Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 30.9.2021: Bara små förändringar i kapitaltäckningen och solvensen i den finansiella sektorn i Finland
Förändringarna i den finansiella sektorns kapitaltäckning och solvens i Finland under årets tredje kvartal var små, men motsatta mellan sektorerna. Kapitaltäckningen inom banksektorn minskade något, men resultatutvecklingen var fortsatt god. Inom arbetspensionssektorn samt i livförsäkrings- och skadeförsäkringsbolagen stärktes solvensen.
– Det allmänna ekonomiska läget har förbättrats, men osäkerheten kring coronapandemin i Finland och globalt kvarstår på grund av både den otillräckliga vaccinationstäckningen och den nya virusvarianten omikron. På finansmarknaden är värderingsnivåerna höga och riskpremierna låga. Också konsumentpriserna har börjat stiga snabbare. I en osäker omvärld är det viktigt att kapitaltäckningen och solvensen samt likviditeten i den finansiella sektorn förblir starka, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.
Svagare men fortsatt goda kapitaltäckningsgrader i den finländska banksektorn
Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn försvagades i juli–september 2021. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn var 17,9 % (6/2021: 18,5 %) och den totala kapitalrelationen 21,4 % (6/2021: 21,5 %) vid slutet av september 2021. De svagare kapitaltäckningsgraderna förklaras av en minskning av kärnprimärkapitalet på grund av bankernas planerade vinstutdelningar. Tack vare banksektorns starka resultatutveckling ökade dock de balanserade vinstmedlen och nedgången i kapitaltäckningsgraderna bromsade upp. Kapitaltäckningsgraderna i banksektorn ligger fortfarande över det europeiska genomsnittet. Den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen för banker i EU-området var 16,1 % och den totala kapitalrelationen 19,4 % vid slutet av juni 2021.
De finländska bankernas problemkrediter och kreditförluster har hållit sig på en fortsatt måttlig nivå.
Stark solvens inom arbetspensionssektorn tack vare hög avkastning på placeringarna
Arbetspensionssektorns solvens fortsatte att öka under tredje kvartalet med stöd av avkastningen på placeringarna, som steg till 11,3 % från 9,2 % i slutet av juni. Vid slutet av september låg arbetspensionssektorns solvens på den historiskt högsta nivån 135 % (6/2021: 134 %). Även solvensställningen stärktes något.
Aktieplaceringarna står för en stor andel av arbetspensionssektorns placeringsallokering. Aktieplaceringarna utgör cirka hälften av alla placeringar. Trots det höga risktagandet har sektorns genomsnittliga stresstålighet legat kvar på en tämligen god nivå. Premieinkomsterna kommer att överskrida nivån för 2019 efter fjolårets nedgång.
Livförsäkringssektorns solvens stärktes ytterligare
Livförsäkringsbolagens solvensgrad ökade under tredje kvartalet 2021 till 202,3 % (6/2021: 196,3 %) och låg på samma nivå som i början av coronapandemin. De stigande räntorna minskade beloppet av ansvarsskulden i förhållande till placeringstillgångarna.
Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 3,0 % från början av året. Framför allt den goda avkastningen på aktieplaceringarna kompenserade de små förlusterna från avkastningen på räntebärande instrument. Premieinkomsterna ökade fortfarande kraftigt jämfört med fjolåret.
Placeringsintäkterna och intäkterna från försäkringsrörelsen stärkte skadeförsäkringsbolagens solvens
Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad var 243,9% (6/2021: 231,2%) och låg på den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Den ökade kapitalbasen och det sänkta solvenskapitalkravet stärkte solvensen. Kapitalbasen stärktes av avkastningen på aktieplaceringarna och försäkringsrörelsens goda lönsamhet. Dessutom minskade de försäkringstekniska avsättningarna på grund av säsongsvariationen och den goda skadeutvecklingen. Aktierisken sjönk något, vilket minskade kapitalkravet.
Avkastningen på placeringarna under januari–september var totalt 3,5 %. Intäkterna inflöt huvudsakligen från aktier. Avkastningen på räntebärande instrument var negativ. Försäkringsrörelsens lönsamhet exklusive effekten av ändringarna i beräkningsgrunderna ökade jämfört med januari–juli. Den utdragna coronapandemin och lägre rörligheten minskade också antalet skador och förbättrade lönsamheten.
Bilagor:
Nyckelord
Kontakter
Ytterligare upplysningar lämnas avavdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 52 50, vardagar kl. 9–16.
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Finansinspektionens bedömning: en del av de aktörer som beviljar konsumentkrediter hanterar inte insolvensriskerna i tillräcklig grad, brister även i avtalsvillkoren21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finansinspektionen har bedömt hanteringen av insolvensrisker och rutinerna hos de aktörer som beviljar konsumentkrediter i Finland. Mellan dessa aktörer observerades betydande skillnader i hur de hanterar insolvensrisker: De andra kreditgivare som överfördes under Finansinspektionens tillsyn i juli 2023 har betydligt större brister i sina kreditgivningsrutiner än bankerna. Av dessa andra aktörer som beviljar konsumentkrediter iakttar alla inte heller den lagstiftning som gäller konsumentkreditgivning i sina avtalsvillkor. Finansinspektionen förutsätter att aktörerna korrigerar de brister som observerats i bedömningarna.
Finanssivalvonnan arvio: osa kuluttajaluotonmyöntäjistä ei hallitse maksukyvyttömyysriskejä riittävällä tavalla, myös sopimusehdoissa puutteita21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finanssivalvonta on arvioinut Suomessa kuluttajaluottoja myöntävien tahojen maksukyvyttömyysriskien hallintaa ja menettelytapoja. Näiden toimijoiden välillä havaittiin huomattavia eroja maksukyvyttömyysriskien hallinnassa: Finanssivalvonnan valvontaan heinäkuussa 2023 siirtyneillä muilla luotonantajilla oli huomattavasti enemmän puutteita luotonmyöntökäytännöissään kuin pankeilla. Muista kuluttajaluotonantajista kaikki toimijat eivät myöskään täysin noudata sopimusehdoissaan kuluttajaluotonantoa koskevaa lainsäädäntöä. Finanssivalvonta edellyttää toimijoiden korjaavan arvioinneissa havaitut puutteet.
FIN-FSA’s assessment: some consumer lenders fail to manage default risks adequately, shortcomings also in contract terms21.3.2024 13:15:00 EET | Press release
The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed the management of default risks and conduct by parties granting consumer credit in Finland. Significant differences were identified among the market participants in the management of default risk: other lenders that were transferred under FIN-FSA supervision in July 2023 have significantly more shortcomings in their credit granting practices in comparison with banks. Furthermore, some of the other consumer lenders do not fully comply with legislation on consumer lending in their contract terms. The FIN-FSA will require these entities to remediate the shortcomings identified in the reviews.
Bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar är ett ökande fenomen – enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Olika bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Även de metoder som de kriminella använder utvecklas hela tiden. Enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden bland annat genom att utveckla säkerhetsgränser för nät- och mobilbetalningar samt genom att effektivare monitorera och stoppa obehöriga betalningstransaktioner. Tjänsteanvändarna har också eget ansvar.
Maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset kasvava ilmiö – Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta mahdollisuus parantaa19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Erilaiset maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset ovat olleet voimakkaassa kasvussa viime vuosina. Rikollisten käyttämät keinot myös kehittyvät jatkuvasti. Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta on mahdollista parantaa muun muassa verkkopankki- ja mobiilimaksamisen turvarajoituksia kehittämällä sekä tehokkaammalla petoksellisten maksutapahtumien monitoroinnilla ja pysäyttämisellä. Oma vastuunsa on myös palvelujen käyttäjällä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum