Jytys medlemsundersökning: Många branscher lider av personalnedskärningar

I många av Jytys branscher har man upplevt en minskning av personalen, på den senaste tiden mest i biblioteksbranschen (47 %), kulturbranschen (44 %), mattjänster (41 %), teknisk personal (40 %), ekonomi- och administrationstjänster (39 %) och kyrkobranschen (39 %).

– De knappa personalresurserna syns i den offentliga sektorns kvinnodominerade branscher speciellt i kommuner, samkommuner, kommunernas aktiebolag och församlingar. Jag ser det som väldigt oroväckande att exempelvis åldringars vårdarbete och hemvård lider av en kronisk resursbrist som bara blir värre, förundrar sig Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Andra sparåtgärder som medlemmarna upplevt var frivilliga ledigheter utan lön (10 %) och byte av semesterpenning mot ledighet (5 %). Riksomfattande riktade sig konkurrenskraftsavtalets nedskärning av semesterpenningen och arbetstidens förlängning kraftigt mot Jytys medlemmar i den offentliga sektorn. Konkurrenskraftsavtalets förlängning av arbetstiden förverkligades i huvudsak genom att lägga till 6 minuter daglig arbetstid för 69 % av de som svarat eller genom att förlänga enskilda arbetsdagar för 19 %. Hela arbetsdagar lades till för bara 1 %. Arbetstidens förlängning har man i allmänhet inte fått använda till verksamhet som upprätthåller arbetshälsa eller -förmåga (89 % av de som svarat). 9 % har delvis fått använda och 2 % helt och hållet.

Hela 38 % av svarande säger att man på arbetsplatserna aldrig tar en vikarie under frånvaro. Problemet framhävs i Jytys största bransch i ekonomi- och administrationstjänsterna, där 52 % berättar att ingen vikarie används. I socialbranschen svarade 31 % och i hälsovården 25 % att vikarie aldrig används.

– Vikariesituationen är mycket oroväckande i socialbranschen där det krävs omedelbar vård och omsorg, och där Jytys medlemmar i huvudsak arbetar som hemvårdare och närvårdare i åldringsarbetet samt som barnskötare och familjedagvårdare i barnvårdarbete, påpekar Pihlajamäki.

Betydelsefullt i arbetet är enligt de som svarat meningsfulla arbetsuppgifter (4,6/5) och arbetets innehåll (4,5/5), arbetsplatsens goda atmosfär (4,5/5), arbetskamrater (4,5/5) och uppmuntrande lön (4,4/5). Arbetets mentala tunghet beror på alltför stor arbetsbörda (41 %) och alltför små personalresurser (37 %), förändringar i arbetet och av dessa orsakad belastning (34 %), dåligt förmansarbete (33 %) och problem med arbetsatmosfären (30 %). Av Jytys branscher upplever social- och hälsovårdsbranschen samt ekonomi-, administrations- och IKT-branschens arbetstagare mest arbetets mentala tunghet som orsakas av knappa personalresurser och alltför stor arbetsbörda.

Landskapens och kommunernas tjänster bör produceras offentligt

Den stora majoriteten 91 % av de som svarat på Jytys medlemsenkät stöder produktion av landskapens och kommunernas tjänster i huvudsak eller helt och hållet som offentliga tjänster. Av de som svarat stödde 67 % produktion av tjänsterna i huvudsak offentligt, men kompletterad av privata tjänster. Enbart offentlig produktion av tjänster stöddes av 24 %. 0,4 % stödde att tjänsterna produceras enbart privat. Sin åsikt om tjänsternas producent kunde 9 % av de som svarat inte säga.

– Jytys medlemmar vill att landskapens och kommunernas tjänster som finansieras med skattemedel produceras som offentliga tjänster. Detta budskap vill vi förmedla också till regeringen och riksdagen när man besluter om social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen, betonar Jytys ordförande.

Jytys medlemmar vill klart hellre arbeta för en offentlig (59 %) än för en privat (12 %) arbetsgivare. Osäkerheten är dock stor, för många kunde inte säga sin åsikt (29 %). Medlemmarna är oroliga över saker som hör till arbetsvillkoren i sote- och landskapsreformen, såsom att kollektivavtalen eventuellt förändras till det sämre (44 %) samt lönen och dess harmonisering (37 %). Jyty-medlemmarna är också oroade över funktionaliteten av olika datasystem (36 %), en ökning av arbetsbördan (36 %) samt hotet att förlora arbetsplatsen (32 %).

Start tilltro till den nordiska modellen

Jytys medlemmar är starkt av den åsikten att det alltid borde vara mer lönsamt att arbeta än att leva på socialbidrag (4,7/5). Enligt en klar majoritet av medlemmarna borde välfärdsstaten basera sig på offenliga tjänster producerade med skattemedel (4/5). Inkomstskatten bör vara progressiv (3,9/5) och om arbetsvillkoren bör man också i fortsättningen avtala i trepart (3,8/5).

De som svarat är också nästan enhälliga om att lagen borde förpliktiga den privata och offentliga sektorns arbetsgivare att till kvinnor och män för samma och likvärdigt arbete betala lika stor lön (4,7/5). Nästan lika klar åsikt har Jyty-medlemmarna om behovet att på arbetsmarknaden förbättra positionen för de som gör kortjobb eller småjobb (4,3/5). Medlemmarna ansåg också att vid förnyelse av familjeledigheter borde man inte förkorta den andel mammorna har till sitt förfogande från det nuvarande, även om det blir tillägg i delen som är avsedd bara för papporna (3,8/5).

– Jytys medlemmar tror på den nordiska välfärdsmodellens grundpelare – produktivt arbete, offentliga tjänster, att avtala tillsammans, rättvisa och jämställdhet, säger Pihlajamäki.

Jytys medlemmar tillfrågades också om syner på olika påståenden om kompetens och utbildning. Enligt medlemsundersökningen är få villiga att flytta till annan ort för att förbli i arbetslivet (1,9/5). Inte så många är heller redo att studera till ett nytt yrke för att förbli i arbetslivet (2,7/5).

Enligt medlemsundersökningen är unga klart villigare att flytta efter arbete och studera på nytt än de äldre. Enligt majoriteten kräver den egna branschen dock kontinuerlig fortbildning (3,6/5). Den egna data- och kommunikationsteknologiska beredskapen anser man vara ganska tillräcklig (3,5/5).

Jytys 100-års jubileumsårs medlemsundersökning 2018

• På medlemsenkäten svarade 9798 Jyty-medlemmar. Enkätinbjudan skickades till 30 188 medlemmar. Svarsprocenten var 32,5.
• Enkäten genomfördes per e-post i februari-mars 2018.
• Av de som svarade var 90 % kvinnor och 10 % män.
• Av de som svarade var de olika landskapen runt om i Finland väl representerade.
• Huvudparten 85 % arbetade i kommunsektorn (kommun, samkommun eller aktiebolag ägt av kommunen).
• 84 % av de som svarat hade heltidsarbete.
• 92 % av svaranden var anställda tills vidare.
• Det största branscherna var ekonomi-, administrations- och IKT-tjänsterna 30 %, hälsovården 13 %, undervisningsbranschen 10 %, socialbranschen 9 %, biblioteksbranschen 5 % och småbarnspedagogik 4 %.

På Jytys 100-års jubileumsturné besöker man runt i Finland Jyty-medlemmarnas arbetsplatser under april-maj 2018. På turnén träffas arbetstagare och arbetsgivare från Jytys olika branscher samt mediarepresentanter. Samtidigt offentliggörs medlemsundersökningens riksomfattande och regionala resultat.

Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

Arbetsmarknadsforskare Hanna Koskenheimo, tel. 040 753 2025, hanna.koskenheimo@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar sitt 100-årsjubileum år 2018.