Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

I norra Finland syns hela spektrumet av social- och hälsovårdstjänster – THL utvärderar tjänsterna i Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland

Dela

De fem sjukvårdsdistrikten i norra Finland har mycket olika sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster, vilket påverkar klienternas möjligheter att få jämlika social- och hälsovårdstjänster som motsvarar deras behov.

De fem sjukvårdsdistrikten i norra Finland har mycket olika sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster, vilket påverkar klienternas möjligheter att få jämlika social- och hälsovårdstjänster som motsvarar deras behov.

I Kajanaland och Mellersta Österbotten produceras socialvårdens, primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens tjänster huvudsakligen av en anordnare. Vård- och servicekedjorna samt servicehelheterna har definierats i regionerna, vilket gör det mer sannolikt att tjänsterna är jämlika. En systematisk bedömning av servicebehovet förbättrar jämlikheten inom tjänsterna för äldre.

I Norra Österbottens, Lapplands och Länsi-Pohjas sjukvårdsdistrikt finns det däremot ett stort antal serviceanordnare, sammanlagt 38 stycken. I dessa områden är det svårare att förverkliga en jämlik tillgång till tjänster och att samordna tjänsterna, eftersom det saknas en gemensam hantering av vård- och servicekedjorna och tjänsterna huvudsakligen har utvecklats av de enskilda anordnarna.

Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd publicerat idag och som berör ordnandet av social- och hälsovårdstjänster 2019 inom Uleåborgs universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.

Varierande serviceutbud

I Norra Österbotten och Lappland varierar serviceutbudet mellan anordnarna. Till exempel hemsjukhustjänster, stöd för hemvård och tjänster som tillhandahålls i hemmet, men också användningen av avdelningsvård varierar från kommun till kommun. I områden med långa avstånd är det dock motiverat att ha en mer omfattande närservice. I små kommuner som ordnar tjänsterna själva fungerar samordningen av tjänsterna ofta bra, eftersom arbetstagarna känner varandra.

För att producera smidigare, samordnade tjänster för befolkningen har man i Norra Österbotten inlett ett utvecklingsprojekt för vård- och servicekedjor som omfattar hela landskapet. Syftet med projektet är också att utveckla klient- och patientdatasystemet på landskapsnivå.

I Lappland har man på landskapsnivå gjort mycket bra grundarbete för jämlika tjänster; man har utvecklat verksamhetsmodeller, gjort servicebeskrivningar och utarbetat handböcker. Användningen av dessa modeller varierar dock i olika kommuner.

Tjänsterna utvecklas i samma riktning

”Trots skillnaderna i hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas håller tjänsterna på att utvecklas i samma riktning inom specialupptagningsområdet", säger THL:s utvärderingschef Tiina Hetemaa. ”Tjänsterna är allt oftare multiprofessionella och inriktade på öppenvård och tidigt stöd. Tjänsterna förs också närmare klienternas vardag. Teknologi och elektroniska tjänster används allt mer.”

I norra Finland har även mentalvårdstjänsterna utvecklats i samma riktning med fokus på öppenvård och klientperspektiv och med beaktande av närstående. Den specialiserade sjukvården har införts i basservicen och nära klientens vardag.

Servicestrukturen inom tjänsterna för äldre har förenklats i specialupptagningsområdet i enlighet med de nationella riktlinjerna. Tjänsterna som tillhandahålls i hemmet har utökats och vården på distans har utvecklats. Förändringen i servicestrukturen har kommit längst i Kajanaland och Mellersta Österbotten. Hälso- och sjukvårdens stöd för hemvård har ökat och multiprofessionaliteten syns både i servicehandledningen och i rehabiliteringen i hemmet.

En gemensam utmaning i norra Finland är bristen på yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, i Lappland dessutom bristen på vårdpersonal som behärskar samiska. För att förbättra tillgången till specialistläkare har ett andelslag grundats.

En annan utmaning i norra Finland är att finansieringsunderlaget försämras. Av specialupptagningsområdets 68 kommuner uppvisade 49 ett underskott under räkenskapsperioden 2019. När befolkningen minskar och den demografiska försörjningskvoten försämras är trycket på att dämpa kostnaderna stort. De största byggnadsinvesteringarna gjordes inom den specialiserade sjukvården.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom mentalvårdstjänsterna och tjänsterna för äldre.

Källa: Sosiaali- ja terveyspalvelut OYS-erityisvastuualueella. Kainuu, Keski-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa, Lappi ja Länsi-Pohja. Päätösten tueksi 8/2020, THL

Mer information:

Utvärderingen 2019

Tiina Hetemaa
utvärderingschef, THL
tfn 029 524 7903

Nina Knape
enhetschef, THL
Tfn 029 524 7683

Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna, THL
Tfn 029 524 6068

förnamn.efternamn@thl.fi

Länkar

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000https://thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Experimenterandet med narkotika har ökat snabbt från en generation till en annan – nu provar nästan varannan person på narkotika27.11.2020 01:00:00 EETTiedote

Andelen som har provat på narkotika har ökat snabbt i Finland från en generation till en annan. Medan 8 procent av de som föddes på 1950-talet angav att de någon gång i livet provat på cannabis, var andelen bland de som föddes på 1960-talet 14 procent, på 1970-talet 26 procent och på 1980-talet 42 procent. Ökningen har varit accelererande.

Ulkomailla syntyneiden vanhempien lapset ovat Suomessa muita lapsia heikommassa asemassa – uusi tutkimus tuo kaivattua tietoa perheistä26.11.2020 02:00:00 EETTiedote

Suurin osa lapsiperheistä, joissa on ulkomailla syntynyt vanhempi, ovat hyvinvoivia. Toisaalta monella hyvinvoinnin osa-alueella näillä perheillä menee keskimääräistä heikommin. Tämä selviää Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) ja Nuorisotutkimusverkoston laajasta tutkimuksesta, jossa tutkittiin kaikkia Suomessa vuonna 1997 syntyneitä lapsia.

Kommunernas ekonomi och tillgången till yrkesutbildad personal inom social- och hälsovården har försämrats även i Södra Finland – THL utvärderar social- och hälsovårdstjänsterna inom HUCS specialupptagningsområde20.11.2020 08:00:00 EETTiedote

Kommunernas ekonomiska situation har länge varit svår i de områden i Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland där invånarantalet minskar. Nu har också ekonomin i kommunerna i det folkrika Nyland försämrats. Detta minskar finansieringsmöjligheterna för social- och hälsovårdstjänster. Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag.

Kuntien talous ja sote-ammattihenkilöstön saatavuus ovat heikentyneet myös Etelä-Suomessa – THL arvioi HYKS erityisvastuualueen sote-palvelut20.11.2020 08:00:00 EETTiedote

Kuntien taloudellinen tilanne on ollut pitkään vaikea väestön vähenemisestä kärsivillä Etelä-Karjalan, Kymenlaakson ja Päijät-Hämeen alueilla. Nyt myös väkirikkaan Uudenmaan kuntien talous on heikentynyt. Tämä kaventaa sosiaali- ja terveyspalvelujen rahoitusmahdollisuuksia. Tämä käy ilmi Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tänään julkaisemista HYKS erityisvastuualueen sosiaali- ja terveyspalvelujen arvioinneista. Katso perjantai-aamun tiedotustilaisuus verkossa.

Kansallinen rokotusasiantuntijaryhmä arvioi koronarokotusten järjestämistä ja kohderyhmiä – arvio tarkentuu tutkimustiedon kertyessä18.11.2020 14:11:40 EETTiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) nimittämä Kansallinen rokotusasiantuntijaryhmä (KRAR) kokoontui 17.11. arvioimaan tulevien koronarokotusten kohderyhmiä ja aikataulua. KRAR suosittelee, että koronarokotuksilla pyritään ensisijaisesti estämään koronaviruksen aiheuttamaa tautitaakkaa eli vakavia tautitapauksia, ennenaikaisia kuolemia ja elinvuosien menetystä sekä ylläpitämään terveydenhuollon kantokykyä. Suosituksen mukaan rokotusten kohderyhmät tulee määrittää lääketieteellisen riskinarvion perusteella. Rokotteita aluksi kolmelle kohderyhmälle Hallitus on linjannut, että rokotteita hankitaan riittävästi koko väestön tarpeisiin. KRAR suosittelee, että rokotetta tarjotaan ensimmäiseksi seuraaville ryhmille: koronapotilaita hoitava terveydenhuollon henkilöstö sekä hoivakotien henkilöstö ikääntyneet henkilöt, joilla on vakavalle koronavirustaudille altistavia sairauksia. Koska rokotteet toimitetaan Suomeen useassa erässä, vastedes on arvioitava myös näiden ryhmien sisäinen rokotusj

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum