Karleby Hamn tar sikte mot det transeuropeiska transportnätverket TEN-T

Den pågående revideringen av TEN-T-förordningen är ett sällsynt tillfälle att rätta till brister i TEN-T-nätverkets omfattning. För Finlands del berör bristerna framför allt de nordligare delarna av landet. I nuläget ingår inte en enda hamn som är en del av transportnätverket i det stomnät som fortsätter mot den norra delen av Finland, och längs den nya stomnätskorridoren Nordsjön–Baltiska länderna finns inte en enda hamn, flygplats eller stadsknutpunkt som hör till transportnätverket. Av hamnarna i Finland hör Helsingfors, Kotka, Fredrikshamns, Åbo och Nådendals hamnar till TEN-T-nätverket.

Varför borde Karleby hamn bli en del av TEN-T-nätverket?

”En utvidgning av TEN-T-nätverket till Karleby skulle understryka och förstärka hamnens roll ytterligare som en stödpelare i det nationella hamnnätet”, konstaterar utvecklingsdirektör Jonne Sandberg. ”Karleby hamn är den största hamnen utanför det nuvarande stomnätet, och med tanke på sina tekniska egenskaper är hamnen den lämpligaste kandidaten till ny stomnätshamn. Hamnen har en särskilt stor betydelse som draglok för exportindustrin och som regional tillväxtmotor i Norra och Mellersta Finland.

Karleby hamn skulle vara en utmärkt länk till Luleå stomnätshamn och ett naturligt tillägg i den växande stomnätskorridoren Nordsjön–Baltiska länderna, där en finländsk hamn saknas i nuläget. ”Karleby uppfyller redan i nuläget kriterierna för en hamn i TEN-T-nätverket, och infrastruktur som krävs för stomnätshamnar kommer att stärkas ytterligare i framtiden”, säger stadsdirektör Stina Mattila.

Bakgrund om TEN-T-nätverket

I Europaparlamentets och rådets förordning (1315/2013) om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, som utfärdades 2013, presenteras krav på TEN-T-trafikinfrastrukturen och kartor över TEN-T-nätverken. I riktlinjerna definieras en långsiktig strategi för TEN-T-politiken fram till 2030 och 2050. Syftet med förslaget om riktlinjer är att definiera ett övergripande trafiknät som sträcker sig över hela Europa och omfattar järnvägsnät, vägnät, flygtrafik, inre vattenvägar och sjötrafik. Trafiknätet borde säkerställa en smidig och fungerande trafik på den inre marknaden, vilket skulle stärka Europas ekonomiska, regionala och sociala kohesion.

I förordningen fastställs enhetliga krav på infrastrukturen. Trafiknätet utvecklas genom att skapa ny och iståndsätta och förbättra befintlig infrastruktur samt genom att genomföra åtgärder för att effektivera användningen av resurser. Trafiknätets infrastruktur omfattar järnvägar, inre vattenvägar, landsvägstrafik, sjötrafik och flygtrafik samt en multimodal trafikinfrastruktur.

TEN-T-nätverket består av ett övergripande nätverk som ska färdigställas före slutet av 2050 och ett stomnät som ska färdigställas före slutet av 2030. Det övergripande nätverket omfattar nationella nätverk av järnvägar, landsvägar, inre vattenvägar, hamnar och flygplatser. Det övergripande nätet bildar grundskiktet för TEN-T-nätverket. Stomnätet omfattar de strategiskt sett mest betydande delarna av trafiknätet och bildar stommen för trafiken i Europa. I stomnätet ingår huvudleder och knutpunkter som är livsviktiga för trafiken på den inre marknaden och mellan EU och dess grannar och andra delar av världen.

Kommissionen har våren 2019 påbörjat en utvärdering av unionens riktlinjer för att utveckla TEN-T-nätverket. Kommissionen ger enligt nuvarande uppgifter sitt förslag till ny förordning i november 2021. Därefter påbörjas en behandling enligt sedvanlig lagstiftningsordning i Europaparlamentet och Europarådet.