Karl Emil Tollanders pris på 40 000 euro till författaren Robert Åsbacka – och flera andra pristagare

Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillfaller författaren Robert Åsbacka för romanen Kistmakarna. 

Prismotivering: Berättelsen om den avdankade författaren Erik gestaltar livets subtila vändningar och människornas oväntade omorienteringar. I sitt författarskap riktar Åsbacka sin kärleksfulla och varmt humoristiska blick mot de individer som både privatlivet och offentligheten glömt bort. Med drabbande ärlighet berättar han om småstadens moderna backstugusittare och det postindustriella samhällets förlorare. När luften gått ur dessa losers och endast det bräckliga kärlet människa återstår påbörjas den långa och snirkliga vägen tillbaka till livet, en motvillig kamp som Åsbacka skildrar utan att väja för motgångarna och felstegen.

Människans och välfärdssamhällets förfall

Åsbacka riktar ljuset mot dem som ofta står lite i skuggan, de som är både oskyldiga och osynliga. De återfinns eventuellt i statistiken för arbetslöshet och socialbidrag, men skapar inte rubriker, varken positiva eller negativa. Mest är de samlade i ett grått skikt.

– Jag tror att det i grunden beror på att jag kommer från det samhällsskiktet, från en familj av idoga arbetare som aldrig gjort något väsen av sig, inte politiskt radikala, inget missbruk, ingen kriminalitet, bara jobba på och göra rätt för sig, säger Åsbacka.

– Jag har alltid intresserat mig för dem som befinner sig nästan utom synhåll.

Trots att Åsbacka skildrar individer på ett personligt plan återger han samtidigt samhället vi lever i.

– Jag ser nog mänskligheten som en tonåring i alltför stor kostym och med ett ansvar vi inte riktigt orkar bära. Och när vi allvarsamma och med väldig tro på oss själva gör allt i vår makt för att kunna fylla kostymen, men inte klarar av det, då blir det både lustigt och sorgligt.

Läsaren kan bli störd och till och med provocerad av karaktärerna och deras val, men Åsbackas människonära syn på livet återges i de olika ödena.

– Samtidigt tycker jag ju om oss, så det gör kanske att det för det mesta finns en viss värme i porträtten.

Fyra andra pris

Ett pris om 20 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillfaller författaren Michel Ekman för Lyckliga slut. Elva essäer och en dagbok.

Prismotivering: Essäformen ger ett utrymme för personliga infallsvinklar och självbiografiskt grundade betraktelser, som Ekman utnyttjar väl. Säkert och intresseväckande behandlar han cineastiska, musikaliska och litterära ämnen. Föreningen av essäerna med dagboksavsnitt från det laddade men till det yttre händelselösa pandemiåret 2020 ger boken nerv och angelägenhet.

Ett pris om 18 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillfaller filosofie doktor Rita Paqvalén för Queera minnen. Essäer om tystnad, längtan och motstånd.

Prismotivering: Paqvaléns stilistiskt säkra bok om normbrytande sexualitet är ett viktigt bidrag till synliggörandet av sexuella minoriteters historia. På ett insiktsfullt sätt lyfter Paqvalén fram enskilda livsberättelser från tider som har präglats av tystnad och straff gällande kön. Verket har också en stark koppling till dagens debatter om identitet, sexualpolitik och kulturarv.

Ett pris om 15 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillfaller författaren Martina Moliis-Mellberg för diktsamlingen falk.

Prismotivering: I en svit treradiga dikter gestaltar Moliis-Mellberg koncentrerat ett kraschat kärleksförhållande. Tonfallet är sorgset, beskrivningen sammanbiten, vokabulären avsiktligt begränsad. Resultatet blir en återhållet dramatisk berättelse med stark och långvarig verkan. Den hårt komprimerade diktsamlingen expanderar och finner sin fulla resonans under läsningen: falk är ett vackert exempel på principen ”less is more”.

Ett pris om 10 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond tillfaller forskaren Anna Lindholm för Den rätta färgen. En biografi om socialisten Anna Wiik.

Prismotivering: Denna medryckande levnadsteckning lyfter fram en central aktör inom den finlandssvenska arbetarrörelsen. Med frisk nyfikenhet skildrar Lindholm hur Wiiks liv präglades av en ståndaktig ideologisk grundsyn och utformades i ständig växelverkan mellan det personliga och det politiska. Därtill erbjuds intressanta inblickar i de tankar som arbetet med biografin väckt.