Klimatförändringen försämrar både människors välmående och naturens mångfald. Klimat- och naturåtgärder hänger därför tätt ihop. Finland har åtagit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast år 2030 och uppnå koldioxidneutralitet senast år 2035. Tack vare den socialdemokratiskt ledda regeringen trädde också en förnyad klimatlag i kraft i somras.

Enligt en färsk utredning från miljöministeriet stoppar ändå inte den nuvarande lagstiftningen förlusten av biologisk mångfald.

– Forskning visar att finländarna vill se helhetslösningar på systemnivå i klimat- och naturfrågor. Nästa regeringsprogram måste därför innehålla en naturlag, som förpliktar beslutsfattare över flera valperioder och visar vägen mot en långsiktig naturpolitik, säger Kvarnström.

Kvarnström menar att lagen kunde ta modell av klimatlagen. Naturlagen skulle slå fast naturpolitikens målsättningar och ansvariga parter, samt planer för målens förverkligande och uppföljning av dem. På samma sätt som genom klimatlagen skulle riksdagen få redogörelser och utredningar om naturen. Naturpanelens resurser bör tryggas så att expertorganet har rätt förutsättningar.

– Beslut gällande natur och miljö måste alltid baseras på de senaste forskningsresultaten. Genom en naturlag skulle utspridd information kunna samlas in och samordnas på ett sätt som skulle gynna alla parter. På det sättet sätt skulle det också vara möjligt att övervaka den biologiska mångfalden mer systematiskt. Genom att regelbundet följa upp framstegen skulle det också vara möjligt att ändra kurs, om målen inte kan nås på överenskommet sätt, säger Kvarnström.

Minister Ville Skinnari (SDP) konstaterade tisdagen 21.3 i sina kommentarer till IPCC:s klimatrapport att Finlands klimatpolitiska mål förutsätter ett nära samarbete med näringslivet. Kvarnström anser att detsamma gäller de politiska målen för att trygga naturen.

– Det är ett nöje att se att företagen också tar förlusten av biologisk mångfald på allvar. Näringslivet behöver förutsägbarhet och en stabil investeringsmiljö. Naturlagen ger klara riktlinjer också för naturpolitiken, säger Kvarnström.

Förlusten av biologisk mångfald oroar majoriteten av finländare. Enligt Klimatbarometern önskar 64 procent av befolkningen aktivare insatser av regeringen för att stoppa den biologiska utarmningen.

– Mindre biodiversitet är en lika ödesdigert problem som klimatförändringarna och kräver snabbt effektiva, men också rättvisa åtgärder. Vi vet vilken värdefull nationalskatt vår natur är, och därför vill vi värna om den, säger Kvarnström.