Den internationella adoptionsverksamhetens tillförlitlighet och misstankar om laglöshet väckte en bred debatt om behovet att utreda adoptionsverksamheten i de europeiska länderna under 2021. Debatten berörde också Finland. Adoptionsnämndens plenum ansåg i sitt utlåtande att utredningsarbetet var välkommet. Plenum anser att man i utredningen bör beakta det finska adoptionssystemets särdrag, såsom tidpunkten för inledande av internationell adoptionsverksamhet, adoptionslagstiftningens och Haags adoptionsavtals giltighet, antalet privata adoptioner samt de samarbetsländer med vilka Finland har haft ett internationellt adoptionssamarbete. Det bör också vara tillräckligt inriktat på att utveckla systemet.

Större fokus på tjänster efter adoption

Behovet av att utveckla tjänster efter adoptionen ökar allteftersom antalet adopterade uppnått vuxen ålder ökar.

”Vi bör stöda adoptionsfamiljens liv starkare efter att barnet har kommit in i familjen – utan att förlora fördelarna med vårt nuvarande adoptionssystem som fokuserar på starten”, säger adoptionsnämndens ordförande Irene Pärssinen-Hentula.

”När stödet efter adoptionen fastställs är det viktigt att möta de särskilda behoven hos adoptivbarn och adoptivfamiljer i samband med adoptionen. Exempel på sådana åtgärder är stöd för utvecklingen av en anknytningsrelation mellan barn och förälder, möjlighet till korrigerande erfarenheter för barnet genom terapeutisk föräldraskap, behandling av adoptionsbakgrund med stöd för adoptivpersons identitetsrättigheter samt utnyttjande av kamratstöd i olika skeden av adoptivbarnets liv.”

Adoptionsnämnden är en sakkunnig-, tillstånds- och tillsynsmyndighet i adoptionsärenden som verkar i anslutning till Valvira. Adoptionsnämnden beviljar tillstånd både till inhemsk och till internationell adoption. Därtill beviljar adoptionsnämnden tillstånd att tillhandahålla internationell adoptionstjänst och övervakar adoptionstjänstorganens verksamhet.