Inför mera svenskundervisning i andra stadiets yrkesutbildning

Det finns efterfrågan på svenskkunnig personal på den finländska arbetsmarknaden.

Under våren 2021 gjorde Företagarna i Finland en enkät till sina medlemsföretag och utredde språkkunskapernas betydelse. Svenskan visade sig vara det klart mest använda språket efter engelskan: 44 procent av företagen uppgav att de behöver svenskan i sin verksamhet. Språkkunskaper behövs mest i kundbetjäning (55 %), försäljning (35 %) och kommunikation (28 %).

När handeln med Ryssland har rasat söker företagen allt mera sig till den svenska marknaden. Det har även förekommit nyheter om att det finns ett stort behov av svenskkunnig personal i andra branscher, som inom småbarnsfostran och hälsovårdsservicen.

Vårt utbildningssystem klarar emellertid inte av att svara på behovet av språkkunnig arbetskraft.

I den finskspråkiga yrkesinriktade grundexamen ingår endast en kompetenspoäng svenskundervisning, vilket innebär enligt lagen minst 12 timmar undervisning. Att vissa utbildningsanordnare erbjuder 18 timmar undervisning försätter studeranden med ett mindre antal timmar i en ojämlik position. Det har också betydelse i vilka helheter undervisning ordnas (t.ex. 4x3h eller 6x2h) och om man är färdig att trygga undervisningen i den omfattning som läroverket har avsett.

Det är emellertid klart att studier i andra inhemska språket, som omfattar en studiepoäng, inte ger tillräckliga färdigheter att studera språket på högskolenivå, utan endast en formell kompetens. Repetering av grunderna i svenska språket på högskolenivå drar ut på studierna. När det kommer till undervisningens resurser är det skäl att notera att i den svenskspråkiga yrkesutbildningen omfattar kursen i det andra inhemska språket, finskan, två kompetenspoäng.

Studerandenas kunskaper i svenska språket är ofta otillräckliga redan när de kommer till andra stadiet. Det bekräftar Svenska nu-nätverkets och Språklärarna i Finland SUKOL rf:s enkätundersökning (hösten 2021) om vilka konsekvenser tidigareläggningen av grundskolans medellånga svenska har haft.

Gymnasielärarna bedömer att de elever som inleder gymnasiestudierna har betydligt sämre svenskkunskaper efter ändringen av grundskolans timfördelning. Samma fenomen ser vi när det gäller språkkunskaperna hos elever som inleder studierna inom andra stadiers yrkesutbildning. Svenskstudier som omfattar en studiepoäng räcker inte till för att fylla kunskapsluckorna under yrkesutbildningen.

För att trygga tillräckliga yrkesinriktade språkkunskaper måste grundskolans timfördelning ses över och språkgruppernas yrkesinriktade grundexamina förenhetligas, så att de obligatoriska studierna i andra inhemska språket omfattar minst två kunskapspoäng.

Gunvor Kronman, styrgruppsordförande, Hanaholmens Svenska nu-nätverk

Outi Vilkuna, ordförande, Språklärarna i Finland SUKOL rf

Satu Pessi, ordförande, Svensklärarna i Finland rf

Kontakt:

Mikael Hiltunen, projektchef, Hanaholmens Svenska nu-nätverk, tfn. +358 (0)40 620 6006, mikael.hiltunen@hanaholmen.fi