Kapitaltäckning och solvens i finanssektorn 31.3.2021: Fortsatt god kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn i Finland
– Även om kapitaltäckningen och solvensen i den finansiella sektorn i Finland har varit fortsatt god under coronapandemin, finns det skäl för finanssektorn att fortsätta att skapa beredskap för eventuella kreditförluster och förändringar i prissättningen på finansmarknaden. Tack vare den goda kapitalställningen kan den finansiella sektorn i Finland stödja den ekonomiska återhämtningen trots den rådande osäkerheten, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.
Kapitaltäckningen i banksektorn var fortsatt stark
Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn var fortsatt stabila och låg över det europeiska genomsnittet under första kvartalet 2021. De finländska bankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation var 18,0 % (12/2020: 18,1 %) och den totala kapitalrelationen 21,1 % (12/2020: 21,2 %) vid slutet av mars 2021. De finländska bankernas problemkrediter höll sig också på en måttlig nivå och var bland de lägsta i Europa. Det finns dock stora skillnader i kreditstockens kvalitet och utvecklingen av utestående lån mellan företagssektorerna. Bankernas kreditrisker har ökat i servicesektorerna, som drabbats värst av pandemin. Lånen till dessa sektorer utgör dock endast en låg andel av bankernas företagskrediter.
Placeringsriskerna i arbetspensionssektorn ökade
Arbetspensionssektorns solvens stärktes tack vare avkastningen på aktier och låg på 131,9 % (12/2020: 129,1 %). Också de övriga placeringskategorierna utvecklades gynnsamt och den totala avkastningen för sektorn var 5,0 %. Arbetspensionssektorn har en god solvens. Aktiernas andel av placeringstillgångarna steg och utgör nu nästan hälften av placeringarna. Tack vare en ökning av aktierisken och valutarisken förblev solvensställningen oförändrad (1,7) trots att solvenskapitalet ökade. Solvensgränsen dvs. förhållandet mellan kapitalkravet och placeringstillgångarna steg till sin högsta nivå sedan 2017, då den gällande solvenslagstiftningen trädde i kraft (14,1 %, 12/2020: 12,8 %).
Arbetspensionssektorns lönesumma växte något jämfört med föregående kvartal.
Fortsatt god solvens i livförsäkringssektorn
Livförsäkringsbolagens solvens stärktes något jämfört med slutet av 2020 och låg på 191,5 % (12/2020: 187 %). Både kapitalbasen och solvenskapitalkravet ökade. Ökningen av kapitalbasen speglar en uppgång i värdet på fondanknutna försäkringsbesparingar och en minskning av ansvarskulden för andra försäkringar än fondförsäkringar. Samtidigt höjde aktieriskens ökade andel av den totala marknadsrisken solvenskapitalkravet.
Placeringsintäkterna var låga, vilket speglar den negativa avkastningen på räntebärande instrument i ett läge med stigande räntor. Avkastningen på aktieplaceringarna var dock fortfarande god. Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 0,7 % under första kvartalet 2021.
Skadeförsäkringsbolagens solvens försvagades på grund av en ökning av solvenskapitalkravet och ansvarsskulden
Skadeförsäkringsbolagens solvens var god vid utgången av mars trots att solvensgraden (227,8 %) sjönk jämfört med slutet av 2020 (232,4 %). Den försämrade solvensen är en följd av det högre kapitalkravet på grund av den ökade aktierisken. Placeringsintäkterna och intäkterna från försäkringsrörelsen höjde kapitalbasen till den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Kapitalbasen ökade dock relativt sett mindre än kapitalkravet. Ökningen av kapitalbasen bromsades upp av den ökade ansvarsskulden på grund av säsongvariationen.
Placeringsintäkterna uppkom i huvudsak av aktieplaceringarna. Avkastningen på investeringarna i räntebärande instrument var negativ och den totala avkastningen på placeringarna (0,9 %) låg. Försäkringsrörelsens lönsamhet var utmärkt tack vare minskade skadeersättningar. Skadorna minskade eftersom pandemin och bekämpningsåtgärderna mot den fortsatte och dämpade den ekonomiska aktiviteten.
Bilagor:
Nyckelord
Kontakter
Ytterligare upplysningar lämnas av
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 52 50, vardagar kl. 9–16.
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsy nen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensi onsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbola gen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarkna den och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Finansinspektionens bedömning: en del av de aktörer som beviljar konsumentkrediter hanterar inte insolvensriskerna i tillräcklig grad, brister även i avtalsvillkoren21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finansinspektionen har bedömt hanteringen av insolvensrisker och rutinerna hos de aktörer som beviljar konsumentkrediter i Finland. Mellan dessa aktörer observerades betydande skillnader i hur de hanterar insolvensrisker: De andra kreditgivare som överfördes under Finansinspektionens tillsyn i juli 2023 har betydligt större brister i sina kreditgivningsrutiner än bankerna. Av dessa andra aktörer som beviljar konsumentkrediter iakttar alla inte heller den lagstiftning som gäller konsumentkreditgivning i sina avtalsvillkor. Finansinspektionen förutsätter att aktörerna korrigerar de brister som observerats i bedömningarna.
Finanssivalvonnan arvio: osa kuluttajaluotonmyöntäjistä ei hallitse maksukyvyttömyysriskejä riittävällä tavalla, myös sopimusehdoissa puutteita21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote
Finanssivalvonta on arvioinut Suomessa kuluttajaluottoja myöntävien tahojen maksukyvyttömyysriskien hallintaa ja menettelytapoja. Näiden toimijoiden välillä havaittiin huomattavia eroja maksukyvyttömyysriskien hallinnassa: Finanssivalvonnan valvontaan heinäkuussa 2023 siirtyneillä muilla luotonantajilla oli huomattavasti enemmän puutteita luotonmyöntökäytännöissään kuin pankeilla. Muista kuluttajaluotonantajista kaikki toimijat eivät myöskään täysin noudata sopimusehdoissaan kuluttajaluotonantoa koskevaa lainsäädäntöä. Finanssivalvonta edellyttää toimijoiden korjaavan arvioinneissa havaitut puutteet.
FIN-FSA’s assessment: some consumer lenders fail to manage default risks adequately, shortcomings also in contract terms21.3.2024 13:15:00 EET | Press release
The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed the management of default risks and conduct by parties granting consumer credit in Finland. Significant differences were identified among the market participants in the management of default risk: other lenders that were transferred under FIN-FSA supervision in July 2023 have significantly more shortcomings in their credit granting practices in comparison with banks. Furthermore, some of the other consumer lenders do not fully comply with legislation on consumer lending in their contract terms. The FIN-FSA will require these entities to remediate the shortcomings identified in the reviews.
Bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar är ett ökande fenomen – enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Olika bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Även de metoder som de kriminella använder utvecklas hela tiden. Enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden bland annat genom att utveckla säkerhetsgränser för nät- och mobilbetalningar samt genom att effektivare monitorera och stoppa obehöriga betalningstransaktioner. Tjänsteanvändarna har också eget ansvar.
Maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset kasvava ilmiö – Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta mahdollisuus parantaa19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote
Erilaiset maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset ovat olleet voimakkaassa kasvussa viime vuosina. Rikollisten käyttämät keinot myös kehittyvät jatkuvasti. Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta on mahdollista parantaa muun muassa verkkopankki- ja mobiilimaksamisen turvarajoituksia kehittämällä sekä tehokkaammalla petoksellisten maksutapahtumien monitoroinnilla ja pysäyttämisellä. Oma vastuunsa on myös palvelujen käyttäjällä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum