det penningpolitiska stimulanspaketet åtnjuter euroområdet fortsatt lätta finansiella förhållanden under en lång tid framöver, vilket stöder tillväxtutsikterna på längre sikt. ”Vi måste undvika en sådan negativ jämvikt som kan följa av långvarig svag inflation i kombination med nollräntor, eftersom det skulle minska handlingsutrymmet för en konjunkturutjämnande penningpolitik väsentligt. Detta skulle få den ekonomiska tillväxten att fastna under sin potential för en lång tid framöver och ökningen i sysselsättningsgraden att bromsa in”, sade Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn på presskonferensen om Euro & talous webbpublikationen
Diskussionen om omprövning av ECB:s penningpolitiska strategi har framskridit under årets lopp och det råder redan en bred samsyn om behovet av omprövning. ”En lyckad omprövning fördjupar den forskningsbaserade kunskapsbasen om den penningpolitiska strategin och bidrar därmed till att stärka samförståndet om penningpolitiken inom ECB-rådet. Den skulle därmed stödja den penningpolitiska beslutsprocessen och en konsekvent vägledning”, betonade Rehn.
Närmare upplysningar om Euro & talous-publikationen lämnar byråchef Hanna Freystätter, telefon 09 183 24 90, och om penningpolitiska frågor chefdirektör Olli Rehn, telefon 09 183 20 01.
- Presentation, chefdirektör Olli Rehn (på finska)
- Presentation, byråchef Hanna Freystätter (på finska)
- Euro & talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Marja Nykänen utnämnd till medordförande i Finansiella stabilitetsrådets regionala konsultativa grupp för Europa1.7.2025 17:00:00 EEST | Pressmeddelande
Utnämningen stärker Finlands aktiva roll som främjare av global finansiell stabilitet.
Marja Nykänen nimitetty kansainvälisen rahoitusvakausneuvoston Euroopan alueellisen ryhmän toiseksi puheenjohtajaksi1.7.2025 17:00:00 EEST | Tiedote
Nimitys vahvistaa Suomen aktiivista roolia kansainvälisen rahoitusvakauden edistäjänä.
Marja Nykänen appointed as Co-Chair of Financial Stability Board’s Regional Consultative Group for Europe1.7.2025 17:00:00 EEST | Press release
This appointment reinforces Finland’s active role in fostering international financial stability.
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum