Information om pandemin kommunicerades mer direkt till folket av THL, Folkhälsomyndigheten i Sverige förmedlade auktoritet

Finländska institutet för hälsa och välfärd THL kombinerade folkhälso- och socialpolitisk expertis i sin kommunikation om pandemin. I Sverige hävde Folkhälsomyndigheten sin auktoritet mer renodlat på folkhälsoexpertis. Det här framgår i ny forskning från Helsingfors universitet.

I studien jämfördes hur de finska och de svenska folkhälsomyndigheterna kommunicerade om coronan under det första året av pandemin. I Sverige lades mer vikt vid att försäkra medborgarna om att man visste vad man gjorde redan innan viruset hade spridit sig i samhället.

– THL medgav mer öppet i början av epidemin att man inte visste vad sjukdomen gick ut på och försäkrade att man avvaktade och följde med händelserna, säger Matilda Hellman, forskningsdirektör vid Helsingfors universitet.

THL antog i större utsträckning ett pedagogiskt förklaringsgrepp: man förklarade vad som hände i samhället på olika områden, hur man förhöll sig till pandemin och man förklarade myndighetens arbete för medborgarna. Den direkta tilltonen till medborgarna ledde till mer direkt rådgivning.

Den svenska Folkhälsomyndighetens roll skiljer sig från THL:s. Folkhälsomyndighetens kommunikation under pandemin fokuserade mera på hur myndigheterna koordinerade sitt arbete sinsemellan.

– Den svenska coronakommunikationen underströk oftare Folkhälsomyndighetens auktoritet på folkhälsoområdet och riktade sig inte lika ofta direkt till medborgarna, förklarar Hellman.

Folkhälsomyndighetens mandat förknippas inte direkt med välfärdspolitik

Jämfört med THL är Folkhälsomyndigheten en mer renodlad folkhälsoexpertis- och samordningsmyndighet. I myndighetens pressutskick avhandlades inte social- och välfärdspolitiska dimensioner på samma sätt som i THL:s kommunikation. I de finska myndigheternas meddelanden lades mer vikt vid sociala frågor.

– I en folkhälsokris kan det eventuellt vara svårare för svenska medborgare att hitta samlad information på ett ställe i kommunikationsdjungeln, säger Hellman.

– Det är dock viktigt att komma ihåg att de båda organisationernas kommunikationsstil är helt i linje med deras mandat i samhället. I Finland och Sverige har folkhälsomyndigheterna olika uppdrag, fortsätter hon.

Resultaten av studien är publicerade i boken Governing Human Lives and Health in the Pandemic Times, som dokumenterar hur olika länder reagerade på coronaviruspandemin under dess första år.

I boken ingår ny forskning från åtta länder och den belyser hur handlingssätt och strategier varierade beroende på samhällssystem, politiskt klimat och kommunikationskultur. Boken är den första i sitt slag: en översikt över de administrativa medel som tillämpades under pandemin. Institutionella, sociogeografiska och kulturella styrningsmedel under pandemin undersöks i Brasilien, Kanada, Indien, Storbritannien, Italien, Sverige, Tyskland och Finland.

https://www.routledge.com/Governing-Human-Lives-and-Health-in-Pandemic-Times-Social-Control-Policies/Hellman-Kettunen-Salmivaara-Stoneham/p/book/9781032147970