JHL kräver: Kommunerna måste omedelbart lägga permitteringarna på is – Arbetsgivarnas frenesi att samarbetsförhandla slår tillbaka mot dem

Vasa sjukvårdsdistrikt: efter påsk. Birkalands sjukvårdsdistrikt: sista veckan i april.

Ovanstående är bara toppen av isberget som utgörs av de kommunala samarbetsförhandlingarna. Kommunarbetsgivarna KT har beräknat att samarbetsförhandlingar pågår i 150 kommuner eller samkommuner. I mars gällde permitteringar och avbrott i lönebetalningen 29 400 personer, enligt KT. Nu är siffran uppe i 37 500.

Också JHL:s färska enkät talar ett tydligt språk. Enligt enkäten har upp till 80 procent av de kommunala arbetsgivarna varslat om permitteringar.

Situationen är grällt motstridig. Kommunerna skickar hem sina arbetstagare samtidigt som behovet av dem ökar. JHL kräver nu för hela samhällets skull att permitteringarna läggs på is.

– Det säger sig självt att det är omänskligt att permittera personalen – permanent eller tillfälligt – mitt i coronakrisen, säger Päivi Niemi-Laine, ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena.

– Bomben kommer att explodera i kommunernas egna och därmed allas våra händer.

Coronaepidemins inverkan oklar

Arbetsgivara motiverar permitteringarna med att den ekonomiska situationen försvagats. Niemi-Laine påpekar att coronakrisen inte utsätter kommunerna för ett likadant konkurshot som företagen utsätts för. Årets löner är budgeterade. Vilken negativ inverkan coronakrisen har på kommunens ekonomi vet man ännu inte.

JHL krävde redan för en månad sedan då krisen började att kommunala beslutsfattare överväger situationen mycket noggrant innan de fattar beslut om permitteringar. JHL betonade att varje kommun bör prioritera tillgången till personal förutom i sjukvården också i daghemmen, skolorna, vattenförsörjningen och sophanteringen.

– De här behoven är nu ännu mer skriande än när krisen började. De restriktioner Sanna Marins regeing infört har bitit på spridningskurvorna. Men hälsovårdens kapacitet räcker inte till för att klara av coronakrisen och den övriga hälsovården om personalen slängs ut, säger Niemi-Laine.

Vårdbehovet ökar

Det är onödigt att motivera permitteringar med att det inte skulle finnas jobb i sjukvårdsdistrikten. Människorna har samma vårdbehov som förut också i coronakrisens skugga.

– Nu är det ytterst viktigt att ta det lugnt och förstå att mitt i hanteringen av coronakrisen bör vi också bädda för samhället efter coronakrisen, betonar Päivi Niemi-Laine.

– När coronaepidemin i något skede fås under kontroll har hälsovården samma utmaningar som förut – i själva verket behövs det ännu mer yrkeskunnig personal eftersom befolkningen åldras. Därför borde sjukvårdsdistrikte vid sidan om coronafallen fortsätta den ickebrådskande vården och ta emot patienter vars vårdtider flyttats eller ställts in, säger Niemi-Laine.

Vid sidan om permitteringsivern har en del kommuner avbrutit lönebetalningen för en del arbetstagare med hänvisning till coronakrisen. Långtifrån alltid har det funnits grunder för det.

Niemi-Laine vädjar direkt till de kommunala beslutsfattarna:

– Skapa en resursbank och håll personalen kontinuerligt i tjänst. Då – och bara då – klarar sig Finland ur coronakrisen med så lite skador som möjligt.

Tilläggsuppgifter:

Päivi Niemi-Laine, JHL:s ordförande, 040 702 4772