Jytys förbundsfullmäktige: Utbildningsnedskärningarna visar sig som marginalisering hos de unga

Under den här regeringsperioden har man redan skurit ned ungefär 800 miljoner. Utbildningsnedskärningarna har synts kraftigast som en minskning av exempelvis yrkes- och yrkeshögskolornas närundervisning. Enligt förbundsfullmäktige behöver de unga en högklassig utbildning efter grundskolan, vilken borde basera sig på i första hand närundervisning ansikte mot ansikte med andra undervisningsmetoder som komplement.

Dessutom behöver de unga individuellt stöd och handledning för att utvecklas. Man bör fästa större uppmärksamhet vid exempelvis högklassig och individuell yrkesvalshandledning i såväl skolorna som i arbetskraftstjänsterna för att undvika situationer där den unga utbildar sig till ett arbete som inte är lämpligt för hen.

De mest centrala förebyggande åtgärderna mot marginalisering är utbildning och arbetsliv, för vilka de unga behöver mångsidiga färdigheter för att lyckas och där läs- och skrivkunnighet är bland de viktigaste. För detta ändamål vill Jyty göra sin egen satsning genom att donera 100 000 euro för att anställa unga arbetslösa genom en läskampanj.

Ett högt pris betalas för marginaliseringen av personer i bästa arbetsför ålder

För marginaliseringens del är en försvagning av sysselsättningen för 25-35-åringar i bästa arbetsför ålder speciellt oroväckande, något som i första hand drabbar män, vilka Finland är fjärdesämst av OECD-länderna att sysselsätta.

Jytys förbundsfullmäktige varnar för att det finska samhället kommer att betala ett högt pris för arbetslösheten av personer i bästa arbetsför ålder, om man inte skrider till korrigeringsåtgärder utan fortsätter med kortsynta utbildningsnedskärningar.

Under denna valperiod har regeringens nedskärningslista utöver utbildningen också riktat sig kraftigt mot de arbetslösa. Den omstridda aktivmodellen har skurit ner ersättningar för 160 000 arbetslösa och på hösten fick 39 % av alla mottagare av arbetslöshetsersättning en nedsatt ersättning. Enligt Jytys förbundsfullmäktige har aktivmodellen inneburit i praktiken bara nedskärningar för de arbetslösa.

Förbundsstyrelsen anser att de arbetslösa hellre borde erbjudas en morot än en käpp. Man bör göra det mer lönsamt att ta emot arbete exempelvis genom att förena arbetslöshetsförmånerna och arbetsinkomsterna så att när arbetsinkomsterna ökar minskar förmånerna jämt, såsom Tjänstemannacentralorganisationen STTK har föreslagit.

Förbundsfullmäktige anser det vara klart att det alltid måste vara mer lönsamt att arbeta än att leva på arbetslöshetsförmån. För en aktiv arbetskraftpolitik behövs också mer resurser, yrkesövergripande tjänster och samarbete mellan olika aktörer.

Möjligheterna till frivilliga studier med arbetslöshetsskydd bör fortfarande förbättras, speciellt om hot för långtidsarbetslöshet och marginalisering föreligger. Till främjandet av sysselsättningen bör också användas mer lönestött arbete, speciellt om det är fråga om unga.

Tilläggsinformation: Jytys organisationsdirektör Ari Sauros, tel. 0400 343 424, ari.sauros@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Ungefär 84 % av medlemmarna är kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. År 2018 har varit Jytys 100-års jubileumsår.