Invandring är fortfarande det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna, en tredjedel vill höja pensionsavgifterna
Understödet för arbetsrelaterad invandring som förstärkning av finansieringen av pensionerna ökade med 10 procentenheter jämfört med fjolårets undersökning.
Det näst populäraste alternativet bland svararna var att höja de arbetandes och arbetsgivarnas pensionsavgifter. Det understöds av en dryg tredjedel. Å andra sidan anser en dryg tredjedel att det är en dålig eller ganska dålig idé.
Mest negativt förhöll man sig till att minska pensionerna. Hela 84 procent anser att en minskning av de redan pensionerades pensioner är en dålig eller ganska dålig idé. 83 procent vill inte heller att framtida pensionärers pension ska minskas.
Förslaget att öka risktagningen inom placeringsverksamheten delar åsikterna
Endast var fjärde ansåg det vara ett bra eller ganska bra förslag att öka avkastningen av pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten. Mer än en tredjedel förhöll sig kritiskt till det. Den som var yngre än 50 år förhöll sig positivare till saken än personer i åldern 50–64 år.
– Smått överraskande understöder finländarna inte att man eftersträvar bättre avkastning genom att öka risktagningen vid placeringen av pensionsmedlen, fast man den vägen skulle kunna minska trycket att höja pensionsavgiften, konstaterar direktör Allan Paldanius på Pensionsskyddscentralen.
Uppskovsförhöjningen av pensionen är inte särskilt välkänd
I undersökningen utreddes med hjälp av påståenden hur väl svararna kände till grundläggande fakta om pensionsskyddet. Bäst kände man till att det betalas folkpension eller garantipension som komplement till en låg arbetspension. Ca två tredjedelar av svararna kände igen påståendet om pensionsåldern och vet att åldersgränsen för ålderspension inte är lika för alla. Däremot tror en fjärdedel att åldersgränsen är densamma för alla, vilket inte stämmer.
60 procent vet att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera nuvarande pensionärers pensioner. Nästan var tredje tror att detta inte stämmer.
Största kunskapsbristen gällde hur uppskjuten pensionering påverkar pensionen. Ca hälften vet att pensionen höjs permanent med en uppskovsförhöjning om man tar ut ålderspension först efter sin lägsta pensionsålder. Lite fler än var tredje ansåg att detta inte stämmer.
– Kunskapsnivån om pensionsskyddet är rätt bra. Det skulle vara önskvärt att så många som möjligt kände till att senare pensionsuttag förbättrar arbetspensionen. Då skulle var och en kunna fatta beslut om tidpunkten för sin pensionering utgående från korrekt information, konstaterar nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Nästan tre av fyra litar på pensionssystemet
Finländarnas tillit till pensionssystemet har hållits på en hög nivå de senaste åren. Ca 70 procent litar på det finländska pensionssystemet. Ungefär lika många tänkte att pensionstillgångarna förvaltas på ett tillförlitligt sätt. Ändå anser 54 procent att yngre generationer måste betala för mycket för pensionerna.
Enkäten gjordes i maj 2022 och besvarades av drygt ett tusen finländare i åldern 18–79 år.
Läs publikationen (på finska): Eläkebarometri 2022 (Julkari)
Närmare:
Sanna Tenhunen, nationalekonom, tfn 029 411 2492, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Allan Paldanius, direktör, tfn 040 548 3520, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme