Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

I norra Finland syns hela spektrumet av social- och hälsovårdstjänster – THL utvärderar tjänsterna i Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Lappland

Dela

De fem sjukvårdsdistrikten i norra Finland har mycket olika sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster, vilket påverkar klienternas möjligheter att få jämlika social- och hälsovårdstjänster som motsvarar deras behov.

De fem sjukvårdsdistrikten i norra Finland har mycket olika sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster, vilket påverkar klienternas möjligheter att få jämlika social- och hälsovårdstjänster som motsvarar deras behov.

I Kajanaland och Mellersta Österbotten produceras socialvårdens, primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens tjänster huvudsakligen av en anordnare. Vård- och servicekedjorna samt servicehelheterna har definierats i regionerna, vilket gör det mer sannolikt att tjänsterna är jämlika. En systematisk bedömning av servicebehovet förbättrar jämlikheten inom tjänsterna för äldre.

I Norra Österbottens, Lapplands och Länsi-Pohjas sjukvårdsdistrikt finns det däremot ett stort antal serviceanordnare, sammanlagt 38 stycken. I dessa områden är det svårare att förverkliga en jämlik tillgång till tjänster och att samordna tjänsterna, eftersom det saknas en gemensam hantering av vård- och servicekedjorna och tjänsterna huvudsakligen har utvecklats av de enskilda anordnarna.

Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd publicerat idag och som berör ordnandet av social- och hälsovårdstjänster 2019 inom Uleåborgs universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.

Varierande serviceutbud

I Norra Österbotten och Lappland varierar serviceutbudet mellan anordnarna. Till exempel hemsjukhustjänster, stöd för hemvård och tjänster som tillhandahålls i hemmet, men också användningen av avdelningsvård varierar från kommun till kommun. I områden med långa avstånd är det dock motiverat att ha en mer omfattande närservice. I små kommuner som ordnar tjänsterna själva fungerar samordningen av tjänsterna ofta bra, eftersom arbetstagarna känner varandra.

För att producera smidigare, samordnade tjänster för befolkningen har man i Norra Österbotten inlett ett utvecklingsprojekt för vård- och servicekedjor som omfattar hela landskapet. Syftet med projektet är också att utveckla klient- och patientdatasystemet på landskapsnivå.

I Lappland har man på landskapsnivå gjort mycket bra grundarbete för jämlika tjänster; man har utvecklat verksamhetsmodeller, gjort servicebeskrivningar och utarbetat handböcker. Användningen av dessa modeller varierar dock i olika kommuner.

Tjänsterna utvecklas i samma riktning

”Trots skillnaderna i hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas håller tjänsterna på att utvecklas i samma riktning inom specialupptagningsområdet", säger THL:s utvärderingschef Tiina Hetemaa. ”Tjänsterna är allt oftare multiprofessionella och inriktade på öppenvård och tidigt stöd. Tjänsterna förs också närmare klienternas vardag. Teknologi och elektroniska tjänster används allt mer.”

I norra Finland har även mentalvårdstjänsterna utvecklats i samma riktning med fokus på öppenvård och klientperspektiv och med beaktande av närstående. Den specialiserade sjukvården har införts i basservicen och nära klientens vardag.

Servicestrukturen inom tjänsterna för äldre har förenklats i specialupptagningsområdet i enlighet med de nationella riktlinjerna. Tjänsterna som tillhandahålls i hemmet har utökats och vården på distans har utvecklats. Förändringen i servicestrukturen har kommit längst i Kajanaland och Mellersta Österbotten. Hälso- och sjukvårdens stöd för hemvård har ökat och multiprofessionaliteten syns både i servicehandledningen och i rehabiliteringen i hemmet.

En gemensam utmaning i norra Finland är bristen på yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, i Lappland dessutom bristen på vårdpersonal som behärskar samiska. För att förbättra tillgången till specialistläkare har ett andelslag grundats.

En annan utmaning i norra Finland är att finansieringsunderlaget försämras. Av specialupptagningsområdets 68 kommuner uppvisade 49 ett underskott under räkenskapsperioden 2019. När befolkningen minskar och den demografiska försörjningskvoten försämras är trycket på att dämpa kostnaderna stort. De största byggnadsinvesteringarna gjordes inom den specialiserade sjukvården.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom mentalvårdstjänsterna och tjänsterna för äldre.

Källa: Sosiaali- ja terveyspalvelut OYS-erityisvastuualueella. Kainuu, Keski-Pohjanmaa, Pohjois-Pohjanmaa, Lappi ja Länsi-Pohja. Päätösten tueksi 8/2020, THL

Mer information:

Utvärderingen 2019

Tiina Hetemaa
utvärderingschef, THL
tfn 029 524 7903

Nina Knape
enhetschef, THL
Tfn 029 524 7683

Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna, THL
Tfn 029 524 6068

förnamn.efternamn@thl.fi

Länkar

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000https://thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

THL:n tutkimus: sairastetun koronavirustaudin tuottamia vasta-aineita löytyi vielä vuoden päästä22.7.2021 12:26:46 EEST | Tiedote

Valtaosalla koronavirustartunnan saaneista oli neutraloivia vasta-aineita vielä yli vuoden kuluttua, selviää Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tutkimuksesta. Tuoreessa tutkimuksessa selvitettiin sairastetun koronavirustaudin tuottamien vasta-aineiden säilymistä, kun tartunnan saamisesta oli kulunut puoli vuotta ja vuosi. Jopa 97 prosentilla tutkittavista havaittiin koronaviruksen piikkiproteiinin tunnistavia IgG-vasta-aineita, kun tartunnasta oli kulunut vuosi. Vaikka vasta-aineita havaittiin monella, oli niiden määrä vuoden jälkeen noin kolmasosan matalampi kuin mitä se oli ollut puoli vuotta tartunnan saamisen jälkeen. ”Koronavirustaudin jälkeisten vasta-ainetasojen tutkiminen tuottaa tärkeää tietoa, joka auttaa myös rokotteiden aikaansaaman suojan ja keston arvioimisessa”, kertoo THL:n tutkimuspäällikkö Merit Melin. Tutkittavat olivat sairastaneet koronavirustaudin keväällä 2020 Tutkimukseen kutsutut henkilöt olivat saaneet koronavirustartunnan keväällä 2020. Tartunta oli todennet

THL:n tutkimus: koronarokotus suojaa ikääntyneitä ja riskiryhmiin kuuluvia selvästi paremmin toisen rokotuskerran jälkeen2.7.2021 05:13:00 EEST | Tiedote

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) tekemästä tutkimuksesta selviää, että toinen koronarokoteannos on välttämätön, jotta ikääntyneet ja lääketieteellisiin riskiryhmiin kuuluvat saavat riittävän suojan koronavirustautia vastaan. Yhden annoksen antama suoja on jo merkittävä, mutta se ei aina estä tartuntaa eikä joissain tapauksissa myöskään sairaalahoitoa vaativaa vakavaa koronavirustautia. Tutkimus toteutettiin suomalaisten terveydenhuollon rekisterien avulla, ja siinä selvitettiin ensimmäisen ja toisen rokoteannoksen synnyttämää suojatehoa koronavirusinfektiota ja sairaalahoitoa vaativaa koronavirustautia vastaan. Tutkimuksen tulokset ovat alustavia, eivätkä ne ole vielä käyneet läpi tieteellistä vertaisarviointia. Toinen annos suojaa tehokkaasti vakavalta taudilta Ikääntyneillä mRNA-rokotteiden suojateho oli ensimmäisen rokoteannoksen jälkeen koronavirustartuntaa vastaan keskimäärin 45 prosenttia, eli noin 45 sadasta koronavirusinfektiosta estyi ensimmäisen rokotuskerran jälkeen

THL suosittelee kaikkien Venäjälle suuntautuvien matkojen välttämistä1.7.2021 16:10:50 EEST | Tiedote

Venäjän voimakkaasti heikentyneen koronatilanteen ja muuntuneen koronaviruksen takia THL suosittelee, että ihmiset välttäisivät toistaiseksi kokonaan matkustamista Venäjälle. Viranomaiset testaavat Venäjältä saapuvia matkustajia tehostetusti rajalla ja ohjaavat maahan saapumisen jälkeen ns. 72-tunnin testiin. THL suosittelee myös, että tulijat välttävät kontakteja muihin ihmisiin testituloksien valmistumista odottaessa. Kaikessa ulkomaan matkustamisessa tulee käyttää harkintaa, seurata tarkasti kohdemaan epidemiatilannetta ja noudattaa viranomaisten ohjeita. Suomeen palattaessa terveysturvallisuusohjeet koskevat myös Suomen kansalaisia ja muita täällä vakituisesti asuvia. Lisätiedot: Hannu Kiviranta Tutkimusprofessori THL etunimi.sukunimi@thl.fi

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum