Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 30.09.2022: De allt dystrare omvärldsutsikterna framhäver betydelsen av soliditet, riskhantering och internkontroll
Den höga inflationen försvagar konsumenternas köpkraft och konsumenternas och näringslivets förtroende har varit mycket lågt. Enligt Statistikcentralen minskade BNP med 0,3 % i juli–september 2022 jämfört med föregående kvartal. Flera prognosinstitut förutspår dessutom att Finlands BNP kommer att minska under 2023.
Den kraftigt tilltagande inflationen har fått centralbankerna i hela världen att strama åt sin penningpolitik. Höjda styrräntor och försämrade ekonomiska utsikter har också återspeglats i marknadsräntorna, såsom Euribor och räntorna på stats-, företags- och bankobligationer. Samtidigt har aktiekurserna sjunkit och riskmedvetenheten på marknaden ökat.
- I det svåra omvärldsläget är det särskilt viktigt att företagen under tillsyn har en stark risktäckningsförmåga och en god riskhantering och internkontroll, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn försvagades något, men låg fortfarande över det europeiska genomsnittet
Uppgången i räntorna stärkte räntenettot och höjde räntenettots andel av den totala avkastningen ytterligare. Den ökade osäkerheten i omvärlden återspeglades dock i stora fluktuationer i nettointäkterna av placeringsverksamheten och minskade provisionsintäkter. Kreditförlusterna var alltjämt måttliga och det fanns inga tecken på en betydande försämring av kreditkvaliteten. I ett osäkert omvärldsläge är det viktigt med god upplåningsplanering i bankerna och framförhållning avseende upplåningsbehoven.
Banksektorns kapitaltäckningsgrader försvagades något under årets tredje kvartal, vilket förklaras av vinstutdelningen som minskade banksektorns kapitalbas. De riskvägda tillgångarna förblev oförändrade under tredje kvartalet. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn var vid utgången av september 16,9 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen 20,3 % (12/2021: 21,4 %). Kapitaltäckningsgraderna låg fortfarande över det europeiska genomsnittet.
Arbetspensionssektorns solvens sjönk men var fortsatt stark
Arbetspensionsanstalternas solvens var fortsatt stark. Solvensen har dock försämrats, då avkastningen på placeringarna var negativ och klart underskred avkastningskravet. Vid utgången av september låg arbetspensionsanstalternas solvens på 128,2 % (12/2021: 136,3 %). Även solvensställningen, dvs. förhållandet mellan solvenskapitalet och kapitalkravet, har sjunkit under 2022 och låg på 1,7 vid utgången av september (12:2021: 1,9). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet ligger i genomsnitt på en hållbar nivå trots den minskade solvensen.
Avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar var -6,2 vid slutet av september. De likvida placeringarna, dvs. noterade aktier, obligationer och investeringarna på penningmarknaden gav en tydlig förlust. Däremot var avkastningen på illikvida placeringar, dvs. lån, fastighetsplaceringar, kapitalplaceringar och hedgefondplaceringar klart positiv. Det bör dock beaktas att värderingen av dessa placeringar är förenad med större osäkerhet. Också deprecieringen av euron under 2022 har bidragit positivt till placeringsintäkterna.
På grund av de ökade kapitalplaceringarna inom arbetspensionssektorn hade de illikvida placeringarnas andel av sektorns samtliga placeringar stigit till 45 % vid utgången av september.
Den stigande räntenivån stärkte skadeförsäkringsbolagens solvens
Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad stärktes till 285,9 % (12/2021: 242,0 %). Den branta ränteuppgången minskade ansvarsskulden. Kapitalbasen ökade under tredje kvartalet, då marknadsvärdet på ansvarsskulden sjönk mer än värdet på placeringarna. Också det lägre solvenskapitalkravet bidrog till den starkare solvensen. Det sänkta kapitalkravet förklaras av den lägre aktierisken på grund av prisfallet på aktier, den lägre försäkringsrisken på grund av den minskade ansvarsskulden och den lägre ränterisken på grund av den höjda nivån på ränteskydd.
Avkastningen på placeringarna under januari–september 2022 var negativ och låg på -7,8 %. Endast fastighetsplaceringarna gav vinst. Antalet stora skador höjde ersättningskostnaderna och försämrade försäkringsrörelsens lönsamhet jämfört med motsvarande period 2021.
Livförsäkringsbolagens solvens stärktes ytterligare
Livförsäkringssektorns solvens steg till 276,6 % under tredje kvartalet 2022 (12/2021: 192,9 %). Solvenskapitalkravet för marknadsrisker sjönk i takt med prisfallet på värdepapper, medan de stigande räntorna höll kapitalbasen nästan oförändrad jämfört med slutet av juni.
Livförsäkringssektorns placeringar gav en negativ avkastning på -10,6 % under januari–september 2022. Intäkterna av aktie- och ränteplaceringar minskade under tredje kvartalet, men avkastningen på fastighetsplaceringarna låg kvar över det långsiktiga genomsnittet för livförsäkringssektorns fastighetsplaceringar.
Närmare upplysningar lämnas av
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 52 50, vardagar kl. 9–16.
Bilagor:
Nyckelord
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark – många osäkerhetsfaktorer i omvärlden kvarstår11.12.2025 09:45:00 EET | Pressmeddelande
Trots förväntningarna har Finlands ekonomi inte tagit fart, fastän bland annat näringslivets förtroende har fortsatt att stiga. Utöver apatin i ekonomin hotas den finansiella sektorns omvärld av de svaga offentliga finanserna, geopolitiska risker och oron kring värdepappersprisernas hållbarhet. Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland var dock fortsatt stark under tredje kvartalet, fastän nedgången i räntenettot ledde till en resultatförsämring. Också arbetspensions- och försäkringssektorerna var fortsatt kapitalstarka tack vare ökade placeringsintäkter, då marknadssentimentet trots riskerna var huvudsakligen fortsatt positivt.
Suomen finanssisektorin vakavaraisuus on vahva – toimintaympäristössä edelleen useita epävarmuustekijöitä11.12.2025 09:45:00 EET | Tiedote
Odotuksista huolimatta Suomen talous ei ole piristynyt, vaikka muun muassa elinkeinoelämän luottamus on jatkanut nousuaan. Talouden apatian lisäksi finanssisektorin toimintaympäristöä uhkaavat julkisen talouden heikko tila, geopoliittiset riskit sekä arvopaperihintojen kestävyyteen liittyvät huolet. Suomen pankkisektorin vakavaraisuus säilyi kuitenkin kolmannelle vuosineljänneksellä vahvana, vaikka korkokatteen lasku heikensi tulosta. Myös työeläke- sekä vakuutussektorit pysyivät vakavaraisina sijoitustuottojen kohentuessa, kun markkinatunnelmat ovat riskeistä huolimatta pysyneet voittopuolisesti myönteisinä.
Capital position of Finnish financial sector is strong – many uncertainties remain in operating environment11.12.2025 09:45:00 EET | Press release
Despite expectations, the Finnish economy has not picked up, although business confidence, among other things, has continued to rise. In addition to economic apathy, the financial sector's operating environment is threatened by the weak state of public finances, geopolitical risks, and concerns about the sustainability of securities prices. The capital position of the Finnish banking sector remained strong in the third quarter, however, even though a decline in net interest income weakened the financial result. The solvency of the employee pension and insurance sectors also remained strong as investment returns improved; despite the risks, market sentiment remained predominantly positive.
Finansinspektionen rekommenderar flera åtgärder för bankerna för att öka säkerheten vid onlinebetalningar – förordningen om omedelbara betalningar ökar snabbheten men också riskerna9.10.2025 10:10:00 EEST | Pressmeddelande
Finansinspektionen rekommenderar flera säkerhetsförbättrande åtgärder för onlinebetalningar för banker verksamma i Finland, som bland annat gäller säkerhetsgränser och bättre övervakning av bedrägerier. Rekommendationerna baserar sig på Finansinspektionens uppföljande bedömning våren 2025 som bland annat undersökte kreditinstitutens kontroller och processer för säkra onlinebetalningar. Genom förordningen om omedelbara betalningar, som träder i kraft i dag den 9 oktober, blir förmedlingen av betalningar i euroområdet snabbare samtidigt som kontrollen av betalningsmottagarna ökar säkerheten.
Finanssivalvonta suosittaa pankeille useita verkkomaksamisen turvallisuutta parantavia toimia – pikamaksuasetus lisää nopeutta mutta myös riskejä9.10.2025 10:10:00 EEST | Tiedote
Finanssivalvonta suosittelee Suomessa toimiville pankeille useita verkkomaksamisen turvallisuutta parantavia toimia muun muassa turvarajoihin ja petosmonitoroinnin parantamiseen liittyen. Suositukset perustuvat Finanssivalvonnan keväällä 2025 tekemään seuranta-arvioon, jossa selvitettiin luottolaitosten verkkomaksamisen turvallisuuteen liittyviä kontrolleja ja prosesseja. Tänään 9.10. voimaanastuvan pikamaksuasetuksen myötä maksujen välitys euroalueella nopeutuu, ja samalla maksunsaajan tarkistus lisää turvallisuutta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum