Jämförelse av arbetspensionsplacerare talar om stora variationer i avkastning
Danska ATP:s exceptionella placeringsstrategi visade sig vara den bäst fungerande på en 10-årsperiod, fast avkastningen under de senaste åren har varit låg. Finländska arbetspensionsbolag har fått god avkastning de senaste åren, men blir efter de andra om man betraktar en längre tidsperiod, framgår det av en internationell jämförelse av placeringsavkastningen.

Pensionsskyddscentralens (PSC) första jämförelse av placeringsavkastning omfattar 23 arbetspensionsplacerare. Jämförelsen inbegriper de största arbetspensionsanstalterna i Finland och några stora aktörer i Nordeuropa och Nordamerika.
Arbetspensionsplacerarna har indelats i två grupper på basis av sina möjligheter att ta risker: de som är fria från solvensreglering och de som omfattas av sådan. Realavkastningen jämförs på ett, fem och tio års perioder åren 2008–2017.
Svenskarna drog nytta av utvecklingen på sin aktiemarknad
Finländska arbetspensionsbolags placeringsverksamhet styrs av solvenslagstiftning. Den slår fast den tillåtna risknivån för placeringar och därmed också ramvillkoren för avkastningen.
I fjol nådde finländska arbetspensionsbolag till en god realavkastning. Om man studerar en femårsperiod börjar avkastningen dock bli sämre än hos de utländska aktörerna i gruppen.
Under en tioårsperiod (2008–2017) når endast Elo bland arbetspensionsbolagen upp till mer än tre procents realavkastning (3,5 %). Samtidigt fick naturliga jämförelseobjekt, de svenska tjänstepensionsbolagen AMF Pension och Alecta, båda 5,5 procents realavkastning på sina placeringar.
– Det finns ingen betydande skillnad i aktievikt, men svenskarna har en hög grad av inhemska placeringar. Det är möjligt att den goda utvecklingen på sen svenska aktiemarknaden och försvagningen av kronans kurs återspeglas i siffrorna, säger kontaktchef Mika Vidlund på PSC.
Danska ATP bäst på en tioårsperiod
Den största realavkastningen (8,4 %) under tioårsperioden i hela jämförelsen fick danska ATP. Landets största arbetspensionsfond skiljer sig markant från de andra aktörerna i jämförelsen med sin allokering där ränteplaceringar dominerar (74 %).
Portföljen fungerade särskilt väl vid finanskrisen år 2008, men under de senaste åren har avkastningen varit betydligt svagare.
– ATP dök inte vid finanskrisen liksom de övriga aktörerna, som hade en större aktievikt. Å andra sidan hade ATP i fjol den lägsta avkastningen bland hela gruppen i jämförelsen, säger Vidlund.
Norge hade nytta av valutakursen
Den andra gruppen i jämförelsen bildas av buffertfonder, vilkas placeringsverksamhet inte begränsas av solvensreglering. I praktiken är det möjligt att eftersträva högre avkastning med en större och mer riskfylld aktievikt. Aktörerna omfattas dock av begränsningar som är olika för olika institutioner och i olika länder.
Under den tioårsperiod som studerades nåddes mer än sex procents realavkastning av norska Statens pensjonsfond utland (SPU) (6,8 %), Canada Pension Plan Investment Board (CPPIB) (6,5 %) och AP4-buffertfonden, som är en buffertfond för ålderspensionssystemet i Sverige, (6,3 %).
Alla tre eftersträvar avkastning med en stark aktievikt, men nådde ändå inte samma avkastning som ATP, som betonade ränteplaceringar.
Som buffertfonder bland de finländska arbetspensionsplacerarna räknas Keva, Statens pensionsfond (SPF) och Kyrkans pensionsfond (KPF), som sköter pensioner inom den offentliga sektorn.
Fonderna kommer upp till en jämnstark avkastning på tre och en halv procent, men ligger efter den högsta toppen.
– Utländska buffertfonder har en klart större aktievikt än de finländska. Aktier har varit goda placeringsobjekt i synnerhet under de fem senaste åren. Norges toppavkastning förklaras också av att norska kronan försvagats, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på PSC.
Arbetspensionsplacerarna har olika verksamhetsmiljöer
Ramvillkoren i avkastningsjämförelsen
- Jämförelseperiodens utgångsår och längd påverkar resultatet
- Den årliga variationen i avkastning är stor
- Också medelavkastningen på längre sikt beror på den valda tidpunkten - Valutaområde och svängningar i valutakursen medför skillnader i resultaten
- Avkastningen uppges i den nationella valutan, dvs. den valuta som pensionerna utbetalas i
- Realavkastningen ger en mer jämförbar bild i och med att inflationen räknas bort - Solvensreglering och annan reglering som begränsar riskerna ger ramvillkoren för placeringsverksamheten
Allt detta påverkar slutresultatet i jämförelsen
Läs mer:
Eläkevarojen sijoitustuotot (Etk.fi): lisätietoa, excel-taulukot ja infografiikkasovellus, jolla voi vertailla tuottoja (på finska än så länge)
Placeringsverksamheten inom arbetspensionssystemet (Etk.fi)
Närmare:
Kontaktchef Mika Vidlund, PSC, tfn 029 411 2614, mika.vidlund(at)etk.fi
Specialsakkunnig Antti Mielonen, PSC, tfn 029 411 2472, antti.mielonen(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Ulkomaille työhön lähteviä EU-alueella yhä enemmän13.2.2019 13:08:09 | Tiedote
Ulkomaille työhön lähtevä voi säilyttää kytkennän kotimaan sosiaaliturvaan ja etuisuuksiin ja välttyä kohdemaan sivukuluilta. Tämän hän osoittaa A1-todistuksella.
Allt fler börjar jobba utomlands inom EU-området13.2.2019 13:08:07 | Tiedote
De som börjar arbeta utomlands kan bevara kopplingen till den sociala tryggheten och förmånerna i hemlandet och undvika lönebikostnader i arbetslandet. Beviset på det är ett A1-intyg.
Pensioneringarna har senarelagts som väntat8.2.2019 09:00:00 | Tiedote
Enligt statistik från Pensionsskyddscentralen var de finländare som gick i pension år 2018 i genomsnitt 61,3 år gamla. Pensionsövergångarna skedde en månad senare än året innan. Betydligt färre personer blev ålderspensionerade i fjol än tidigare, eftersom höjningen av den lägsta pensionsåldern kom igång i enlighet med 2017 års pensionsreform.
Eläkkeelle siirtyminen myöhentyi odotetusti8.2.2019 09:00:00 | Tiedote
Eläketurvakeskuksen tilastojen mukaan suomalaiset jäivät työeläkkeelle keskimäärin 61,3-vuotiaana vuonna 2018. Eläkkeelle siirtyminen myöhentyi kuukauden edeltävästä vuodesta. Vanhuuseläkkeelle siirryttiin viime vuonna selvästi aikaisempaa vähemmän, koska vuoden 2017 eläkeuudistuksen mukainen vanhuuseläkkeen alaikärajan nosto alkoi.
Tutkimus: Uusi eläke-etuus kiinnostaa erityisesti yrittäjiä ja työttömiä9.1.2019 08:15:00 | Tiedote
Osittaisen vanhuuseläkkeen ottaa todennäköisimmin kaupungissa asuva 61-vuotias mies. Yrittäjät ja työttömät ottavat eläkkeen palkansaajia herkemmin, kertoo Eläketurvakeskuksen (ETK) tuore tutkimus.
Undersökning: Den nya pensionsförmånen intresserar speciellt företagare och arbetslösa9.1.2019 08:15:00 | Tiedote
De som sannolikast tar ut partiell ålderspension är 61-åriga män som bor i städer. Företagare och arbetslösa är mer benägna att ta ut pensionen, visar en färsk undersökning av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme